Fastigheten har präglats av omfattande kaos med mögel, ekonomisk misskötsel och perioder då boende saknat värme och varmvatten. Tidigare under året dömdes den person som styrt huset i Malmö tingsrätt till fyra års fängelse för bland annat grov trolöshet mot huvudman, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.

I och med affären kommer de 67 lägenheterna att ombildas från bostadsrätter till hyresrätter. Trots ägarbytet fortsätter den nuvarande tvångsförvaltningen, utförd av företaget Trianon, tills den nya köparen eventuellt ansöker om att få den upphörd via hyresnämnden.

Jan-Åke Bergström bestrider kraven och menar att den reducerade hyran var en kompensation för att han agerat som en form av vicevärd och utfört sysslor i huset. Han förnekar att det någonsin funnits planer på att köpa hus eller att någon överenskommelse om ett lån gjorts. Enligt jurist Linda Anderton på Hyresgästföreningen saknas bevisning för värdens påståenden och hon beskriver situationen som problematisk, där rättssystemet missbrukas för att trakassera hyresgäster.

Tvistigheterna är en del av ett större mönster där hyresnämnden vid flera tillfällen gett hyresgästerna rätt gällande brister i bostäderna. Fastighetsägaren har ålagts att åtgärda brister under hot om vite, och även kommunen planerar att kräva vite på grund av problem med ventilation och temperatur i två av lägenheterna. Trots de upprepade förlusterna i nämnden och tingsrätten uttrycker Kjell Mähler stor tilltro till att han kommer att få rätt i den aktuella tvisten.

Enligt hyresvärden har störningarna varit så omfattande att en tidigare granne tvingats flytta och att den nuvarande grannen bor tillfälligt hos sin dotter i väntan på ett bostadsbyte. Nio störningsanmälningar har kommit in under innevarande år och störningsjouren har vid flera tillfällen kunnat konstatera att ljuden kommer från kvinnans bostad.

Kvinnan nekar till anklagelserna och menar att hon inte är dement, utan snarare envis och påstridig. Hon hävdar att hon endast sprejat ättika på sin egen balkong för att motverka lukten från grannars rökning. Hennes juridiska ombud från Hyresgästföreningen anser att vräkningen är oskälig med tanke på hennes ålder och föreslår att kommunen istället bör hjälpa henne till ett alternativt boende.

Bakgrunden till konflikten är att paret köpte ett hyreshus 2022 där lägenheterna hyrdes ut via ett uthyrningsföretag. När Ibrahimovic under 2023 sade upp företaget och därmed hyresgästerna, vägrade en av dessa att flytta. Tingsrätten och hovrätten bedömde att paret använt ett så kallat bulvanupplägg för att kringgå hyreslagen, vilket gav hyresgästen samma rättigheter som en förstahandshyresgäst.

Juristen Roland Sjölin från Hyresgästföreningen region Stockholm, som företrätt hyresgästen, beskriver processen som en kamp mellan David och Goliat. Sjölin betonar att utgången visar att alla är lika inför lagen oavsett ekonomiska resurser. Paret har även dömts att betala hyresgästens rättegångskostnader, vilket uppgår till totalt 422 000 kronor.

Trots domen pågår fortfarande en parallell process i hyresnämnden där hyresgästen är uppsagd, men enligt Hyresgästföreningen ökar nu chanserna att även detta ärende avgörs till hyresgästens fördel.

Hovrätten fastställde hyresnämndens beslut efter att ha vägt in vittnesmål från en granne och en tidigare inneboende. Kvinnan har förklarat att hon haft inneboende, inklusive familjemedlemmar, och att hennes resor i tjänsten samt privata besök i Ryssland förklarar hennes frånvaro. Stockholmshems bevisning bedömdes som för tunn för att styrka att hyresrätten inte använts som permanent bostad.

Jurist Roland Sjölin vid Hyresgästföreningen region Stockholm betonar att det är fullt lagligt för en hyresgäst att äga en bostadsrätt, villa eller ett fritidshus, så länge det är tydligt var personen varaktigt bor. Kvinnan kan nu återvända till lägenheten när en pågående råttsanering är avslutad.

Parallellt med skattefrågan kritiseras partiets strategi för så kallad blandad bebyggelse. Ekonomihistorikern Jan Jörnmark beskriver i en rapport från Timbro att försöken att politiskt styra fram en blandning av boendeformer i villaområden har varit ett misslyckande under de senaste 15 åren. Enligt Jörnmark skapar denna politik osäkerhet kring områdenas karaktär, vilket i sin tur kan sänka marknadsvärdet på småhus och minska ägarnas eget kapital.

I motsatt ände av spektrat har den billigaste tiondelen av lägenheterna tappat mer än 11 procent i pris. Genomsnittet för dessa bostäder har sjunkit från 15 422 till 13 659 kronor per kvadratmeter. Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg förklarar utvecklingen med att efterfrågan är särskilt stark för bostäder med attraktiva lägen, vilket driver upp priserna i det övre segmentet.

Det finns dock indikationer på en vändning i de lägre prissegmenten, särskilt för billigare småhus. Holmberg kopplar denna återhämtning till nya bolåneregler och ett höjt bolånetak på 90 procent. Samtidigt visar siffror från Svensk Mäklarstatistik att bostadsrättspriserna i riket föll med 1,5 procent i juli, medan villapriserna steg med 0,9 procent.

Hyresvärden har nu vänt sig till Helsingborgs tingsrätt för att få ut hyrespengarna, medan hyresgästerna kräver att pengarna ska tillfalla dem som kompensation för bristerna. Under förhandlingen har parterna presenterat bevis i form av foton och besiktningsprotokoll. Medan hyresvärden nekar till att råttor funnits inne i själva bostaden, hävdar hyresgästerna och deras ombud från Hyresgästföreningen att bristerna varit omfattande och återkommande.

Det hela handlar om en hyra på 13 077 kronor plus ränta. Om hyresgästerna förlorar kan de även få betala rättegångskostnader på cirka 3 000 kronor. Hyresvärden riskerar å sin sida att förlora hyrespengarna samt att betala 2 033 kronor för Hyresgästföreningens arbete. Dom i målet väntas i slutet av september.

Avgifterna börjar på 7 500 kronor vid endast en dags försening och kan trappas upp till totalt 30 000 kronor om underlagen uteblir under längre tid. Eftersom avgiften belastar föreningens ekonomi är det i slutändan medlemmarna som betalar notan. I värsta fall kan en förening som inte lämnat in sin årsredovisning inom elva månader tvingas till likvidation.

Utvecklingen sker samtidigt som många styrelser upplever ökade krav på administrativ kompetens. Utöver inlämningsplikten blir K3-regelverket obligatoriskt för alla föreningar under 2026, vilket gör redovisningen mer komplex. Experter från SBC betonar vikten av att påbörja arbetet i god tid och rekommenderar extern hjälp för att undvika kostsamma misstag.

Enligt Örebrobostäder har samtliga av fem ansökningar som inkommit efter lagändringen i maj avslagits av hyresgästerna på grund av priset, där kostnaderna legat mellan 88 000 och 188 000 kronor. Driftsingenjör Mats Grundel vid bolaget menar att lagen är bristfälligt utformad och mer anpassad för bostadsrättsföreningar, där ägarna kan söka bidrag och se installationen som en värdeökning av bostaden.

Hyresgästföreningen kritiserar situationen och menar att det råder en orättvis obalans mellan olika boendeformer. Vice ordförande Ola Palmgren betonar att hyresgäster riskerar att fastna i ett fossilberoende när statliga stöd saknas för dem, vilket gör elbilen till en klassfråga snarare än en tillgänglig miljölösning.

Denna önskelista krockar med verkligheten då nödvändiga investeringar kräver finansiering. David Gutierrez, marknads- och försäljningschef på SBC, påpekar att föreningar står inför en svår balansgång mellan långsiktig hållbarhet och medlemmarnas ovilja att acceptera höjda månadsavgifter.

Rapporten varnar för att strategin att skjuta upp underhåll och investeringar för att hålla avgifterna nere kan bli kostsam på sikt. Om nödvändiga åtgärder ignoreras riskerar både fastighetens värde och föreningens ekonomi att skadas, vilket kan leda till betydligt högre kostnader i framtiden när problemen inte längre går att ignorera.

Enligt hyresgästen har kommunikationen med bolaget varit bristfällig, med obesvarade mejl under flera månader och hantverkare som dykt upp utan förvarning. Trots att en besiktningsman konstaterat behov av rivning av golv och väggar menar Rännar att viktiga åtgärder utelämnats.

Konflikten rör även den ekonomiska kompensationen. Svenska Bostäder har erbjudit en månads hyresnedsättning, vilket hyresgästen anser vara orimligt lågt med tanke på att problemen pågått under en lång period. Bolaget har enligt Rännar vägrat medling via hyresnämnden och hänvisat honom till domstol om han inte accepterar erbjudandet.

Svenska Bostäder har valt att inte kommentera det specifika ärendet med hänvisning till att de inte uttalar sig om enskilda fall. Bolaget uppger generellt att återställningsarbeten påbörjas efter besiktning och att ersättning baseras på hur stor del av bostaden som påverkats och under vilken tid.

I Göteborgs stadsdelar som Gamlestaden och Kville syns trenden tydligt genom nybebyggelse och ett ökat utbud av nischade verksamheter som vinbarer och gym. Detta leder till att bostadspriser och hyror stiger, vilket tvingar personer med lägre inkomster att flytta. Elldér menar att det finns en växelverkan mellan det förbättrade utbudet och inflyttningen av resursstarka grupper.

Studien omfattar Sveriges 200 största tätorter och visar att äldre, täta stadsdelar i städer som Visby, Ystad och Landskrona, samt Malmö, lyckas bäst med närhetsmålet. Samtidigt varnar forskaren för att politiska beslut, såsom införandet av marknadshyror, skulle kunna förstärka den sociala segregationen i takt med att städerna förtätas.

Enligt Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet, drivs den starka försäljningen främst av livshändelser. Det är i synnerhet familjebildare som är den mest aktiva köpargruppen, där behovet av mer eller mindre yta till följd av växande familjer eller separationer styr flyttmönstren.

Samtidigt visar statistik från Svensk Mäklarstatistik att priserna på bostadsrätter i stort sett stått stilla under augusti med en minskning på 0,1 procent. Villapriserna steg däremot med 0,6 procent under månaden. På årsbasis har villapriserna i Storstockholm stigit med 6 procent och i Storgöteborg med 2 procent.

Skillnaderna mellan landets olika län och kommuner är betydande. I Västmanland sjunker värdena med 8 procent, medan de i Norrbotten stiger med 6 procent. Även i Västernorrland ses en ökning på 4 procent, medan Stockholms och Södermanlands län uppvisar en minskning med 7 procent. På kommunnivå är variationerna ännu större, med ökningar på upp till 30 procent i Bjurholm och minskningar med 15 procent i Järfälla.

Ett förändrat taxeringsvärde påverkar inte automatiskt den kommunala fastighetsavgiften, eftersom det finns ett tak för den maximala avgiften som för 2026 är 10 425 kronor. För de uppskattningsvis 600 000 småhusägare som ligger under detta tak får dock förändringen direkt genomslag på avgiften.

De flesta husägare får ett färdigt förslag som endast behöver kontrolleras. De som genomfört större ombyggnationer eller standardhöjningar sedan 2024 måste dock uppdatera sina uppgifter. Sista dagen för deklaration eller ändringar är den 2 november, och slutgiltiga beslut om taxeringen meddelas i juni 2027.

Även pooler ger ett betydande påslag på värdet, med en genomsnittlig ökning på 290 000 kronor nationellt och upp till 302 000 kronor i Storstockholm. För lägenhetsägare är det främst köket som fungerar som värdehöjare, där en uppgradering från lägsta till högsta standard kan öka värdet med 267 000 kronor i storstäderna.

Trots de lockande siffrorna understryks det att ett högre marknadsvärde inte automatiskt innebär en vinstaffär, då installations- och underhållskostnader måste räknas med. Det enda undantaget är solceller, där värdeökningen enligt Booli faktiskt överstiger själva installationskostnaden för husägaren.

Hyresvärden har tagit tillbaka bostaden med hänvisning till att den betraktas som övergiven. Utredningar visade att mannen olovligt hyrt ut lägenheten under tiden han var frihetsberövad, samt att han lämnat felaktiga uppgifter om inkomst och boendesituation vid lägenhetsbytet 2024.

Utöver den olovliga uthyrningen uppstod hyresskulder på över 80 000 kronor efter att en andrahandshyresgäst flyttat ut. Enligt fastighetsadvokat Sarah Björkeholm bekräftade passerbrickor att ingen permanent vistats i lägenheten under en längre tid, och Kronofogden har redan utmätt merparten av bohagets innehåll.

Samtidigt som utbudet av småhus krymper, varnar experter för dolda risker vid köp av billigare fastigheter. Särskilt strandskyddet utgör en ekonomisk risk, då olovligt byggda bryggor kan leda till kostsamma rivningsförelägganden oavsett när bryggan uppfördes. Dessutom pekar Staffan Moberg, expert på Svensk Försäkring, på att klimatförändringar och ökade naturskador kan göra det svårare att försäkra hus som ligger nära vatten i framtiden.

Regeringen utreder nu en reform av strandskyddet för att underlätta utveckling och bygge nära vatten, vilket kan påverka marknadsvärdena i mindre kommuner. Den tillförordnade klimat- och miljöministern Johan Britz betonar målet att balansera naturskydd med utvecklingsmöjligheter. Utredningen förväntas presentera sitt betänkande senast den 31 december i år.

Enligt Per Sangrud på LF Fastighetsförmedling finns en ökande trend där naturskadorna över tid tenderar att bli både fler och mer omfattande. Han betonar vikten av att fastighetsägare tar höjd för klimatförändringarnas påverkan genom att besiktiga sina hus, säkra lösa föremål och kontrollera sina försäkringar.

Om även företags- och lantbruksförsäkringar inkluderas steg det totala antalet anmälda stormskador för perioden till 17 000, enligt statistik från branschorganisationen Svensk Försäkring.

Trots den generellt positiva bilden för Sverige utgör Stockholm ett tydligt undantag där bostadspriserna följer en betydligt dyrare logik. Detta mönster syns i hela Europa, där huvudstäder och storstäder är svårast att ta sig in på trots generellt högre löner. De höga priserna i Stockholm sträcker sig även utanför stadsgränsen och påverkar omgivande kommuner.

På europeisk nivå beskriver forskarna läget som en växande bostadskris. Cirka 44 procent av befolkningen bor i områden där genomsnittsinkomsten inte räcker till en bostad på 50 kvadratmeter. Särskilt svåra marknader identifieras i länder som Portugal, Nederländerna, Schweiz, Polen och Ungern. Beräkningarna utgår från att en köpare använder en tredjedel av sin nettoinkomst till ett 30-årigt bolån, exklusive kontantinsats.

Hyresgästen förnekar dock anklagelserna och hävdar att det rört sig om inneboende, vilket är tillåtet utan hyresvärdens medgivande så länge man själv bor i lägenheten. Mannen uppger att han trodde att uthyrningen var laglig och att han omedelbart vidtog rättelse när han blev medveten om reglerna. Hyresgästföreningen, som företräder mannen i hyresnämnden, menar att uthyrningen inte utgjort en otillåten andrahandsuthyrning och att inga störningar har rapporterats i fastigheten.

Ärendet, som är det första av sitt slag för Uppsalahem i hyresnämnden, belyser den juridiska gränsdragningen mellan att ha en inneboende och att bedriva kommersiell uthyrning. Uppsalahem betonar att en inneboende normalt vistas i hemmet under en längre period och inte under enstaka nätter vid flera tillfällen.

Beslutet ses som ett stort bakslag för Hyresgästföreningen, som argumenterade för att det äldre lokala avtalet borde väga tyngre än den nationella rekommendationen om IMD. Förbundsjurist Niclas Sundell menar att domen försämrar hyresgästernas framtida förhandlingsposition, då rättsväsendet nu tydligt ställt sig bakom hyresvärdarnas rätt att tillämpa minimireglerna.

Stena Fastigheter planerar att införa IMD i cirka 11 000 lägenheter i Storgöteborg till nästa år och äger totalt omkring 30 000 lägenheter i Sverige. För de berörda hyresgästerna innebär förändringen en risk för högre månadskostnader, särskilt i takt med att vattenpriserna stiger.

Trots de regionala klyftorna har det blivit något lättare för svenska hushåll att köpa bostad på ett övergripande plan. Swedbanks sammanvägda Boindex steg från 109 till 110 under årets andra kvartal, vilket beror på högre inkomster och säsongsmässigt lägre energikostnader. Marginalerna är dock fortfarande sämre än under perioden 2010–2020.

Den långsiktiga problematiken ligger i att bostadspriserna har stigit betydligt snabbare än lönerna. Mellan 1995 och 2025 ökade småhuspriserna med 450 procent, medan medianlönen steg med 155 procent. Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, betonar behovet av fler bostäder till överkomliga priser för att minska beroendet av så kallat föräldrakapital vid första bostadsköpet.

Det kommunala bostadsföretaget Signalisten bekräftar att misstaget skett och meddelar att den drabbade hyresgästen kommer att kompenseras. Företaget uppger att fel kan uppstå i omfattande byggprojekt trots noggrann planering. Samtidigt har boendet varit plågat av flera andra brister, däribland felkopplade porttelefoner och ett felinstallerat fönsterglas på en toalett som gjort den boende synlig utifrån.

Carina Östman kritiserar Signalistens hantering och ifrågasätter hur slutbesiktningen av det nybyggda huset kunde godkännas när så många allvarliga fel förekommit.

Nygren, som startade sin bana i branschen redan som tonåring, betonar vikten av ödmjukhet och empati i yrkesrollen. Han menar att förmågan att sätta sig in i den drabbades situation är avgörande för att kunna hjälpa på ett värdigt sätt. Genom att möta människor som lever i utanförskap eller psykisk ohälsa med förståelse snarare än dömande, arbetar han för att lyfta bort den skam som ofta följer med förfallna boendemiljöer.

Erfarenheterna från jobbet har gett Nygren ett perspektiv på livet där mänskliga relationer värderas högre än materiella ting. Han reflekterar över hur snabbt allt man äger kan försvinna och menar att materialism ger en kortvarig lycka. Trots att arbetet kan innebära tunga uppdrag, inklusive sanering efter tragiska händelser, beskriver han yrket som meningsfullt eftersom det innebär en konkret och positiv förändring för den drabbade.

Parallellt med ränteutvecklingen har nya bolåneregler trätt i kraft. Bland ändringarna finns en möjlighet att låna upp till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Dessutom har det skärpta amorteringskravet slopats, vilket innebär att låntagare med bolån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten inte längre behöver amortera en extra procent. Taket för utökade bolån har samtidigt sänkts från 85 till 80 procent av bostadens värde.

Det finns dock undantag i den nationella debatten, där frågan om marknadshyror sticker ut. Motståndet mot marknadshyror har vuxit sedan början av 2020-talet, även om opinionen tenderar att fluktuera beroende på hur mycket utrymme frågan får i den politiska debatten.

Särskilt fokus har även riktats mot förtätning av villaområden, vilket lett till att den svenska regeringen tillsatt en utredning om skydd mot ovarsam förtätning. I Göteborg har dessutom debatten om arkitektur och det offentliga rummets utseende fått stor politisk sprängkraft, där en preferens för klassisk stil över modern arkitektur har plockats upp av bland annat Socialdemokraterna.

Moderaterna i Göteborg föreslår att avkastningskraven för kommunala bolag ska höjas för att finansiera sänkta kommunalskatter, med en beräknad summa på 680 miljoner kronor från Framtidenkoncernen. Partiet vill även tillåta ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, vilket enligt deras kalkyler skulle tillföra 4 miljarder kronor till kommunens kassa.

De rödgröna styrande partierna motsätter sig ombildningar med argumentet att det skulle öka segregationen i centrala Göteborg. Vänsterpartiet vill istället sänka de ekonomiska kraven för nybyggnationer för att frigöra cirka en miljard kronor till bostadsbyggande. Samtidigt föreslår Socialdemokraterna obligatoriska rabatter på 20–30 procent för hyresgäster vid renoveringar, där rabatten gradvis fasas ut under flera år.

Samtidigt rapporterar organisationen en kraftig medlemsökning i region BohusÄlvsborg-Skaraborg. Antalet medlemmar har nu passerat 45 000, vilket innebär en ökning med 26,5 procent sedan hösten 2021. Regionchef Peter Laang beskriver resultatet som en följd av ett långsiktigt arbete och ett ökat behov hos hyresgäster att få stöd i sina boendefrågor.

Stabiliseringen drivs främst av lägre räntekostnader och minskade övriga utgifter för fastighetsskötsel och reparationer. Trots detta varnar SBC:s ekonomiska expert Jenny Söderberg för att ekonomin inte är tillbaka på tidigare nivåer, då sänkningarna delvis äts upp av fortsatt höga priser på el och uppvärmning.

Effekterna av de senaste årens inflation och räntehöjningar syns tydligt i månadsavgifterna. SBAB rapporterar att 92 procent av landets bostadsrättsföreningar har höjt sina avgifter sedan 2022, med en genomsnittlig ökning på 15 procent. Eftersom föreningar även måste spara till framtida underhåll innebär den nuvarande stabiliseringen inte nödvändigtvis att avgifterna kommer att sänkas.

Utvecklingen i Sverige skiljer sig markant från övriga Europa. Medan de inflationsjusterade priserna i EU som helhet har ökat med 25 procent sedan 2015, hamnar Sverige på fjärde plats från botten bland unionens medlemsländer. I länder som Portugal och Ungern har de reala priserna stigit med över 100 procent under samma period.

En bidragande orsak till den svaga utvecklingen är ränteuppgången mellan 2022 och 2025, då svenska bostadspriser föll med 15 procent realt. LF Fastighetsförmedlings vd, Marcus Svanberg, menar att dagens köpare befinner sig i ett historiskt gynnsamt läge, men prognosen för 2026 pekar på en prisstegring med 5–6 procent i takt med lättade kreditregler och stabilare räntor.

Detta lån förväntas löpa under två år eller ersättas av en större finansieringslösning. AB-hem, som förvaltar omkring 700 lägenheter i sex olika län i Mellansverige, har under en längre tid brottats med ekonomiska problem. Tidigare under året lyckades bolaget stoppa en liknande tvångsförsäljning av hus i Sala.

Trots att situationen i Kopparberg är löst återstår osäkerhet för andra fastigheter. Ett hyresområde i Marmaverken utanför Söderhamn är i dagsläget värderat och klart för försäljning, även om Kronofogden ännu inte har fastställt något datum för en eventuell auktion. Ägaren hävdar att hon gör sitt yttersta för att de ekonomiska svårigheterna inte ska drabba hyresgästerna.

Elkostnaderna utgjorde den största faktorn i minskningen, med ett tapp på nästan 5 600 kronor jämfört med föregående kvartal. Samtidigt sjönk genomsnittspriset för småhus med omkring 200 000 kronor, vilket i sin tur sänkte de beräknade ränteutgifterna med cirka 4 400 kronor per år.

Trots den positiva trenden varnar Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind för att villaägare inte bör bli för bekväma. Han betonar att räntan fortfarande är den största utgiftsposten och uppmanar hushållen att fortsätta jämföra sina räntor och bygga upp buffertar inför eventuella framtida kostnadsökningar.

Regionalt sett var nedgången störst i Storstockholm, även om det fortfarande är det dyraste området att äga hus i med en beräknad årskostnad på 242 673 kronor. I Storgöteborg och Stormalmö steg huspriserna något, vilket innebar att det främst var den lägre elpriskostnaden som sänkte den totala notan.

Enligt överenskommelsen, som kom till stånd med stöd från Hyresgästföreningen, ska Larsen nu avyttra sina angorakaniner och upphöra med ullförvaring i lägenheten. Det är även fastställt att hemtjänsten ska städa bostaden minst var fjortonde dag och att hyresvärden kommer att genomföra löpande tillsynsbesök.

Hyresavtalet förlängs nu månadsvis under det kommande året, med målet att det ska återgå till ett tillsvidarekontrakt om inga nya problem uppstår. Både Hyresgästföreningen och Sotenäsbostäder uttrycker sig nöjda med lösningen som gör att den äldre kvinnan får bo kvar i sitt hem.

I den absoluta toppen av prislistan återfinns Zürich, där samma typ av bostad kostar drygt 1,83 miljoner euro, vilket motsvarar omkring 20 miljoner kronor. Endast fyra städer i Europa – Zürich, Genève, London och Paris – har priser som överstiger en miljon euro för 80 kvadratmeter.

I andra änden av skalan finns Istanbul, där en motsvarande bostad kostar knappt 212 000 euro. Skillnaden mellan Stockholm och Istanbul uppgår till drygt 6,6 miljoner kronor. Rapporten har analyserat kvadratmeterpriser i 69 städer globalt, varav 28 är europeiska, med data baserad på uppgifter från Numbeo och Deutsche Bank.

Bostadsbolaget Ronnebyhus krävde hyresgästen på över en miljon kronor för renoveringskostnader och rättegångsomkostnader. Hyresgästen hävdade dock att lägenheten var i dåligt skick vid inflyttning och att bristfällig ventilation bidragit till skadorna.

Blekinge tingsrätt konstaterade att vattenförbrukningen varit onormal och att mannen brustit i sin vårdplikt genom att inte anmäla skadorna. Trots detta dömdes han till att betala betydligt mindre än yrkat, då rätten bedömde att ytskikt och inredning hade ett minimalt restvärde på grund av bostadens ålder. Efter avräkning av rättegångskostnader blev det slutliga beloppet cirka 45 000 kronor.

Mannen hävdade under förhandlingen att han endast velat hjälpa hemlösa vänner som behövde en adress och att han inte varit medveten om att agerandet var otillåtet. Trots att han försökt avregistrera personerna via Skatteverket efter uppsägningen, slog hyresnämnden fast att det rör sig om ett brottsligt agerande. Nämnden konstaterade att även om personerna inte faktiskt bott i lägenheten, utgör de falska folkbokföringarna tillsammans med hyresskulderna tillräckliga skäl för att riva kontraktet.

Utvecklingen pekar mot en ökad balans mellan utbud och efterfrågan. Fastighetsbyråns senaste Mäklarpanel visar att marknaden rör sig mer mot säljarnas fördel jämfört med förra året, med en ökning från 3,05 till 4,16 på en skala där tio representerar en fullständig säljarmarknad.

Trots det högre tempot i affärerna förväntas ingen omfattande prisrusning. En majoritet av de tillfrågade mäklarna, 74 procent, tror att priserna på bostadsrätter kommer att förbli oförändrade under resten av 2026. För villor är bilden något mer splittrad, där 53 procent tror på stabila priser medan 43 procent räknar med en uppgång.

Enligt polisens bedrägericenter är det nu högsäsong för denna typ av brott när terminsstarten närmar sig. Nicklas Olsson vid centret betonar att skadorna för de drabbade kan bli stora, där vissa studenter har betalat uppemot 30 000 kronor i förskott.

Samtidigt rapporterar Sveriges förenade studentkårer att Umeå har gått från att vara en rödlistad stad till en gul stad, vilket innebär att det generellt blivit lättare att hitta studentboende. Trots detta är söktrycket fortfarande högt hos både det kommunala bolaget Bostaden och i privata grupper, vilket skapar en sårbarhet som bedragare utnyttjar.

En av de mest centrala frågorna i kampanjen är att stoppa införandet av marknadshyror. Företrädare för Hyresgästföreningen betonar att det är viktigt att väljarna är medvetna om hur olika partier ställer sig i frågan, där bland annat Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lyfts fram som partier som vill ge fastighetsägarna mer makt.

För att underlätta för internationella studenter erbjuder aktörer som Linköpings studentbostadsföretag kösystem som inte kräver svensk legitimation. Trots detta är konkurrensen hård och kötiderna långa; enligt Stångastaden krävdes det cirka ett års kötid för att få ett korridorsrum med inflyttning den 1 augusti. Ellen Karlsson lyckades lösa sin situation drygt en vecka efter att studierna vid Linköpings universitet startat.

Trots konkursen betonar ägaren Annika Backlund att hyresgästerna inte påverkas, då det konkursdrabbade bolaget endast fungerade som ett av två förvaltningsbolag för inköp och administration. De 36 bolag som faktiskt äger fastigheterna och de cirka 700 lägenheterna i Mellansverige förblir intakta. För att hantera situationen har hyresbetalningar och fakturering från leverantörer flyttats över till ett annat bolag i gruppen, Bronshornet.

Hyresvärden har tidigare kritiserats för bristande underhåll och finns med på listor över landets sämsta värdar. Vissa hyresgäster har krävt näringsförbud för ägaren, men konkursförvaltaren förklarar att tröskeln för ett sådant förbud är mycket hög och kräver bevisade oegentligheter. I nuläget finns inga indikationer på brottsliga handlingar, men förvaltaren granskar nu bolagets agerande i relation till bokförings- och borgenärsbrott.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) konstaterar att situationen varierar över landet. Vissa lärosäten och hyresvärdar har infört särskilda bostäder för internationella studenter eller gett gruppen förtur i köerna för att underlätta etableringen.

Samtidigt är bostadsbristen ett generellt problem för alla studenter. I en ny rapport från SFS framgår att utvecklingen i stort har varit negativ, och antalet studieorter med en gynnsam bostadssituation – så kallade gröna städer – har halverats under de senaste fem åren.

Regeringen har fattat beslutet efter att tidigare frivilliga system visat sig vara ineffektiva; under förra året utfärdade endast 55 av landets 290 kommuner hyresgarantier. För att underlätta implementeringen av den nya lagen tillför staten 34,5 miljoner kronor i generella statsbidrag, vilket beräknas täcka kostnaderna för cirka 2 300 hushåll.

Trots det obligatoriska införandet rapporterar socialchefer i flera kommuner att planeringen inte är helt klar. I Kiruna kommun pekar man på att den extrema bostadsbristen och långa bostadsköer kan hämma effekten av garantierna, då en sökande ofta måste ha ett konkret erbjudande om lägenhet för att garantin ska kunna nyttjas. Hyresgästföreningen välkomnar reformen men menar att målgruppen bör utvidgas till att omfatta fler än enbart barnfamiljer.

Utvecklingen markerar ett tydligt trendbrott jämfört med det senaste decenniet, då större lägenheter har ökat betydligt mer i värde. Mellan 2015 och 2025 steg kvadratmeterpriset för ettor med 13 procent, medan lägenheter med fyra rum eller fler ökade med 47 procent. Nu har dock gapet mellan de minsta och största bostäderna börjat krympa.

Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg menar att de lättade kreditrestriktionerna från våren sannolikt är den främsta orsaken till den nuvarande trenden. Trots den tidigare svaga prisutvecklingen är ettorna fortfarande dyrast per kvadratmeter, med ett genomsnittspris på 56 888 kronor.

Poseidon har nu stämt Pettersson i Göteborgs tingsrätt för att få ut den obetalda hyran. Hyresvärden medger en brist och accepterar full hyresnedsättning fram till den första saneringen, men anser att en nedsättning på fem procent är tillräcklig därefter. Pettersson kräver å sin sida tillbaka även de första månadshyrorna som han betalade trots att han inte kunde bo i lägenheten.

I samband med fallet har jurist Ellinor Rapp från Hyresgästföreningen påpekat att det är ovanligt att helt slippa betala hyra vid ohyra, då en lägenhet sällan räknas som helt obeboelig i lagens mening även om situationen är obehaglig. Boplats Göteborg har återställt mannens ködagar efter att ha granskat bevisen på skadedjuren, och tvisten avgörs nu i tingsrätten.

Trots den ökade tillgången utgör höga hyror ett betydande hinder. SFS menar att hyran bör uppgå till högst 30 procent av studiemedlet, men att denna gräns överskrids på flera orter. Organisationen lyfter även fram föråldrade regler för bostadsbidraget, där inkomstgränserna inte ändrats sedan 1997 och studenter över 29 år utan barn är uteslutna från bidraget.

I rapportens ranking sticker nio orter ut som särskilt gynnsamma, däribland Sundsvall, Borlänge och Kalmar. Samtidigt förblir läget kritiskt i städer som Stockholm, Göteborg och Kiruna. SFS varnar för att studenter väljer bort sina drömutbildningar på grund av boendesituationen, vilket i förlängningen skadar Sveriges internationella konkurrenskraft och kompetensförsörjning.

SFS föreslår tre huvudsakliga lösningar för att motverka krisen: ett höjt studiemedel, statliga satsningar på nybyggnation och ombyggnation av studentbostäder, samt en översyn av bostadsbidraget för studenter med höga kostnader. Samtidigt uppger Boverket i sin bostadsmarknadsenkät för 2026 att det råder balans i nästan hälften av de kommuner som bedömt situationen, vilket tyder på en diskrepans mellan kommunernas bild och studentkårernas analys.

I Skövde, som klassificeras som en gul stad, bekräftar det kommunala bostadsbolaget Skövdebostäder att läget är tufft. Trots att det finns över tusen studentlägenheter står 13 000 personer i kö, även om bolaget menar att kön inte är ett exakt mått på det faktiska behovet då många ställer sig i flera olika köer samtidigt.

Bakom beslutet ligger ett initiativ från den svenska regeringen, där Finansdepartementet tillsatt en utredning för att undersöka om lagstiftningen kan ändras för att undvika höga kostnadsökningar för hushållen. Finansminister Elisabeth Svantesson har understrukit att ökade parkeringskostnader kan bli betydande för bilberoende familjer som redan pressats ekonomiskt.

Skattejurister och ekonomiska experter menar att uppskovet ger bostadsrättsföreningar en välbehövlig andningspaus, särskilt då många redan kämpar med höga driftkostnader och elkostnader. Om reglerna träder i kraft kommer ett stort antal föreningar behöva momsregistrera sin parkeringsverksamhet och revidera befintliga avtal.

Debatten har aktualiserats genom ett konkret exempel i Göteborg, där planer på att bygga 115 lägenheter vid Sankt Sigfrids plan i Örgryte har väckt starka protester. Projektet har blivit en symbol i den politiska diskussionen om så kallad tvångsblandning, där Socialdemokraterna förespråkar en mer blandad befolkning genom att bygga lägenheter i villatäta områden.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) har understrukit att tvångsblandning inte är något regeringen vill se och att beslut inte kan tvingas på medborgarna ovanifrån. Å andra sidan menar Göteborgs kommunstyrelseordförande Jonas Attenius (S) att kritiken bygger på skrämselpropaganda och att lokalpolitiker bör ha kvar sitt handlingsutrymme för att främja bostadsbyggandet.