Även om avsmältningen har skett i en långsammare takt jämfört med de rekordvarma åren 2024 och 2025, fortsätter den nedåtgående trenden. Professor Nina Kirchner i glaciologi vid Stockholms universitet konstaterar att trenden stämmer överens med observationer från Storglaciären och andra svenska referensglaciärer, även om årets förluster inte är lika omfattande som förra årets negativa rekord.

Långsiktigt har sydtoppen minskat med cirka 30 meter sedan de systematiska mätningarna påbörjades. År 1951 var toppen 2 119 meter hög, men nu är det åttonde året i rad som sydtoppen är lägre än den isfria nordtoppen. Nordtoppen, som har en fast höjd på 2 096,8 meter, är därmed kvar som Sveriges högsta punkt.

Studierna visar att mikroplasterna skapar så kallade ”plastisfärer” – nya mikrobiella habitat på plastens yta där interaktioner mellan mikrober och jordbrukskemikalier intensifieras. Detta har lett till en ökning av antibiotikaresistenta gener, en effekt som ytterligare förstärks av bekämpningsmedel. Ju mindre plastpartiklarna är, desto mer tenderar de att absorbera föroreningar och DNA, vilket ökar spridningen av patogener.

Forskningen pekar även på negativa effekter för organismer och växter. Bland annat har man sett att daggmaskars kritiska processer, såsom näringscykler, störs. I studier på sallat minskade höga koncentrationer av mikroplast bladarea, klorofyllhalt och biomassa, effekter som blev ännu tydligare vid torka. Forskare från bland annat Wageningen University i Nederländerna betonar att även biologiskt nedbrytbar plast kan brytas ner till mikroplast och orsaka ekologisk skada. Man efterlyser nu striktare reglering, standardiserad övervakning och full transparens från tillverkare för att skydda den långsiktiga livsmedelsproduktionen.

Särskilt hårt drabbad är Latinamerika, som stod för 85 procent av förra årets dödsfall. Colombia rapporterade det högsta antalet med 39 dödade och har toppat listan över de farligaste länderna under fyra år i rad. I Brasilien, som kom på andra plats med 26 dödade, har antalet mördade naturförsvarare fördubblats under 2025 jämfört med året innan. I Asien var Filippinerna det farligaste landet med 12 dödsfall, där många av dessa skedde under insatser från statliga säkerhetsstyrkor. Sedan statistiken började sammanställas 2012 har totalt 2 375 personer dött eller försvunnit.

Som ett svar på det ökande hotet har allt fler lokalsamhällen bildat egna självförsvarsenheter. I Colombia är många av offren medlemmar i urfolksgrupper eller småbrukare, och många har skapat obeväpnade vaktstyrkor för att patrullera sina områden. Dessa vakter blir ofta måltavlor för illegala väpnade grupper som vill expandera sin mark för kokaproduktion eller illegal gruvdrift. Ett aktuellt exempel är Jacob Guachetá Zambrano i regionen Cauca i Colombia, som nyligen hittades torterad och mördad.

Rapporten pekar även på att nedskärningar från USA:s regering under Trump-administrationen, särskilt gällande stöd till USAID, har försvårat arbetet för urfolk att förvalta sina marker. Utöver de direkta morden utsätts försvarare för kriminalisering och smutskampanjer på nätet. Experter varnar för att högerregeringar i regionen, under inflytande av USA:s prioriterade säkerhetspolitik, riskerar att förvärra situationen genom att militarisera konflikten, vilket snarare driver narkogäng djupare in i avlägsna urfolksterritorier.

Dessa åtgärder förväntas leda till högre biljettpriser, där en tur- och returresa till Alicante kan bli cirka 150 GBP dyrare och en resa till New York upp till 400 GBP dyrare fram till år 2050. Samtidigt kritiseras förslaget av miljöorganisationer, såsom Friends of the Earth, som menar att tekniken för koldioxidavskiljning är oprövad och att utbyggnaden i praktiken skulle omöjliggöra Storbritanniens klimatmål.

Flygbranschen varnar för att kostnaderna skulle göra flygresor otillgängliga för miljontals människor, medan den brittiska regeringen betonar projektets ekonomiska nytta. Enligt det brittiska transportministeriet skulle utbyggnaden kunna bidra med 40 miljarder GBP till ekonomin och skapa 60 000 lokala jobb, samtidigt som regeringen investerar totalt 262 miljoner GBP i hållbara bränslen och ren teknik.

För Sverige innebär en eventuell kollaps av AMOC stora risker, bland annat kraftigare vinterstormar, kortare odlingssäsonger och svårare sjöfart i Östersjön på grund av is. Enligt klimatforskare vid SMHI skulle Stockholm i ett kollapsscenario kunna få vintertemperaturer motsvarande dagens Östersund. Samtidigt betonar SMHI att de klimatmodeller som ligger till grund för FN:s klimatpanel inte förutspår en kollaps före år 2100, och att den globala uppvärmningen sannolikt kommer att väga tyngre än avkylningen i Sverige.

Det råder dock delade meningar bland forskarna. Medan vissa varnar för snabba förändringar, menar andra, däribland forskare vid Stockholms universitet, att det är riskabelt att dra hastiga slutsatser från enskilda modeller. Vissa resultat tyder på att systemet kan vara mer stabilt i en varmare värld, vilket skulle kunna minska risken för en oåterkallelig kollaps.

Vattenfrågan och miljöåtgärder förväntas få en central roll i EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens kommande tal om läget i unionen den 16 september. Det finns indikationer på att en ny vattenlag kan presenteras för att hantera hoten mot både kvantitet och kvalitet på vattnet, inklusive situationen i Östersjön.

Samtidigt råder en politisk spänning inom EU. Medan miljökommissionären varnar för allvaret, finns det krafter inom EU-parlamentet och flera medlemsländer som vill lätta på miljökraven. Målet för dessa är att stimulera den traditionella industrin samt sänka priserna på energi och bränsle för hushållen.

De sänkta vattennivåerna i Gatunsjön, som är avgörande för kanalens slussystem, har tvingat myndigheterna att införa restriktioner för att bevara vattnet och garantera säkerheten. Situationen har lett till omfattande köer där vissa rederier rapporteras ha betalat upp till 4 miljoner USD för att få köra före via auktioner. Logistiken har dessutom försvårats av den geopolitiska oron kring kriget mellan USA och Israel mot Iran, vilket har påverkat trafiken i Hormuzsundet.

El Niño förväntas nå sin kulmen senare under året och prognoserna pekar på att det kan bli det starkaste fenomenet på fyra decennier. Den extrema hettan har redan slagit rekord i 52 länder globalt under perioden juni till augusti, med särskilt svåra konsekvenser för Centralamerika, norra Sydamerika och stora delar av Afrika.

Forskare vid UCLA:s Emmett Institute betonar att satellitövervakning nu gör det möjligt att synliggöra utsläpp som tidigare varit osynliga eller underskattade. Enligt rapporten är Energy Transfer kopplat till fyra av de 15 värsta platserna i USA och ansvarar för totalt 75 utsläppsplumer under studieperioden, vilket är tre gånger fler än nästa operatör. Andra stora utsläppare som nämns är Enterprise Products, Targa Resources och Enlink.

Klimataktivister och experter varnar för att utsläppen är omfattande och att industrin ofta medvetet släpper ut metan för att sänka trycket i utrustning, vilket sällan rapporteras. Samtidigt har Trump-administrationen pausat implementeringen av tidigare miljöprogram och verkar arbeta för att rulla tillbaka regleringar som syftar till att minska metanutsläppen. Metan beskrivs som en extremt potent växthusgas som spelar en avgörande roll för den globala uppvärmningen.

Resultaten visar att halterna av 32 olika PFAS-ämnen sjönk från över 100 000 nanogram per liter till endast en nanogram per liter, vilket motsvarar nivåer som är acceptabla för dricksvatten i Sverige. Barriären lyckades även fånga upp kemiska föregångare, så kallade prekursorer, som normalt inte analyseras.

Enligt hydrogeologen Robert Earon vid SGI är metoden särskilt lovande eftersom den geologiska miljön på testplatsen är vanlig i Sverige, vilket gör tekniken tillämplig på många andra platser. Medan traditionell sanering ofta innebär kostsam pumpning av grundvatten, erbjuder barriärlösningen ett effektivt sätt att begränsa spridningen. Forskarna kommer nu att undersöka hur länge barriären behåller sin effekt innan kolet är mättat.

Beslutet har mötts av stark kritik från miljöorganisationer, däribland Sierra Club och Center for Climate and Energy Solutions, som beskriver steget som ett bakslag för folkhälsan och klimatarbetet. De tidigare reglerna beräknades förhindra 4 500 förtida dödsfall årligen, men EPA avfärdar nu dessa risker som för osäkra och indirekta. Elsektorn står för nästan en fjärdedel av USA:s totala växthusgasutsläpp, vilket motsvarar cirka 1,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år.

Kritiker och miljöorganisationer varnar för att utvecklingen är en tickande bomb för både mänsklig hälsa och planeten, då pfas inte bryts ner i naturen. Substanserna har kopplats till cancer, leversjukdomar och fosterskador, och forskning tyder på att kemikalierna nu finns i blodet hos nästan varje människa på jorden. ChemSec betonar att ökningen riskerar att undergräva pågående arbete i EU, Storbritannien och USA för att begränsa användningen av dessa ämnen.

Bland företagen som expanderar återfinns bland annat japanska Daikin, franska Arkema och amerikanska Chemours. Samtidigt pekas batterier till elbilar och elektronik ut som ytterligare tillväxtområden. Endast ett fåtal företag, däribland tyska BASF, har uttryckt intentioner att helt avveckla sin pfas-produktion. Analytiker från Danske Bank varnar för att pfas utgör en dold risk i AI-boomen med potential för skadeståndskrav och saneringskostnader värda miljarder euro.

Särskilt allvarligt är det bristande övervakningssystemet; endast ett fåtal av regionens uppskattningsvis 40 000 glaciärer övervakas regelbundet. I Indien har myndigheterna klassificerat 56 glaciärsjöar som högriskområden efter en vetenskaplig bedömning. Förlusten av isen hotar även vattenförsörjningen för hundratals miljoner människor i Sydasien, och forskare förutspår att vattenflödena kommer att nå sin kulmen kring mitten av seklet innan de börjar avta.

Ekonomiskt är beroendet av regionen enormt, då vattnet från Himalaya beräknas utgöra grunden för ungefär 20 procent av Indiens BNP. En bidragande faktor till avsmältningen är utsläpp av svart kol från bland annat tegelbruk, vilket absorberar solljus och påskyndar processen. Rapporten betonar behovet av internationellt samarbete, förbättrade varningssystem och en omställning av turismen för att skydda både liv och ekonomi i regionen.

Hoten mot fåglarna beskrivs som övervägande mänskligt betingade och inkluderar intensifierat jordbruk, ohållbar jakt, föroreningar samt global uppvärmning. Rapporten lyfter fram att över hälften av nyckelområdena för biologisk mångfald befinner sig i dåligt eller mycket dåligt skick. I Europa, Medelhavet, Kaukasus och på den Arabiska halvön beräknas mellan 13,1 och 42,7 miljoner flyttfåglar dödas illegalt varje år.

Vid ett toppmöte i Nairobi, Kenya, undertecknade regeringar, forskare och finansiella institutioner den så kallade Nairobi Flyways-deklarationen. Som ett led i detta har tre utvecklingsbanker integrerat bevarandet av flyttvägar i sina utlåningsramar, vilket frigör 6 miljarder USD för skydd och restaurering av livsmiljöer. Bland annat planerar Asiatiska utvecklingsbanken att mobilisera 3 miljarder USD under det kommande decenniet för att skydda prioriterade våtmarker i Östasien och Australasien.

Trots den dystra statistiken betonar BirdLife International att naturvårdsinsatser ger resultat. Exempel ges från Australien, Kina och Storbritannien där restaurering av våtmarker och utrotning av invasiva arter har lett till att populationer av flera arter återhämtat sig. Organisationens chefsforskare Stuart Butchart menar att lösningarna finns, men att det nu krävs implementering på bred skala längs fåglarnas flyttvägar.

Forskaren Sara Nicoline Grönlund Thorsted konstaterar att fiskar drabbas av en dubbel exponering då de får i sig läkemedel både via vattnet och genom sin föda. Studien, som omfattade substanser som epilepsimediciner och ångestdämpande läkemedel, visar att kemiska egenskaper avgör hur ämnena fördelas mellan sediment och vatten.

Utöver den fysiska ackumuleringen påverkas även djurens beteende. Experiment med trollsländelarver visade att antidepressiva läkemedel och allergimediciner försämrade larvernas jaktförmåga och rörelsemönster, vilket i sin tur kan rubba hela ekosystemets balans mellan rovdjur och bytesdjur.

TFA är mycket vattenlösligt och bryts inte ned, vilket gör att halterna i miljön stiger över tid. Ämnet har hittats i grundvatten på över 90 procent av de undersökta platserna i Sverige och förekommer även i mat och dricksvatten. Enligt Kemikalieinspektionen visar ny kunskap på större risker än tidigare känt, då ämnet bland annat kan vara skadligt för fertiliteten och fostrets utveckling.

Den extrema hettan drevs av kraftfulla värmekupoler som påverkade nästan alla delstater, med undantag för Alaska och Hawaii. Rekorden var särskilt påtagliga i sydvästra USA, där Arizona, New Mexico, Utah och Colorado alla noterade sina varmaste somrar någonsin, vilket i sin tur förvärrade vattenkrisen i Coloradofloden.

Enligt NOAA beror utvecklingen på en kombination av ett förstärkande El Niño-fenomen i Stilla havet och långsiktiga effekter av mänskligt orsakade klimatförändringar. Rapporten visar på en tydlig obalans i temperaturrekorden, där 1 541 månatliga temperaturmaxima sattes eller matchades nationellt, jämfört med endast 87 rekordlåga temperaturer.

Dessa utsläpp uppstår genom så kallade återkopplingsmekanismer där tinande permafrost, intensiva skogsbränder och uppvärmda sjöar frigör växthusgaser som tidigare varit bundna i mark och träd. Enligt forskarna saknas dessa naturliga utsläpp i många av de modeller som styr dagens klimatpolitik, vilket innebär att man sannolikt underskattar den kommande uppvärmningen och överskattar hur mycket koldioxid mänskligheten fortfarande har råd att släppa ut.

Sam Abernethy, forskare vid Spark Climate Solutions Research och ledare för studien, beskriver detta som en "dold multiplikator". Beroende på hur snabbt världens länder minskar sina utsläpp av fossila bränslen beräknas dessa naturliga källor addera mellan 0,2 och 0,4 grader Celsius till den globala medeltemperaturen. Forskarna betonar att varje tiondels grad är avgörande för att undvika katastrofala tippningspunkter i klimatsystemet.

Stéphane Bozon, vice borgmästare i den franska staden Chamonix-Mont-Blanc, uttrycker stor oro över situationen och betonar behovet av att snabbt förbereda sig för scenarier där glaciärblock eller bergsmassiv kan falla ner i befolkade områden. Meteorologiska data från Meteo France visar att medeltemperaturen i juli på Aiguille du Midi-toppen nådde rekordhöga 3,3 grader Celsius, jämfört med 1,6 grader under samma månad 1994.

Bergsguider och forskare rapporterar att den tidigare stabila permafrosten, som fungerat som ett bindemedel för klippväggarna, nu tinar och får berget att falla isär. I den italienska regionen Lombardiet har alpglacierna förlorat över 40 procent av sin yta sedan 1991, vilket ytterligare försvårar terrängen och gör traditionella klätterrutter farliga eller helt otillgängliga.

Kritiken fokuserar bland annat på avsaknaden av skydd för Sveriges sista ur- och naturskogar samt ett nej till att öka arealen av naturlig skog. Myndigheter som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedömer att omkring 2,8 miljoner hektar naturlig skog behöver tillkomma för att nå gynnsam bevarandestatus, något som inte återspeglas i förslaget. Dessutom saknas konkreta åtaganden för att öka arealen av ängs- och betesmarker.

En central punkt i kritiken rör finansieringen. Medan regeringen aviserar drygt 8 miljarder kronor per år fram till 2030, bedömer Naturvårdsverket och andra myndigheter att ett genomförande på miniminivå kräver omkring 20 miljarder kronor per år. Den slutliga planen ska fastställas om ett år.

Bolagets VD, Yanai Yedvab, menar att tekniken är ett nödvändigt verktyg för regeringar att överväga när klimatförändringarna accelererar, även om han understryker att det inte är en ersättning för att åtgärda grundorsakerna till uppvärmningen. Företaget har hittills samlat in 75 miljoner USD från investerare och planerar utomhusförsök under statlig övervakning inom några år. Enligt Yedvab skulle varje miljon ton partiklar kosta cirka 10 miljarder USD att distribuera årligen.

Tekniken möter dock hård kritik från forskarvärlden. Kritiker, däribland professorer från Oxford och University of Chicago, varnar för oförutsägbara globala effekter på vädermönster och mänsklig hälsa. Det finns även en oro över att ett vinstdrivande företag utvecklar proprietär teknik för något som påverkar hela mänskligheten, samt risken för en så kallad ”termination shock” – en katastrofal och plötslig uppvärmning om systemet skulle sluta fungera eller avbrytas abrupt.

Tekniken skulle ha kunnat samla in 500 000 ton CO2 årligen, vilket motsvarar nästan dubbelt så mycket som kommunens nuvarande utsläpp. Inom den styrande majoriteten anser Miljöpartiet att en paus är rimlig tills marknaden och tekniken är mer mogna. Oppositionen, med Centerpartiet i spetsen, kräver dock att projektet återupptas omedelbart för att Södertälje ska kunna fortsätta ligga i framkant i klimatomställningen.

Utöver frågan om koldioxidinfångning finns olika politiska visioner för kommunens miljöarbete. Medan vissa partier fokuserar på utbyggnad av laddinfrastruktur och elektrifiering av fordonsflottan, betonar andra energieffektivisering i fastigheter och minskade transporter i den kommunala verksamheten. Debatten präglas av en dragkamp mellan ambitiösa lokala mål och behovet av stöd genom nationell politik för att möjliggöra dyra investeringar.

Nepals utrikesminister Shisir Khanal betonar att landet bidrar med mindre än 0,1 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, medan stora ekonomier bär ett betydligt större historiskt ansvar. Han beskriver händelsen som en varningssignal och liknar förstörelsen vid en tsunamivåg från Himalayabergen som raderade ut hela städer och byar.

Trots kravet på 20 miljoner USD uppskattas de totala skadorna till minst 5 miljarder USD. Khanal menar att det internationella samfundet måste vakna och etablera robustare mekanismer för att hjälpa sårbara ekonomier. FN:s fond för skador och förluster lider i nuläget av ett stort finansieringsgap, där utbetalningarna hittills varit långt under de inkomna ansökningarna.

Experterna varnar för en farlig återkopplingsmekanism där klimatrelaterade händelser skapar föroreningar som i sin tur accelererar klimatförändringarna. Partiklar från skogsbränder och sot som lägger sig på snö och is minskar reflektionen av solljus, vilket påskyndar uppvärmningen och skapar ännu mer torka och fler bränder.

Hälsoeffekterna beskrivs som ett växande hot, där exponering för rök och ozon kopplas till ökade astmaanfall, sjukhusvistelser för lungsjukdomar och hjärtproblem. WMO understryker att luftkvalitet och klimat inte kan behandlas som separata frågor, utan att den enda effektiva lösningen är en omfattande global minskning av växthusgaser och förbränning av fossila bränslen.

Både Nordea och Danske Bank återfinns på listan över de största utsläppsaktörerna inom det globala bankväsendet. Danske Bank uppges ha investerat 1 391 miljoner dollar i fossilindustrin under fjolåret, medan Nordeas motsvarande siffra landar på 1 078 miljoner dollar. Den amerikanska bankjätten JP Morgan Chase toppar listan med investeringar på 58 miljarder dollar.

Trots den generella trenden pekar rapporten på att vissa banker, främst i Europa och Kanada, börjar distansera sig från fossila bränslen. Enligt klimatexperten och medförfattaren Niko Lusiani har 26 av de 65 undersökta bankerna minskat sin finansiering, vilket tyder på att miljöaspekten får större utrymme inom den europeiska banksektorn jämfört med i USA.

Enligt föreningen är jord en begränsad resurs som inte kan ersättas på mänsklig tidsskala. De hänvisar till EU:s lag om markövervakning och påpekar att en stor del av unionens jordar är degraderade. Detta påverkar bland annat förmågan att hantera regnvatten, vilket i sin tur ökar riskerna för både vattenbrist och översvämningar.

Skribenterna menar att Sveriges välstånd har byggts på naturresurser, men att brukandet ofta skett på bekostnad av ekosystemens funktioner. De argumenterar för en övergång från exploatering till regenerering, där matproduktion och naturresursutnyttjande sker på ett sätt som stärker snarare än försvagar naturkapitalet. Inför det kommande valet kräver föreningen att partierna presenterar konkreta svar på hur deras politik ska gynna denna levande infrastruktur för att skapa ett robust och långsiktigt välmående samhälle.

Denna omställning möjliggörs i stor utsträckning genom finansiering via utsläppsrätter, där företag kan sänka priserna för konsumenterna genom att sälja framtida utsläppsminskningar till investerare. Exempelvis kan en biomassaspis som normalt kostar 40 USD säljas för så lite som 5 USD tack vare dessa subventioner. Detta gör tekniken tillgänglig för låginkomsttagare som annars inte skulle ha råd med investeringen.

Trots framgångarna finns det kritik mot att förlita sig för tungt på kolkrediter. Representanter från World Resources Institute (WRI) i Kenya varnar för att finansieringen ofta kommer efter den initiala investeringen i tillverkning och distribution, vilket kan sakta ner takten i omställningen. Trots detta har över 30 afrikanska regeringar infört nya policys för ren matlagning sedan 2015, och IEA rapporterar att 900 miljoner USD i nya finansiella åtaganden säkrats för att främja tekniken.

Denna utveckling skapar en komplex utmaning för klimatmålen, då kylbehovet kräver enorma mängder energi. Forskare vid Harvard School of Engineering och Applied Sciences uppskattar att energibehovet för kylning i Indien och Indonesien år 2050 kan motsvara upp till 75 procent av ländernas nuvarande totala årliga elförbrukning. En rapport från FN visar att kylning år 2022 stod för cirka 2,5 miljarder ton CO2-ekvivalenter, vilket utgjorde ungefär 7 procent av de totala utsläppen.

Trots miljöpåverkan argumenteras det för att tillgång till luftkonditionering är nödvändig för att rädda liv och upprätthålla ekonomisk tillväxt. Data från USA visar att dödligheten under extremhetta sjönk med cirka 75 procent mellan 1900 och 2004, främst tack vare installation av luftkonditionering i hemmen. Dessutom påverkar extrem värme arbetsplatsers produktivitet och studenters prestationer negativt, vilket gör tekniken till en förutsättning för ekonomisk utveckling i varma regioner.

Slutsatsen är att kampen mot klimatförändringarna inte kan vinnas genom att begränsa fattiga länders tillgång till nödvändig teknik, utan genom innovation. För att nå avkarbonisering krävs storskalig produktion av utsläppsfri energi som kan försörja både industrier och kylsystem i en uppvärmd värld.

Professor Erik Kjellström vid SMHI förklarar att utvecklingen i hög grad styrs av framtida utsläpp av växthusgaser. Om utsläppen förblir höga väntas världen bli betydligt varmare, vilket även innebär kortare vintrar med mindre snöfall.

De kommande klimatförändringarna kräver enligt Westin att både privatpersoner och samhället ser över sin beredskap. Det är centralt att vara mentalt förberedd på hur vardagen och arbetslivet påverkas när extrema temperaturer och kraftiga regn blir en del av det nya klimatet.

Bevarandegrupper kritiserar nu åtgärden och varnar för att den kan omkullkasta decennier av arbete för att återställa vargpopulationerna. Enligt siffror från USA:s Fish and Wildlife Service fanns det 319 mexikanska vargar i vilt tillstånd i USA år 2025, en kraftig ökning från endast fyra individer vid återintroduktionen 1998.

Presidentordern ger inrikesminister Doug Burgum 90 dagar på sig att avgöra om populationerna har återhämtat sig tillräckligt för att tas bort från listan över utrotningshotade arter. Miljöorganisationer påpekar dock att attacker på boskap är sällsynta och att det nuvarande systemet redan erbjuder upp till 100 procent ersättning för sådana förluster.

Oxfam pekar på att sociala mediers algoritmer driver på impulsköp och en ohållbar konsumtion. Miljökonsekvenserna är omfattande; produktionen av kläder som förblir oanvända i brittiska hem förbrukar miljarder liter vatten, vilket enligt Oxfam motsvarar livsbehovet för en miljon människor.

Samtidigt har Atlanten varit ovanligt lugn under säsongen. Det är endast åttonde gången sedan satelliternas införande omkring 1960 som början av september månads nåtts utan en enda orkan. Detta öppnar för möjligheten att det nuvarande rekordet för den senast bildade orkanen i Atlanten, som sattes den 11 september 2002 och 2013, kan komma att slås.

I USA har den tropiska stormen Edouard orsakat störningar i sydvästra Louisiana och sydöstra Texas med kraftiga vindbyar, regn och översvämningar. Parallellt med stormarna kämpar delar av Texas med extrem hetta, där värmeindexet har nått upp till 46 grader Celsius.

Under tiden rapporteras det att delar av Europa har avslutat sin varmaste sommar någonsin. Länder som Storbritannien, Frankrike och Belgien har slagit sina tidigare temperaturrekord med betydande marginaler; i Frankrike överträffades rekordet med 0,8 grader jämfört med det tidigare rekordet från 2003.

Projektet har visat sig ha en konkret påverkan på bevarandearbetet. Sartore lyfter fram hur bilder av den utrotningshotade gräshoppssparven i Florida bidrog till finansiering av ett uppfödningsprogram som lyckats återföra 1 000 fåglar till det vilda. På liknande sätt har projektet satt strålkastarljuset på den kritiskt hotade röda handfisken utanför Tasmanien för att locka till sig nödvändiga resurser.

Det logistiska arbetet är enormt och involverar taxonomer i Frankrike och Storbritannien som samordnar besök vid djurparker och rehabiliteringscenter globalt. Sartore reser världen över, från Kenya till Bolivia, i jakt på att nå sitt mål om 25 000 dokumenterade arter. Trots melankolin över arter som redan försvunnit, betonar fotografen att Photo Ark handlar om hopp och folkbildning för att motverka utrotning.

Studien var tänkt att kartlägga hundratals reningsverk för att spåra källorna till de så kallade evighetskemikalierna, vilket skulle ha utgjort underlag för nya nationella regleringar av industrier. PFAS har kopplats till ökad risk för cancer, utvecklingsstörningar hos barn och försämrad vaccineffekt. Eftersom reningsverk sällan kan filtrera bort dessa ämnen hamnar de ofta direkt i vattendrag och jordmån.

Kritiker, däribland representanter från miljöorganisationer och hälsoaktivister, menar att administrationen skapat en paradox. Regeringen har tidigare kritiserat bristfällig data gällande PFAS i slam som används som gödsel på åkrar, samtidigt som man blockerar den undersökning som skulle kunna åtgärda dessa kunskapsluckor. Vissa delstater, som Michigan, har dock valt att genomföra egna mätningar för att kunna tvinga industrier att minska sina utsläpp.

Denna utveckling är en del av FAO:s agenda för en så kallad ”blå transformation”, som syftar till att möta den ökande efterfrågan på fisk och skaldjur samt utrota världshungern till 2030. Analyser från University of British Columbia visar dock att efterfrågan på vildfångad fisk kan stiga till över 41 miljoner ton årligen om tillväxten fokuseras på foderintensiva arter som lax och räkor.

Kritiker betonar att detta skapar en ohållbar situation där näringsrik mat tas från marina ekosystem och lokala fiskarsamhällen för att mata odlade fiskar. Särskilt allvarligt är läget i Västafrika, där exempelvis Senegal upplever att fabriker som producerar fiskmjöl konkurrerar med lokalbefolkningen om resurserna. En utredning visar att fisk som skulle kunna mätta 33 miljoner människor i Västafrika istället förvandlas till foder varje år.

Changing Markets Foundation uppmanar nu FAO att införa strikta skyddsåtgärder som prioriterar vildfångad fisk för mänsklig konsumtion. De föreslår att tillväxten inom vattenbruket istället ska styras mot arter som kräver lite eller inget marint foder för att undvika en nettoförlust av både fisk och näring.

Generalsekreterare Celeste Saulo betonar att torka och översvämningar redan har orsakat betydande förödelse och att dessa konsekvenser förväntas öka. El Niño, som uppstår när vindarna över Stilla havet avtar och vattentemperaturen stiger, påverkar vädermönster globalt. Forskning pekar på att generella klimatförändringar förvärrar fenomenet, vilket kan leda till extremhetta i vissa regioner och kallare, blötare väder i andra, exempelvis i södra USA.

Trots den starka prognossignalen understryker chefen för klimatprognoser, Wilfran Moufouma-Okia, att katastrofer inte är garanterade i varje enskilt land då andra oförutsägbara faktorer spelar in. Saulo uppmanar nu världens länder att ta varningen på allvar och använda tillgängliga verktyg och kunskap för att förbereda sig och förhindra att situationen utvecklas till en fullskalig kris.

VD för hamnen, Matt Beeton, ansluter sig nu till krav på striktare säkerhetsåtgärder och uppmanar Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) att införa tvingande regler för transport av plastpellets. Beeton kritiserar den nuvarande klassificeringen av nurdles som icke-toxiska, vilket ledde till att hamnen inte informerades om lasten eller läckaget förrän dagen efter olyckan.

Händelsen har väckt stark kritik, bland annat från borgmästaren i North Tyneside, Karen Clark, då saneringsarbetet inte inleddes förrän tre dagar efter kollisionen. Hamnledningen försvarar sig med att området behandlades som en brottsplats och att det var osäkert att distribuera utspärrningsbommar innan en kollapsad kran hade bärgats ur vattnet. Miljöorganisationen Fidra varnar för att plastkulorna är rörliga och kan fortsätta sköljas upp på kusterna under flera år.

Trots situationens brådska rapporteras det om stora hinder för nödvändiga anpassningar. I Palau kämpar invånare i Melekeok med att flytta sina hem inåt land på grund av akut brist på finansiering för grundläggande infrastruktur som avlopp och belysning. Samtidigt kritiserar ledare från Vanuatu och andra östater stora utsläppsländer, däribland Australien, för att inte göra tillräckligt för att stoppa expansionen av fossila bränslen.

De små nationerna försöker nu använda stormakternas geopolitiska intresse i regionen för att säkra stöd till klimatprojekt. Palauas president Surangel Whipps Jr. har föreslagit att länder som vill öka sitt inflytande istället bör finansiera övergången till förnybar energi. Det finns dock spänningar kring finansieringsmodeller, där den regionalt styrda Pacific Resilience Facility har haft svårt att locka till sig utlovade medel från internationella donatorer.

Kina lyckades upprätthålla transportnivåerna trots att landets oljeimport sjönk med 32 procent under det andra kvartalet. Denna minskning, motsvarande cirka en miljon fat per dag, bidrog till att stabilisera globala oljepriser som i övrigt steg med omkring 60 procent efter USA:s första flyganfall i slutet av februari.

Analytiker pekar på att skiftet mot elektrifiering har pågått länge och att krisen i Hormuzsundet nu har förstärkt det strategiska behovet av att minska beroendet av petroleum. Enligt Lauri Myllyvirta, chefsanalytiker vid Centre for Research on Energy and Clean Air, bekräftar utvecklingen att elektrifiering är den vinnande strategin för att skydda landet mot geopolitiska chocker.

Trots att kolkraftsproduktionen ökade under kvartalet på grund av utmaningar i elnätet, tror experter att Kina närmar sig en vändpunkt i avkarboniseringen av sin ekonomi. Dr Muyi Yang från Ember menar att risken med oljeberoende främst är geopolitisk och att Kinas erfarenheter visar att det mest effektiva sättet att hantera detta är att helt reducera exponeringen mot fossila bränslen.

Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kommenterar nu rapporten och uttrycker ett hopp om att beskedet inte "dödar hoppet". Hon betonar vikten av att fortsätta begränsa temperaturökningen så mycket som möjligt och att diskussionen ska baseras på hopp om omställning från fossila bränslen snarare än rädsla. Pourmokhtari pekar på att flera stora utsläppare fortsatt bygga ut fossila energislag, vilket hon beskriver som förödande, och betonar behovet av att få med länder som Kina, USA och Indien i omställningen.

Som en ny strategi föreslår FN en modell i tre faser för att hantera misslyckandet. Först ska utsläpp begränsas snabbt med skydd för sårbara grupper, följt av en hanterandefas med omfattande avkolning för att nå nettonollutsläpp. Slutligen krävs en fas för långsiktig motståndskraft där planeten kyls ner via minusutsläpp, såsom teknisk koldioxiduppsugning och skogsplantering. Rapporten varnar för att överskridna mål kan leda till kollaps av Amazonas regnskog, avsmältning av isarna i Västantarktis och Grönland samt ökad dödlighet på grund av extremväder.

Problemet beror främst på en bristfällig infrastruktur för överföring och lagring, samt svårigheten att snabbt ställa om från kolkraft till förnybara källor. Eftersom kolkraftverk är oflexibla och inte kan sänka sin produktion snabbt utan risk för driftstörningar, tvingas sol- och vindkraftverk istället stänga ner när produktionen toppar under eftermiddagarna.

Energiexperter betonar att det inte längre räcker att bygga fler sol- och vindparker. För att nå målet om 500 gigawatt förnybar kapacitet till 2030 krävs massiva investeringar i batterilagring och nya transmissionsledningar. Batterier ses som en nyckel för att kunna lagra överskottsel från dagtid och använda den under kvällarna när luftkonditioneringen driver upp efterfrågan, vilket även skulle minska beroendet av fossila bränslen.

Samtidigt uttrycker EU stor oro över Kinas dominans inom grön teknik, såsom elbilar och solceller. Hoekstra menar att Europa har varit naivt inför Kinas ekonomiska strategi och att man offrat sin självständighet för kortsiktiga vinster. Kinesiska företag har gynnats av omfattande statliga subventioner, vilket lett till att EU nu överväger ytterligare handelsåtgärder för att hantera den kinesiska överkapaciteten.

Internt i EU finns samtidigt ett växande motstånd mot strikta klimatkrav, då flera medlemsländer och industrier menar att dessa skadar unionens konkurrenskraft. Som ett resultat har EU justerat planerna för förbudet mot förbränningsmotorer 2035 och infört lättnader i utsläppshandelssystemet ETS för att stödja energikrävande företag.

Studien visar på en oroande trend av så kallad ”atlantifiering”, där varmt och salt vatten från Atlanten tränger djupt in i fjordarna och smälter glaciärer underifrån. Denna process accelererar isförlusten från Grönlands inlandsis, vilket i förlängningen kan påverka det globala havströmsystemet och leda till katastrofala väderförändringar världen över.

Enligt Helen Coxall, professor vid Stockholms universitet, har narvalarna under dessa tre år bidragit med nästan lika många analyser som människor lyckats samla in under de senaste 130 åren. Metoden beskrivs som unik och elegant då djuren kan röra sig fritt i det iskalla vattnet och ge en detaljerad bild av hur havsuppvärmningen angriper ismassorna i denna kritiska del av Arktis.

Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, betonar att stödet för att bevara urskogarna är djupt rotat i den svenska själen. Hon varnar för att dessa värdefulla ekosystem kan vara helt försvunna inom 25 år om avverkningstakten fortsätter, drivet av pappersmassaindustrins efterfrågan.

När det gäller partiernas inställning till de 22 miljöpolitiska förslagen varierar stödet kraftigt. Medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarat ja till samtliga förslag, är engagemanget betydligt lägre hos de tre största partierna Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Undersökningen lyfter även fram ett starkt folkligt stöd för att behålla strandskyddet och att öka det ekologiska jordbruket för att stärka Sveriges beredskap.

Utvecklingen är särskilt relevant för Sverige, där Svenska kraftnät rapporterar en kraftig ökning av ansökningar om stora elanslutningar. Av totalt nästan 25 000 megawatt i myndighetens ansökningskö utgör datacenter nästan 7 000 megawatt. Trots det stora trycket saknar Sverige i dagsläget en nationell strategi för datacenter, något som statsminister Ulf Kristersson uppger att regeringen arbetar med.

Utöver elförbrukningen är vattenåtgången en kritisk fråga, då stora serverhallar kräver miljontals liter färskvatten dagligen för kylning. EU-kommissionens underlag uppskattar att datacenter inom EU använde cirka 76 miljarder liter vatten under 2025. Problemet är främst lokalt, där anläggningarna under torka kan konkurrera om vattnet med hushåll, jordbruk och annan industri.

Extremtorka och brist på regn resulterade i omfattande skogsbränder över hela England, särskilt i New Forest där över en kvadratkilometer brann ner. Den brittiska regeringen tvingades utfärda nödvarningsmeddelanden till mobiltelefoner i England och Wales samt införa ett tillfälligt förbud mot engångsgrillar. Samtidigt infördes bevattningsförbud i stora delar av landet när floder nådde historiskt låga nivåer och vattenreservoarerna sjönk långt under genomsnittet.

De mänskliga kostnaderna har varit betydande, med uppskattningsvis 2 877 värmerelaterade dödsfall i England under maj och juni enligt UKHSA. Forskare från bland annat Imperial College London och Met Office hävdar att klimatförändringarna var ansvariga för cirka 42 procent av dessa dödsfall. Sjukvården och ambulansförvaltningarna i södra England tvingades utlysa kritiska incidenter på grund av ett extremt högt tryck av utmattningar och uttorkning, vilket enligt experter kan bli det nya normala i Storbritannien.

Projektet har stannat av i väntan på beslut från Ghanas Technical Advisory Committee (TAC). Energimyndigheten meddelar att implementeringen inte kan påbörjas förrän ett besked om projektplanen har inkommit. Redan under en granskning i mars konstaterade myndighetens handläggare ett behov av ökad operativ närvaro i Ghana för att säkerställa framdrift.

Kritiker, däribland professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har tidigare ifrågasatt projektets genomförbarhet och trovärdigheten i utsläppsminskningarna. Tidigare granskningar har även visat att produktionsanläggningen i Accra var betydligt mindre och mindre utvecklad än vad som rapporterats, vilket lett till att planen beskrivits som överambitiös.

Särskilt allvarlig är situationen i Ungern, där det nationella meteorologiska institutet rapporterar att 99 procent av landets mark lider av svår eller extrem torka. Enligt Ungerns jordbruks- och livsmedelsministerium har över 1 500 hektar fiskdammar torkat ut, vilket lett till att nästan 280 ton fisk dött på 20 olika gårdar. De ekonomiska förlusterna i intäkter uppskattas till 1,3 miljarder forinter, motsvarande 4,2 miljoner USD.

I Rumänien och Tjeckien är utsattheten stor för karpodlingar, där produktionscykeln sträcker sig över tre till fyra år, vilket innebär att tidigare års torka fortsätter att påverka skördarna. I Tjeckien har odlare tvingats till nödåtgärder som att helt sluta mata fisken för att sänka syreförbrukningen. I Bosnien-Hercegovina och Slovenien kämpar producenter och fiskeföreningar med att hålla verksamheter vid liv genom att tillföra syre och genomföra räddningsinsatser för att förhindra total massdöd.

Yasmine Fouad, konventionens exekutivsekreterare, betonar att torka nu blir vanligare, mer intensiv och långvarig, även i områden som tidigare inte ansågs vara särskilt sårbara. Experter understryker att hälsosamma jordar är avgörande för att absorbera vatten och hjälpa ekosystem att överleva torra perioder, medan förstörd mark istället stöter bort vatten och ökar sårbarheten för samhällen.

Trots allvaret lyckades länderna inte enas om att skapa ett rättsligt bindande globalt avtal mot torka, vilket nu skjuts upp till nästa möte i Egypten om två år. Samtidigt lanserades ett initiativ för betesmarker med 1,2 miljarder USD fördelat på 45 projekt, och Asiatiska utvecklingsbanken utlovade ytterligare 2 miljarder USD för att bekämpa markförstöring i Asien-Stillahavsområdet.

Finansieringen förblir dock en kritisk utmaning. För att nå globala mål för markrestaurering fram till 2030 behövs uppskattningsvis 355 miljarder USD årligen, men nuvarande investeringar ligger endast på 77 miljarder USD. Detta lämnar ett årligt finansieringsgap på 278 miljarder USD, där privat kapital endast utgör en liten del av de totala investeringarna.

Enligt David Solstorm, fisketillsynsman och fiskerikonsult vid Länsstyrelsen i Jönköping, beror förlusterna ofta på att redskapen inte är ordentligt försänkta, vilket gör att vind och vågor kan driva iväg dem. Solstorm betonar vikten av att förtöja utrustningen korrekt med tillräckliga sänken och att endast lägga ut redskap när man är säker på att kunna hämta hem dem.

Studien, som leds av Julia Cole vid University of Michigan, visar att ökningen i styrka följer den globala temperaturstigningen orsakad av mänskliga utsläpp av fossila bränslen. Samtidigt som en kraftig El Niño nu utvecklas i Stilla havet – vilken kan bli den största som någonsin registrerats – varnar experter för att intensifierade händelser ökar risken för extremväder, såsom värmeböljor, översvämningar och torka, vilket kan orsaka skador för biljoner dollar.

Forskningen har dock mött kritik från vissa forskare, däribland Michael Mann och John Bruno, som menar att korallens data motsäger vissa observationer av vattentemperaturer vid Galápagosöarna. De hävdar att det som syns i korallerna snarare kan vara en generell uppvärmning från växthusgaser än en faktisk förstärkning av själva El Niño-mönstret. Julia Cole försvarar dock sina resultat och menar att naturliga variationer över korta tidsperioder kan ge en skev bild av den långsiktiga trenden.