Mötet har dock präglats av stark kritik mot FN:s process för naturskyddstoppmöten. Panamas miljöminister Juan Carlos Navarro har beskrivit systemet som "designat för att misslyckas", med hänvisning till att kravet på konsensus gör det möjligt för enstaka länder att blockera viktiga avtal. Frankrikes minister för ekologisk omställning, Monique Barbut, har liknande beskrivit resultatet som en rad missade chanser att öka takten i arbetet mot förlusten av biologisk mångfald.

Finansieringen förblir en kritisk punkt. Länderna har bekräftat målet att öka finansieringen av biologisk mångfald till 30 miljarder USD per år till slutet av decenniet, men under veckans möte utlovades endast drygt 1 miljard USD, varav hälften kom från filantroper. Dessutom har beslut om en fond för att mobilisera resurser från företag som tjänar pengar på digitala sekvenser av biologisk mångfald, såsom läkemedelsbolag, skjutits upp till nästa toppmöte.

Politiska spänningar fortsätter att prägla arbetet. Ryssland, Saudiarabien och Argentina anklagas för att ha vattnat ur formuleringar om miljöambitioner i slutavtalet. Samtidigt råder oenighet mellan rikare länder om vem som ska bidra med mest kapital, då europeiska nationer vill att länder som Kina och stater i Gulfregionen ska klassas som givare istället för utvecklingsländer.

COP17 avslutades tidigt på lördagsmorgonen och det beslutades då att Ecuador kommer att stå som värd för nästa toppmöte 2028.

Enligt studien beror den tidigare underskattingen på stora luckor i den globala övervakningen, särskilt när det gäller den snabbt växande onlinehandeln med exotiska husdjur och prydnadsväxter. Alice Hughes, professor vid University of Melbourne och studiens huvudförfattare, varnar för att den nuvarande bristen på representativ data utgör en stor risk för biologisk mångfald då man inte lyckas fånga upp den moderna handelns omfattning.

Rapporten lyfter fram att handeln inte bara omfattar kriminell smuggling av elfenben eller fjäll från pangoliner, utan även sektorer som fiske, timmer, mode och prydnadsobjekt. Ett exempel på detta är den amerikanska organisationen Center for Biological Diversity, som nyligen begärt att den javanesiska fladdermusen ska listas som utrotningshotad efter att konsumenter i USA börjat köpa uppstoppade exemplar av arten som gotisk dekoration till Halloween och jul.

Experter betonar att det nuvarande internationella systemet för reglering, Cites, är för långsamt för att hänga med i nya trender. Många arter hinner bli nästintill utrotade i det vilda innan de hunnit listas och skyddas. Forskarna efterlyser därför en mer systematisk datainsamling och informationsutbyte för att kunna säkerställa att handeln med vilda arter blir hållbar, säker och laglig.

Trots nyligen inträffade stormar, däribland Storm Austen och Boelo, varnar den brittiska miljömyndigheten Environment Agency för att torkan kan pågå fram till nästa sommar. Nederbörden måste nå 120 procent av det normala fram till våren för att situationen ska stabiliseras. Vattenminister Emma Hardy betonar att läget förblir allvarligt och varnar för den utmaning som uppstår när torka och översvämningar sker samtidigt eftersom det hårda markunderlaget har svårt att absorbera regnet.

Enligt Met Office var den extrema hettan under sommaren 130 gånger mer sannolik på grund av mänskligt framkallade klimatförändringar. Professor Liz Bentley vid Royal Meteorological Society beskriver händelsen som en så kallad "blixttorka", där en extremt våt vinter följdes av en plötslig och intensiv värmeperiod. Utöver klimatkrisen pekas en växande befolkning och ökad vattenförbrukning från datacenter och energiinfrastruktur som bidragande faktorer till pressen på resurserna.

För att möta utmaningarna uppger den brittiska regeringen att över 100 miljarder GBP investeras i vatteninfrastruktur, inklusive nio nya reservoarer. Samtidigt kritiseras vattenbolagens bristande underhåll; vid Weir Wood-reservoaren har ett reningsverk varit ur funktion sedan 2018, vilket gjort att vatten inte kunnat utnyttjas trots höga nivåer. Southern Water planerar att återuppbygga anläggningen till 2030 för att stärka regionens motståndskraft.

Enligt studien kan växter filtrera luften genom att fånga upp partiklar på bladen och absorbera gasformiga föroreningar via bladens porer. Förutom den förbättrade luftkvaliteten noterades en betydande temperaturskillnad; under sommaren kunde stenlagda trädgårdar vara upp till 6 grader varmare än trädgårdar med riklig vegetation.

Professor Prashant Kumar vid University of Surrey understryker att gröna framträdgårdar kan göra en märkbar skillnad, särskilt under varma nätter. Dr Karina Corada-Pérez vid University of East London betonar vikten av att behålla växtlighet trots trycket att stenlägga ytor för parkeringsplatser eller enklare underhåll. Hon efterlyser vägledning och incitament för att balansera praktiska behov med hälso- och miljöfördelarna av gröna utomhusmiljöer.

Denna naturliga process avbröts abrupt omkring 1960 i takt med att människodriven klimatförändring höjde sommartemperaturerna, vilket fick isen att börja krympa. Nicolás Young, geokemist vid Lamont-Doherty Earth Observatory, menar att klimatföroreningarna i praktiken har övermannat de mekanismer som annars skulle ha kylt ner regionen.

Resultaten är dock inte helt oomtvistade. Fysikern Andrey Ganopolski vid Potsdam Institute for Climate Impact Research menar att den observerade tillväxten av ismössan är för liten för att dra slutsatsen att en hel glaciationscykel påbörjats. Han hänvisar till modeller som tyder på att nästa istid inte skulle ha förväntats förrän om cirka 50 000 år, även utan global uppvärmning.

Young betonar att upptäckten inte bör ses som att mänskligheten har blivit "räddad" från en istid, då det skulle ha dröjt tusentals år innan isarna påverkat vardagslivet. Istället visar fynden hur djupt människan har rubbat jordens naturliga system och sannolikt skjutit upp möjligheten till framtida glaciationsperioder under en mycket lång tid.

Trots framstegen är vägen till det globala målet, som sattes upp 2022, lång. Ambitionen är att ha återställt 1 miljard hektar förstörd mark till år 2030, vilket innebär att takten i återställningsarbetet behöver tredubblas. Enligt Doreen Robinson vid Unep kan även en partiell återställning av prioriterade områden ha enorm effekt; om 15 procent återställs skulle det kunna lagra 30 procent av koldioxidökningen sedan industriella revolutionen och förhindra 60 procent av artutdöendena.

Rapporten lyfter fram 35 flaggskeppsprojekt, däribland återställandet av 150 000 hektar kustområden i Kina och rening av floden Ganges i Indien, vilket gynnat gangesdelfinen. I Sydamerika skapas vildmarkskorridorer genom Brasilien, Paraguay och Argentina för att binda samman fragmenterad skog för jaguarer och den gyllenhuvvade lejontamarinen, medan ekoturism i Kirgizistan bidrar till snöleopardens återhämtning. I urbana miljöer har projekt genomförts i bland annat Milano, där tre miljoner träd planterats, och i Seattle, där 831 hektar återställts genom att ersätta invasiva växter med inhemska arter.

Utvecklingen drivs främst av en kraftig expansion av turistanläggningar, infrastruktur och fastigheter. I det stora turistcentret Pokhara i Nepal har staden växt snabbt för att möta ett ökat inflöde av besökare, ofta utan tillräcklig planering. Lokala myndigheter och branschorganisationer medger att bebyggelsen har skett på ett oorganiserat sätt, vilket lämnar många byggnader extremt nära flodbanker. Även utbyggnaden av vattenkraftverk längs floderna Bhotekoshi och Trishuli bidrar till den ökade risken.

Bakom den ökade sårbarheten ligger klimatförändringarna, där uppvärmningen i Himalaya-regionen sker dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Detta leder till accelerande glaciärsmältning och instabila bergssluttningar, vilket i sin tur orsakar livsfarliga översvämningar när glaciärsjöar brister. Nepal har redan drabbats hårt, senast under augusti månad då massiva översvämningar krävde över 1 400 människoliv.

Kritiker och experter menar att byggregler ofta ignoreras i praktiken för att främja ekonomisk tillväxt, särskilt i Uttarakhand i Indien. För att motverka utvecklingen införs nu strängare förbud mot bebyggelse nära flodbankar i delar av Nepal, och den indiska delstatsregeringen i Uttarakhand har godkänt nya regler för zonindelning av flodplan. Vissa forskare föreslår även att försäkringssystem skulle kunna användas för att styra bebyggelsen till säkrare områden.

Matija Zorn, direktör för Anton Melik Geographical Institute, uttrycker chock över den snabba avsmältningen och beskriver förlusten av glaciären som ett bortfall av en viktig datakälla och en tydlig indikator på klimatförändringarna. Historiska data visar att glaciären täckte cirka 40 hektar vid mitten av 1800-talet, för att sedan ha minskat till 14 hektar år 1946.

Utvecklingen är en del av en bredare trend i Alperna där extrema värmeböljor, förstärkta av koldioxidutsläpp, förvandlar glaciärer till stenöknar. I Schweiz har glaciologer konstaterat att nästan en femtedel av landets is försvunnit under de senaste fem åren, med ett volymtapp på 5,5 procent enbart under 2026.

Trots att glaciären på Triglav-berget är borta har forskare funnit is i grottor under berget. En annan glaciär på berget Skuta har också krympt, men förväntas hålla ut i några år till då den ligger mer skuggigt. Glaciologen och bergsguiden Miha Pavšek varnar för att naturen förändras inför ögonen på oss utan att människor tar situationen på tillräckligt stort allvar.

Samtidigt sker en historisk omställning till hållbara energikällor. Förra året stod solenergi för över 25 procent av världens energitillväxt och gick därmed om gas och kol. Hållbara energikällor utgjorde omkring en tredjedel av den totala världens energi förra året, en markant ökning jämfört med för tio år sedan då siffran låg under en fjärdedel. Särskilt Kina har växlat om från kol till solenergi och exporterar nu billiga solpaneler globalt.

AI-boomen och de energikrävande datacenter som följer utgör en utmaning för klimatvinster. USA, som har omkring 5 400 datacenter, leder AI-utvecklingen men förväntas ändå öka sin andel förnybar el från 24 procent 2025 till 27 procent 2027. Enligt IEA kan AI även bidra till minskade utsläpp genom att effektivisera energisektorn.

Den oberoende tankesmedjan Ember rapporterar att tillväxten inom ren elproduktion under 2025 kunde täcka hela den globala ökningen av efterfrågan på elektricitet, vilket innebar att produktionen av fossila bränslen inte behövde öka. Trots framstegen betonar den amerikanske klimatforskaren Christopher Wolf vid Terrestrial Ecosystems Research Associates att omfattande förändringar i konsumtionsmönster och samhällsstyrning krävs för att stabilisera klimatsystemet och undvika farliga brytpunkter.

Hanna Nelson, policychef på Oxfam Sverige, beskriver privatflyg som en form av lyxkonsumtion förbehållen den extremt rika delen av befolkningen mitt under en pågående klimatkris. Globalt sett används privatflyg av endast 0,003 procent av världens befolkning, men deras totala utsläpp uppgick förra året till 16 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar hela Sveriges utsläpp från inrikestransporter.

Analysen bygger på data från verktyget Private Jet Emissions Tracker, skapat av tankesmedjan Institute for Policy Studies. Verktyget kartlägger startplatser, flygsträckor och flygtid via transpondersignaler. I det svenska underlaget har ambulansflygplan räknats bort för att säkerställa att statistiken avspeglar privatresande.

För att minska denna typ av utsläpp förespråkar Oxfam politiska åtgärder i form av förbud eller straffskatter på koldioxidintensiv lyxkonsumtion, såsom privatflyg och lyxyachter. Organisationen vill även se en progressiv flygskatt där kostnaden ökar för dem som flyger mest, med argumentet att rika individer måste betala för de utsläpp de orsakar.

Oxfam beskriver detta som en ”dubbel utdelning” där de superrika drar nytta av krisen i båda ändar: först genom investeringar i förorenande industrier och därefter genom den så kallade ”anpassningsekonomin”. Organisationen varnar för att detta skapar incitament för att fördröja eller motarbeta klimatåtgärder, eftersom kaoset i praktiken omvandlas till vinst.

Denna utveckling fördjupar den globala ojämlikheten, då de som bidragit minst till den globala uppvärmningen tvingas betala priset genom högre matpriser och förstörda hem. Som exempel nämns en prisökning på kakao med 231 procent efter extremväder i Västafrika 2024, vilket gynnade stora företag och investerare snarare än lokala bönder.

Studien lyfter även fram att 217 företag antingen driver på klimatkollapsen eller tjänar pengar på anpassningen via exempelvis försäkringar, lån och kylutrustning. Bland dessa finns stora kapitalförvaltare som BlackRock och Vanguard, som enligt Oxfam har aktier i 92 procent av företagen i indexet till ett totalvärde av över 1 biljon USD.

Som en åtgärd kräver Oxfam högre skatter för rika individer, privatflyg samt olje- och gasbolag. Organisationen uppmanar även Storbritanniens regering att förbättra internationell klimatfinansiering genom bidrag istället för lån för att stoppa vinstjakten på klimatkatastrofer.

Rapporten World Nuclear Industry Status Report gör en liknande bedömning och uppger att solkraften redan har passerat kärnkraften räknat på helåret. Kärnkraftens andel av världens elproduktion har sjunkit till 8,8 procent, den lägsta nivån på 45 år. Mycle Schneider, som leder arbetet med rapporten, beskriver situationen i kärnkraftsindustrin som nyktrande för dem som förväntat sig en blomstrande bransch.

I Sverige utgör solkraften fortfarande en liten del av elmixen. Under förra året producerade vattenkraften 66,9 terawattimmar och kärnkraften 44,8, medan solkraften stod för 4,4 terawattimmar. Enligt Energimyndigheten har takten i utbyggnaden av solcellsanläggningar i Sverige mattats av till följd av konjunkturen och förändrade stöd till småproducenter, även om produktionen förväntas fortsätta växa genom större anläggningar.

Projektet inleds denna höst med pilottester i åtta kommuner, däribland Åre kommun där prover tas från Åresjön för att undersöka förekomsten av miljögifter i sedimenten. Efter årsskiftet kommer projektet att skalas upp och allmänheten bjuds då in att föreslå lokala vattendrag som bör testas.

Huvuddelen av provtagningarna planeras att ske under hösterna 2027 och 2028. Allmänheten kommer även att kunna bidra genom att hjälpa till med själva provtagningen innan proverna skickas till laboratorium för analys. Hela initiativet finansieras av Svenska postkodlotteriet.

Inom energisektorn fortsätter solenergin att växa kraftigt och utgör nu en fjärdedel av EU:s totala elproduktion. I Kina har den installerade solenergikapaciteten för första gången passerat landets kolkraftskapacitet, vilket bidrar till lägre elkostnader för både företag och privatpersoner.

Parallellt med detta sker framsteg inom artbevarande och forskning. Arter som tigrar och valar visar tecken på stark återhämtning, och i Sverige har rödingen återvänt till Vättern. Inom vetenskapen undersöks nu svampars förmåga att lagra kol i marken, och laboratorieodlade koraller ger hopp om att rädda världens korallrev. Sverige tar även en ledande roll i kampen mot PFAS-kemikalier genom planer på att förbjuda vissa konsumentprodukter redan 2028.

Innan det första kärnavfallet kan begravas återstår ytterligare tester och slutgiltiga faser i ett samarbete med den finländska Strålsäkerhetscentralen. Vid anläggningen i Euraåminne, som ligger intill kärnkraftverket Olkiluoto, finns även en inkapslingsanläggning där bränslestavarna placeras i kopparkapslar innan de sänks ner på cirka 400 meters djup.

Enligt den finländska lagstiftningen är all import av högaktivt utbränt kärnbränsle från andra länder förbjuden. Tillståndet gäller endast avfall från de existerande kärnkraftverken i Lovisa och Olkiluoto. Om nya kärnkraftverk skulle byggas krävs antingen ett nytt slutförvar eller ett nytt driftstillstånd.

Posivas vd Ilkka Poikolainen uppger att Finland nu kan exportera sin expertis kring planering och byggnation av slutförvar till andra länder. Genom dotterbolaget Posiva Solutions säljs kunskap till 19 länder, däribland Sverige, Frankrike och Kina, som alla planerar egna lösningar för sitt kärnavfall.

Enligt Steinbuch skulle lagstiftning som fastställer att en viss del av flygflottorna ska vara elektrifierade vid en specifik tidpunkt kunna påskynda utvecklingen avsevärt. Han efterlyser även att EU snabbar på certifieringsprocesserna för nya flygplansmodeller för att underlätta uppskalningen av både infrastruktur och tillverkning.

I Nederländerna pågår redan utvecklingen av ett av världens första batteridrivna passagerarflygplan genom företaget Elysian Aircraft. Medgrundaren Daniel Jacobson uppger att planet, som har sex motorer och fällbara vingspetsar, ska kunna transportera 90 passagerare upp till 1 000 kilometer på sikt. Enligt Jacobson skulle detta kunna eliminera utsläppen för hälften av världens flygningar och minska flygsektorns totala utsläpp med 20 procent.

Flyget står idag för sex procent av den globala uppvärmningen. Steinbuch tror att de första elflygplanen med en räckvidd på 500 kilometer för fem personer kan vara i drift omkring år 2032, medan bredare elflygresor i Europa kan bli verklighet inom tio år.

Sex dammar har redan tagits bort, och arbetet med att riva de återstående två dammarna beräknas vara slutfört under 2027. Enligt projektledare Sven-Åke Westman vid Sundsvalls kommun är resultaten redan synliga och fisk har börjat vandra upp i ån. Målet är att fiskarter som lax och öring ska kunna återetablera sig hela vägen upp till sjön Torringen.

Återställningen är ett samarbete mellan Sundsvalls kommun, Torrsjö kraft och organisationen Sportfiskarna. Genom att ta bort hindren, som skapades i samband med vattenkraftsutbyggnaden under 1500- eller 1600-talet, skapas återigen viktiga lek- och uppväxtområden för vattenlevande arter.

Medan brända tallar bedöms vara viktigast för rödlistade arter, lockade björkarna till sig ett stort antal olika skalbaggsarter. Enligt forskarna beror detta på björkens större brandkänslighet jämfört med tallen, vilket skapar de livsmiljöer som många brandberoende insekter kräver.

Resultaten anses vara av stor praktisk betydelse för framtida restaureringsinsatser i svenska skogar, särskilt med tanke på EU:s nya förordning om restaurering av natur. Forskarna vid SLU betonar att skogar med mycket björk bör ses som en tillgång och ett viktigt komplement till tall för att skapa artrikare skalbaggssamhällen och stärka den biologiska mångfalden på lång sikt.

Enligt satellitbilder och analyser från BBC Verify rör det sig om tankfartyget Gem No. 2, som skadades mellan den 9 och 10 oktober efter att ha träffats av en projektil. Oljefläcken har växt snabbt och sträcker sig nu över 35 kilometer från fartyget. Förenade Arabemiratens ministerium för klimatförändringar och miljö uppger att man omedelbart påbörjat ett inneslutningsarbete för att begränsa miljöpåverkan.

Miljöexperter uttrycker stor oro då läckaget rör sig mot öarna Siniyah och Khor Al Beidah, ett internationellt erkänt område för biologisk mångfald med koraller och utrotningshotade arter. Professor Steve Widdicombe vid Sharjah Marine Science Research Centre menar att en påverkan på miljön är oundviklig, även om det är för tidigt att fastställa den exakta omfattningen av skadorna.

Säkerhetsexperter bedömer att attacken mot fartyget är en del av Irans ansträngningar att utöva större kontroll över Hormuzsundet, som svar på USA:s militära eskort av fartyg i regionen. Samtliga 22 besättningsmän, som var indiska medborgare, räddades kort efter händelsen.

Utsläppet beror på en kollision den 19 juli mellan ett fartyg för installation av vindturbiner, Wind Orca, och ett containerfartyg vid Port of Tyne i England. Vid olyckan kollapsade en kran över fartyget, vilket ledde till att cirka 18 ton plastpellets läckte ut i vattnet. Händelsen beskrivs som den värsta av sitt slag som registrerats i Europa.

Enligt forskare från Newcastle University beräknas ungefär var åttonde pellet fortfarande finnas kvar i Tynes flodmynning, och höga vattenflöden under hösten kan nu föra ut mer av plasten i havet. Samtidigt bedöms det inte vara möjligt att återvinna alla 18 ton av det utsläppta materialet. I september uppskattades det att cirka 28 procent av pelletsen hade återvunnits.

Fyndet i Danmark gjordes först den 26 september på ön Mandø av Signe Simonsen, chef för företaget Race for Oceans Technology. Simonsen samlade in prover från tio olika platser längs den danska kusten samt på ön Sylt i Tyskland innan proverna lämnades över till myndigheterna. Analyserna från den danska miljömyndigheten och Aarhus universitet stärker teorin om kopplingen till England, då inga andra registrerade utsläpp i regionen kan förklara förekomsten.

Andrew Fountain, geograf vid Portland State University och huvudförfattare till studien, förklarar att glaciärerna drabbas av en dubbel stöt: varmare somrar ökar smältningen medan vintrarna bringar regn istället för snö, vilket hindrar glaciärerna från att återhämta sig. Särskilt utsatta är mindre, sydvända glaciärer på lägre höjder i Sierra Nevada och Cascade-kedjan. Fountain bedömer att många av de kvarvarande glaciärerna kan vara helt borta till år 2100.

Förlusten av isen får direkta konsekvenser för alpina ekosystem och påverkar tillgången på vatten för både jordbruk och vattenkraft i USA:s västra delar. Det fungerar även som ett konkret bevis på minskade snömängder, vilket ökar risken för torka. Utöver lokala effekter i USA bidrar avsmältningen från stora polära ismössor i Grönland och Antarktis till globala havsnivåhöjningar, vilket gör kuststäder mer sårbara för stormar och översvämningar.

Forskare från bland annat Imperial College London och London School of Hygiene & Tropical Medicine har analyserat temperaturer i 854 städer över 30 europeiska länder. De fann att dödstalen var högst i Malta, Italien och Ungern, medan det totala antalet döda var störst i Italien, Frankrike, Spanien, Tyskland och Storbritannien. Neapel utmärkte sig som den hårdast drabbade staden på kontinenten. I Storbritannien beräknas 4 354 personer ha dött till följd av värmen.

Studien visar att klimatförändringarnas roll i värmerelaterade dödsfall har blivit alltmer påtaglig; vid sekelskiftet beräknas fossila utsläpp ha orsakat cirka 40 procent av dödsfallen, en siffra som nu stigit till ungefär 65 procent. Även om personer över 85 år utgjorde nästan hälften av dödstalen, dog även över 800 personer i åldern 20 till 44 år. Läkare betonar att faktorer som fattigdom och ensamhet förvärrade situationen för många utsatta.

Rapporten kommer som en varning inför det årliga FN-klimatmötet i Turkiet och följer en FN-varning om att möjligheten att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius nu är förlorad. Forskarna betonar att regeringar måste agera snabbare och koordinerat för att förhindra ännu dödligare somrar i framtiden genom att minska användningen av fossila bränslen och klimatsäkra städerna.

Studien, som baseras på akustisk sonar, trålning och genetiska analyser, visar att fiskpopulationer minskade med 63,5 procent och makrokrustaceer, såsom räkor och krill, med 62 procent. Särskilt allvarligt är raset bland krill, som är en avgörande födokälla för valar och djuphavsfiskar. Forskarna betonar att naturliga faktorer som temperatur och syrenivåer inte kan förklara nedgången, vilket bekräftar oljeutsläppet som den primära orsaken.

Enligt forskarna förvärrades situationen av de kemiska dispergeringsmedel som användes under saneringsarbetet. Dessa ämnen bröt ner oljan till mindre droppar som sjönk djupare i vattenpelaren, vilket exponerade djurlivet på djupare vatten för giftiga kolväten. Detta har lett till nedsatt reproduktionsförmåga och minskad genetisk variation på grund av inavel bland de överlevande populationerna.

BP har i ett uttalande betonat att företaget har arbetat hårt för att öka säkerheten och att man investerat över 69 miljoner USD i regionens återhämtning. Företaget betalade 2015 rekordbeloppet 18,7 miljarder USD i böter och skadestånd efter stämningar från USA:s justitiedepartement och fyra delstater. Katastrofen har även drabbat kustsamhällen i Mexiko samt orsakat långvariga hälsoproblem för tusentals personer som deltog i saneringsarbetet.

Trots att fonden lanserades för över 18 månader sedan har den hittills endast erhållit drygt 10 000 USD i åtaganden. Enligt en analys från Zero Carbon Analytics skulle de 15 största läkemedelsbolagen ha kunnat bidra med 756 miljoner USD baserat på föregående års resultat, om de följt riktlinjerna om att donera 1 procent av sina vinster eller 0,1 procent av sina intäkter. Under 2025 genererade dessa bolag tillsammans vinster på cirka 161 miljarder USD.

Läkemedelsindustrin har kritiserat fondens utformning och hävdar att den överlappar med befintlig lagstiftning. Man menar även att det är felaktigt att kräva bidrag baserat på totala intäkter, då inte alla läkemedel utvecklas med hjälp av digital sekvensinformation (DSI). Samtidigt betonar kritiker och representanter för urfolk att industrin är helt beroende av naturens DNA för att kunna utveckla lönsamma mediciner.

Frågan om Cali-fonden står nu i centrum under FN:s biodiversitetskonferens Cop17 i Jerevan, Armenien. Målet är att täcka ett finansieringsgap på 700 miljarder USD för naturvård, där minst hälften av medlen från Cali-fonden ska gå till områden som prioriterats av urfolk och lokalsamhällen.

Samma vecka godkände ministern det mindre gasfältet Jackdaw, vilket väckte protester från miljörörelsen. Fahnbulleh motiverar skillnaden med att Jackdaw försörjer den inhemska marknaden och därmed stärker Storbritanniens energisäkerhet under övergången till netto noll-utsläpp, medan oljan från Rosebank främst skulle exporteras. Dessutom beräknas Rosebank generera sju gånger högre koldioxidutsläpp än Jackdaw.

Som en del i strategin för den gröna omställningen har Fahnbulleh lovat att framtida skatteintäkter från olje- och gasindustrin ska investeras i förnybar energi och kärnkraft via en ny fond för energiförmögenhet. Fonden ska initialt tillföras 2 miljarder GBP.

Trots ministerns inställning uttrycker ledningen för Adura, ett av företagen bakom Rosebank-projektet, stor tilltro till att fältet kommer att godkännas med hänvisning till dess ekonomiska betydelse och jobbskapande potential. Politiskt innebär frågan en balansgång för Labour-regeringen, som måste hantera både fackliga krav i nordöstra Skottland och ett växande motstånd mot ny borrning bland yngre väljare.

Klimatförändringarna är redan påtagliga i Sverige, där medeltemperaturen har stigit med drygt en grad mellan perioderna 1961–1990 och 1991–2020. Jämförs dagens temperaturer med 1860-talet är uppvärmningen i Sverige nästan dubbelt så stor, med ett utjämnat långtidsmedelvärde på 2,8 grader. Som ett exempel nämns sommaren 2025, då norra Sverige drabbades av en värmebölja som var cirka två grader varmare än vad som hade varit fallet utan mänsklig påverkan.

Forskarna lyfter även fram riskerna med smältande inlandsisar, vilket kan försvaga AMOC och Golfströmmen. En dramatisk avstanning av dessa strömmar skulle innebära att betydligt mindre varmt vatten rör sig norrut i Atlanten. Klimatforskaren Gustav Strandberg betonar särskilt allvaret i färskvattenfrågan och understryker att behovet av klimatanpassningar är akut, då samhället redan ligger efter i förhållande till det förändrade klimatet.

Rindevall svarar i texten på kritik från jägmästare Simon Ekmåne, som hävdat att det inte råder någon naturkris och anklagat Naturskyddsföreningen för ett ovetenskapligt förhållningssätt. Enligt Rindevall är det bekvämt att välja ut enstaka siffror för att måla upp en positiv bild, medan den sammanvägda bedömningen visar på en negativ utveckling.

Som stöd för sina påståenden lyfter ordföranden fram att över 1 000 arter sedan 1850 har försvunnit från minst ett svenskt län och att livsmiljöer försvinner i hög takt. Hon menar att det är bråttom med insatser för att vända utvecklingen och drar en parallell mellan utarmningen av biologisk mångfald och klimatförändringarna.

Rederi Ballerina, som driver fartyget, hävdar att avtalet med SL inte kräver eldrift. Rederiet uppger att färjan har drivits på el under 26 000 av de totalt 38 000 timmar som fartyget varit i drift. Kalla fakta genomförde dock tio resor under sju dagar och konstaterade att dieselgeneratorer användes vid samtliga tillfällen.

Kristina Östman, avdelningschef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen, beskriver situationen som extremt allvarlig då den faktiska klimatpåverkan blir betydligt större än vad som kommunicerats. Hon varnar även för att dåliga exempel riskerar att skada förtroendet för elektrisk båtteknik i allmänhet.

Granskningen visar även på brister i avgasreningen på rederi Ballerinas dieselfärjor. Enligt avtalet med Trafikförvaltningen ska kväveoxider renas med hjälp av urea, men statistik och interna uppgifter tyder på att systemen varit ur funktion eller underförsörjda med reningsvätska under långa perioder. Rederiet medger problem med avgasreningen på sex fartyg och uppger att de arbetar på en lösning, medan Naturskyddsföreningen menar att detta utgör ett direkt avtalsbrott. SL har avböjt att intervjuas i ärendet.

USA pekas ut som den främsta orsaken till den försämrade prognosen. Landets utsläpp av växthusgaser ökade 2025 med cirka 133 miljoner ton, vilket är en betydligt högre ökning än i något annat land; som jämförelse ökade Kinas utsläpp med 17,2 miljoner ton medan EU:s utsläpp minskade med 7,7 miljoner ton. Ökningen i USA drevs av ett rekordhögt elbehov från bland annat datacenter och fabriker, vilket ledde till att landets kolkraft producerade 13 procent mer el. Försämringen beror på att USA under Donald Trump lämnat Parisavtalet och satsat på fossila bränslen; i juni avsatte Trump 685 miljoner USD till kolindustrin.

Enligt rapportens huvudförfattare Anne Olhoff kan den amerikanska politiska omsvängningen höja den globala uppvärmningen med en tiondels grad vid seklets slut, vilket beräknas utsätta ytterligare 140 miljoner människor för farlig hetta. Om nuvarande politik fortsätter beräknas uppvärmningen nå en topp på cirka 2,8 grader.

För att pressa tillbaka uppvärmningen till 1,5 grader före seklets slut krävs drastiska åtgärder. Globala utsläpp behöver minska med 45 procent mellan 2025 och 2035, medan nuvarande klimatplaner endast räcker till en minskning på 11–15 procent. Detta förutsätter bland annat en tredubbling av kapaciteten för förnybar el till 2035 samt en fullständig utfasning av kol till 2040.

Rapporten kritiserar även Saudiarabien för att ignorera vetenskapliga realiteter, och UNEP:s verkställande direktör Inger Andersen riktar kritik mot EU för att ha bromsat i vissa ambitioner. Situationen försvåras av att FN:s klimatpanel IPCC inte lyckats fastställa ett tidsschema för sin senaste rapport inför det kommande klimatmötet COP31 i Antalya i Turkiet.

Enligt Hafsa El-Bazioui, vice borgmästare i Gent, är filosofin att sänka köttkonsumtionen för den breda massan snarare än att försöka omvända alla till veganism. Denna diskreta metod syns även i stadens restaurangliv och kaféer, där havremjölk ofta är standardvalet och veganska alternativ integreras naturligt i menyerna utan att vara påträngande. Enligt representanter från organisationen ProVeg Belgium har andelen av befolkningen som beskriver sig som flexitarianer ökat från 13 procent för tolv år sedan till 83 procent idag.

Staden fungerar även som ett nav för teknisk innovation inom proteinomställningen. Bland annat utvecklar företaget Those Vegan Cowboys, baserat vid Gents universitet, ett djurfritt alternativ till ost genom att producera proteinet kasein med hjälp av mikroorganismer. Ambitionen är att skapa en produkt med samma textur och smak som traditionell ost men med en betydligt lägre miljöpåverkan vad gäller vatten- och markanvändning.

Hälsoeffekterna är omfattande och Indonesiens hälsoministerium rapporterar över 277 000 fall av kronisk hosta och akuta luftvägsinfektioner. Särskilt utsatta är barn under fem år, där över 62 000 fall registrerats. I städer som Palangkaraya beskriver invånare en apokalyptisk tillvaro där luften är mättad med mikropartiklar och kolmonoxid, vilket tvingar familjer att isolera sig inomhus och barn till att gå över till distansundervisning.

Brandmän och experter vittnar om stora svårigheter att släcka bränderna, särskilt i torvmarker där elden brinner djupt under markytan och kräver enorma mängder vatten. Enligt forskaren Dr Nisa Novita har extrem torka, förstärkt av ett så kallat ”Super El Niño”, gjort vattenbristen akut och bidragit till att bränder nu uppstår även i områden som tidigare inte varit drabbade.

Studien, som publicerats i tidskriften Water Resources Research, baseras på data från NASA-satelliter och mätningar av markfuktighet och snö mellan 2004 och 2023. Resultaten visar att vattenförlusterna har accelererat efter 2019, med en särskilt kraftig nedgång under den svåra torkan mellan 2020 och 2022.

En oväntad upptäckt i studien är att den övre delen av bassängen, som omfattar staterna Colorado, New Mexico, Utah och Wyoming, nu upplever snabbare förluster av grundvatten än den nedre delen. Historiskt har den övre delen varit mer motståndskraftig tack vare smältvatten från Klippiga bergen, men forskarna menar att systemet nu har nått en brytpunkt på grund av ihållande torka och högre temperaturer.

Experter varnar för att fokus på reservoarer och ytvatten kan skymma den större problematiken. Professor Jay Famiglietti vid Arizona State University betonar att grundvattnet dominerar de totala vattenförlusterna i hela bassängen. Eftersom det tar tusentals år för dessa akvifärer att återfyllas, varnar forskarna för att grundvattnet inte får betraktas som en obegränsad reserv, särskilt då stater som Arizona, Kalifornien och Nevada tvingas till drastiska nedskärningar av sitt vattenuttag från Colorado-floden.

I rapporten betonas att klimatanpassning bör betraktas som en säkerhets- och beredskapsfråga snarare än enbart en miljöfråga. Samtidigt som stora resurser har lagts på försvaret, efterlyser rådet en starkare integration av klimatanpassning i det övergripande krisberedskapsarbetet.

Utvärderingen visar på stora skillnader mellan olika kommuner, där vissa arbetar proaktivt medan andra inte påbörjat arbetet överhuvudtaget. För att motverka detta och åtgärda brister i finansiering och ansvarsfördelning kräver rådet ökad styrning och resurser från statens sida.

Länderna som vill skjuta upp rapporten hävdar att klimatvetenskapen domineras av utvecklade länder, vilket enligt dem har snedvridit resultaten. IPCC betonar dock att man redan arbetar för att inkludera forskare från hela världen och att den grundläggande fysik och kemi som ligger till grund för rapporterna är universell. Kritiker menar i sin tur att de inblandade stormakterna själva har resurser att bidra med mer forskning om de så önskar.

Experter och forskare uttrycker stor oro över att en fördröjning skulle hindra AR7 från att ligga till grund för nya löften om utsläppsminskningar vid klimatmötet Cop33 i slutet av 2028. Enligt Parisavtalet är 2028 ett kritiskt år för en global genomlysning av ländernas åtaganden för att nå målet om att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader.

Trots den politiska låsningen har en grupp på 117 forskare, inklusive representanter från Kina och Indien, i ett öppet brev lovat att fortsätta sitt arbete. Frågan förväntas bli central under nästa månads Cop31-förhandlingar i Turkiet, samtidigt som världen står inför ett kraftfullt El Niño-fenomen som riskerar att orsaka omfattande skador globalt.

Enligt ekologen Carlos Martínez-Núñez vid spanska National Research Council kan förlusten av biologisk mångfald döljas bakom stabila totalantal av arter, vilket skapar en falsk trygghet. Han betonar att även de arter som i dag ökar inte nödvändigtvis kommer att förbli vinnare i takt med att klimatförändringarna och förlusten av livsmiljöer intensifieras.

Utvecklingen är kritisk då nästan 90 procent av vilda blomväxter och över tre fjärdedelar av de viktigaste grödorna är beroende av animalpollinering. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har varnat för att pollinatörernas tillbakagång startar en kedjereaktion som hotar både det vilda djurlivet och ekosystemens motståndskraft mot miljöstress.

Resultaten publiceras samtidigt som FN:s biodiversitetskonferens Cop17 inleds i Jerevan, Armenien. Diplomaterna ska under toppmötet diskutera bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser. Bland målen för detta årtionde finns att skydda 30 procent av världens land- och havsområden samt att reformera subventioner på 500 miljarder USD som anses miljöskadliga.

Den största avfallshögen finns i Kagghamra i Botkyrka kommun och omfattar nästan 60 000 ton. Platsen präglades av en omfattande brand under vintern 2020 och 2021, vilket orsakade allvarliga besvär för närboende och höga halter av giftiga kemikalier i luften. Prover har visat att sopberget innehåller cancerframkallande och fertilitetspåverkande ämnen som riskerar att läcka ut i det närliggande Kagghamraån. Botkyrka kommun kräver nu att den svenska staten ska finansiera saneringen, vilken beräknas kosta cirka 290 miljoner kronor. Eftersom medlen från Naturvårdsverket för 2026 och 2027 redan är slut, kan en eventuell sanering tidigast påbörjas 2028.

I Västerås kommun återstår omkring 10 000 ton sopor på Skultunatippen. Att slutföra saneringen beräknas kosta ytterligare cirka 40 miljoner kronor, en kostnad som kommunen bedömt kommer att falla på västeråsarna då föroreningarna inte uppfyller kraven för statligt bidrag. Trots att Botkyrka och Västerås tilldömts stora skadestånd på totalt 178 miljoner kronor är konkursboet i princip tomt, vilket innebär att pengarna sannolikt aldrig kommer att betalas ut.

Enligt statistikern Valentin Mansanarez vid IVL innebär resultaten att förhöjda halter i fisk bör leda till undersökningar om det sker en lokal tillförsel av PFAS till vattnet. Studien ingår i ett större projekt för att utveckla modeller som kan bedöma effekten av olika miljöåtgärder. Projektledaren Joakim Hållén vid IVL betonar att möjligheten att koppla vattenhalter till fiskhalter underlättar bedömningen av hur minskad tillförsel av PFAS faktiskt påverkar djurlivet.

Resultaten i den svenska studien överensstämmer med en omfattande undersökning av 185 vattenområden i USA, vilket stärker slutsatserna om hur ämnet tas upp i fisk. Forskarna lyfter fram vikten av långsiktiga mätningar för att förstå hur miljön reagerar på föroreningar och för att utvärdera om samhällets åtgärder är effektiva.

PFAS, ofta kallade evighetskemikalier, används för att göra material vatten- och smutsavvisande men bryts inte ned i naturen. Eftersom ämnena kan påverka bland annat immunförsvar och lever planerar EU att införa en bred begränsning av hela gruppen kemikalier.

Särskilt allvarlig är påverkan från mänskliga ingrepp i vattendragen. Aktivister och experter menar att dammar, vattenkraftverk och pumpstationer blockerar ålarnas väg till sötvatten, vilket i värsta fall leder till att djuren kvävs. Storbritanniens Environment Agency uppger att man arbetar med partners för att förbättra fiskpassager vid över 100 migrationsbarriärer för att motverka trenden.

För att öka medvetenheten om artens situation driver organisationen Somerset Eel Recovery Project (SERG) på för att ålar ska inkluderas i skolundervisningen och den nationella läroplanen i Storbritannien. Samtidigt pågår projekt som Eelscapes i Gloucestershire, där man återställer livsmiljöer längs floden Severn i samarbete med markägare för att säkra ålarnas överlevnad på lång sikt.

Enligt Marjolaine Verret, expert på permafrost vid University Centre in Svalbard, beror problematiken på en kombination av tinande mark och skifferberggrund innehållande mineralet pyrit. När pyrit kommer i kontakt med vatten och syre bildas syror som frigör tungmetaller, främst mangan, från berget. I september förra året uppmättes mangannivåer som var 25 gånger högre än de gränsvärden som rekommenderas av norska Folkhälsomyndigheten.

Borgmästaren i Longyearbyen, Terje Aunevik, uppger att även halter av sulfat och nickel senare har överskridit gränsvärdena. Som tillfällig lösning används en central tank med renat vatten. Aunevik betonar att en helt ny vattenförsörjning kan bli nödvändig och överväger nu möjligheten att separera systemen för dricksvatten och gråvatten för att minska energiförbrukningen.

Utöver vattenproblematiken har den tinande permafrosten orsakat jordskred samt skador på husgrunder och väggar, vilket gjort vissa bostäder obeboeliga. För att stabilisera bebyggelsen undersöks nu extrema lösningar, däribland att frysa marken genom att blåsa kall luft under byggnaderna under vinterhalvåret.

Forskare varnar för att situationen i Longyearbyen är ett förvarsel för andra samhällen i Arktis. Eftersom liknande geologiska förutsättningar och tinande permafrost finns i bland annat norra Kanada och Alaska, kan detta vara ett tidigt exempel på hur klimatförändringarna direkt påverkar både infrastrukturen och tillgången till rent sötvatten i polarregionerna.

Kritiken mot EPA har bland annat drivits av den ideella organisationen Public Employees for Environmental Responsibility (Peer). De har pekat på att det Houston-baserade företaget Inhance fortsätter att producera upp till 200 miljoner plastbehållare årligen, där Pfoa har påvisats läcka ut i höga nivåer. Enligt tidigare forskning och expertpaneler kan dessa ämnen orsaka cancer samt hjärt-, lever- och njursjukdomar, och det anses inte finnas någon säker exponeringsnivå i dricksvatten.

Företaget Inhance förnekar att deras produkter utgör en risk och hävdar att förekomsterna av Pfoa endast är ”föroreningar”. De uppger även att man har genomfört justeringar för att minska halterna av ämnet med 90 procent. Trots tidigare order från EPA om att omedelbart upphöra med produktionen av behållarna, har företaget fortsatt sin verksamhet efter att ett förbud upphävts i en federal appellationsdomstol.

Kyla Bennett, tidigare forskare vid EPA och nuvarande policychef på Peer, menar att myndighetens agerande visar att frivilliga utfasningar är otillräckliga och att det istället krävs totalförbud. Hon beskriver EPA:s tidigare vilseledande information som ett bevis på att myndigheten i för hög grad fungerar som en förlängning av industrin.

Forskare förklarar att varmare luft kan hålla mer vattenånga, vilket fungerar som bränsle för kraftigare åskväder. Detta leder till mer intensiv konvektiv turbulens, där kraftiga upp- och nedvindar skapar våldsamma rörelser i planet. Utöver synliga stormar ökar även förekomsten av så kallad "clear-air turbulence" – osynlig turbulens som uppstår i jetströmmarna och inte kan upptäckas med radar.

En analys av data från perioden 1979 till 2020 visar att allvarlig osynlig turbulens ökade med 55 procent. För att motverka riskerna arbetar flygindustrin med nya AI-verktyg och sensorer, såsom Lidar, för att bättre kunna förutsäga farliga områden. Samtidigt har flygbolag som Singapore Airlines skärpt sina säkerhetsrutiner ombord, men experter varnar för att den mänskliga faktorn förblir den svagaste länken när passagerare väljer att inte använda sina säkerhetsbälten.

Lagen, som förbjuder import av varor som nötkött, kakao, kaffe, palmolja, gummi, soja och trä från avskogad mark, beskrevs initialt som världens mest ambitiösa lagstiftning i sitt slag. Implementeringen har dock skjutits upp vid två tillfällen, och enligt tidigare förespråkare har målen för spårbarhet urvattnats så pass mycket att policyn i praktiken har monterats ner.

Mighty Earth uppger att påtryckningarna även skett via politiska kanaler, inklusive USA:s vita hus och kongress. Efter ett möte mellan USA:s president Trump och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i juli 2025 publicerades ett gemensamt uttalande där USA lovades särbehandling. Kommissionen hävdade då att USA utgjorde en försumbar risk för global avskogning, trots att flera av landets största handelsbolag kopplats till förstörelsen av Amazonas.

De berörda företagen och organisationerna förnekar att det rört sig om en samordnad kampanj för att sabotera reglerna. De hävdar istället att mötena syftat till att lyfta legitima frågor kring implementeringen och tekniska utmaningar. Amerikanska Chamber of Commerce to the EU betonar att deras roll varit konstruktiv och syftat till att ge företag tillräckligt med tid att förbereda sig utan att miljömålen äventyras.

Framgångarna omfattar även savannområdet Cerrado, där avskogningen minskade med 23,8 procent. Utvecklingen står i skarp kontrast till Jair Bolsonaros presidentperiod 2019–2022, då avskogningen i Amazonas ökade med nästan 60 procent till följd av nedskärningar i miljöskyddet och uppmuntran till illegal gruvdrift. President Lula har nu satt upp målet att helt ha eliminerat illegal avskogning till år 2030.

Trots framgångarna beskrivs framtiden för regnskogen som osäker inför presidentvalets andra omgång den 25 oktober. Lula möter Flávio Bolsonaro, son till den tidigare presidenten, i vad opinionsmätningar beskriver som en mycket jämn kamp. Flávio Bolsonaro förväntas fortsätta sin fars politik om han vinner, även om han har lovat att bekämpa organiserad brottslighet i Amazonas. Miljöorganisationer varnar för att en seger för Bolsonaro kan innebära en återgång till en politik som prioriterar exploatering av naturresurser framför miljöhänsyn och urfolks rättigheter.

Svenska reaktorer börjar sänka sin effekt när kylvattnet överstiger 20 grader, och ytterligare åtgärder vidtas mellan 20 och 30 grader för att upprätthålla strålsäkerheten. Enligt klimatmodeller från EU:s Copernicus förväntas Östersjöns ytvatten bli omkring 2–3 grader varmare fram till seklets slut, vilket kan leda till fler och längre perioder med hög vattentemperatur vid stationer som Oskarshamn, Ringhals och Forsmark.

Sveriges regering har satsat stort på utbyggnad av kärnkraft som en del av klimatomställningen, men analyser av hur framtida temperaturhöjningar påverkar befintlig och ny kärnkraft saknas fortfarande. Klimat- och näringsdepartementet menar dock att svenska verk är mindre utsatta än europeiska anläggningar vid floder och sjöar, eftersom de ligger vid havet. Myndigheten betonar att aktörer som planerar ny kärnkraft bör beakta klimatförändringarna i sina konstruktioner.

AI-modellernas drift kräver enorma mängder energi. Enligt Internationella energirådet (IEA) ökade elförbrukningen för AI-datacenter med 50 procent förra året. Särskilt resursintensiva är applikationer för videogenerering, som kan kräva tusentals gånger mer energi än enkla textfrågor. I USA, där en betydande del av världens datacenter är koncentrerade, beräknas dessa kunna stå för upp till 12 procent av landets totala elförbrukning år 2028.

Utöver energiförbrukningen utgör vattenåtgången och utsläppen ett stort problem. Många datacenter i USA är placerade i områden med vattenbrist och använder stora mängder vatten för kylning. Dessutom bidrar användningen av fossila bränslen, särskilt naturgas i USA, till ökade växthusgasutsläpp och luftföroreningar. Studier pekar även på lokala problem som buller och skapandet av så kallade ”värmeöar”, där temperaturen i närliggande bostadsområden kan stiga.

Ytterligare miljöeffekter inkluderar utvinningen av mineraler och metaller för halvledare, vilket ofta leder till avskogning och föroreningar i det globala syd. Det finns även en växande problematik kring elektroniskt avfall, då endast cirka en femtedel av detta återvinns. Experter betonar att AI:s miljöpåverkan inte är förutbestämd, utan beror på framtida regulatoriska beslut, transparens från teknikföretagen och valet av energikällor.

Från och med mars nästa år kommer EU att kräva att lyxföretagen rapporterar hur många osålda produkter som förstörts och orsaken till detta. Enligt Bloomberg kan denna rapportering leda till negativa reaktioner från kunder och att känslig information läcker till konkurrenter.

Förändringarna tvingar företagen att hitta alternativa lösningar för sina överskottslager, såsom förbättrade prognoser, ökad återvinning eller kontrollerade kanaler för andrahandsförsäljning. Vissa experter varnar dock för kryphål; i Frankrike kan företag till exempel strimla tyg till material av lägre kvalitet för isolering, vilket kan fungera som en väg runt förbudet.

Miljöpåverkan av den tidigare praxisens omfattning är betydande. Enligt siffror från Europeiska miljöbyrån som citeras av Bloomberg förstördes mellan 264 000 och 594 000 ton textilier före användning årligen i Europa år 2020, vilket motsvarar utsläppen från ungefär en miljon bensinbilar.

Inför toppmötet har det konstaterats att länderna ligger efter på samtliga av de 23 målen. FN:s generalsekreterare António Guterres har i samband med mötet varnat för att naturen inte kommer att överleva på enbart "goda intentioner" och betonat att kriget mot naturen inte är över. Han lyfte särskilt fram behovet av att reformera miljöskadliga subventioner och menade att subventioner av fossila bränslen är att betrakta som att "subventionera självmord".

Utvecklingen hämmas främst av bristande finansiering. Utöver kraftiga nedskärningar av amerikanska medel under Donald Trumps administration har även Storbritannien och flera europeiska länder minskat sitt stöd till naturvård. Den privata sektorns bidrag har också uteblivit, och den så kallade Cali-fonden, som syftade till att samla in 1 miljard dollar årligen, har hittills endast erhållit 6 000 dollar sedan lanseringen i februari 2025.

Sveriges förhandlingsdelegation betonar behovet av tydlig vägledning för att vända kurvan för artdöden, men kommer under den nuvarande övergångsregeringen att hålla fast vid etablerade positioner och inte ansluta sig till nya initiativ. Samtidigt som intresset från näringslivet växer, varnar experter för att gapet mellan politisk vilja och faktiskt genomförande förblir enormt.

Analyser baserade på myndighetsdata och medborgarforskning visar att dödstalen omfattar 31 olika arter. Särskilt hårt drabbade var sydliga fiddlerrockor med drygt 4 400 döda exemplar, men även Port Jackson-hajar och flera arter av rockor och skridor rapporterades döda. Experter från Flinders University understryker att omfattningen av algblomningen är utan motstycke och att den påverkat ett brett spektrum av arter, från små bottenlevande fiskar till stora vita hajar.

Den giftiga algen, Karenia cristata, har för första gången dokumenterats i Australien och har påverkat över 800 olika arter i det marina ekosystemet. Utöver hajar och rockor har även tusentals sjöhästar, sjödragoner och jättestinkbläckfiskar dött. South Australiens miljödepartement håller nu på att färdigställa en omfattande utvärdering av skadorna för att kunna utforma insatser för återhämtning av den marina biologiska mångfalden.

Undersökningen spårar malm från gruvorna Cahaya och Hengjaya via regionala smältverk till kinesiska bearbetningsanläggningar drivna av Zhejiang Huayou Cobalt. Därifrån levereras materialet vidare till CATL, världens största batteritillverkare, samt till den sydkoreanska koncernen LG. Handelsdata visar att dessa leveranskedjor slutligen når monteringslinjer hos stora biltillverkare i USA och Europa. För Volkswagen dokumenterades exempelvis en leverans av cellmoduler till fabriken i Braunschweig i oktober 2024.

Kritiker och miljöorganisationer varnar för att den snabba omställningen till koldioxidfria transporter driver upp efterfrågan på mineraler i länder med bristfälliga miljöregler. Enligt en studie i Nature Communications kan koldioxidavtrycket från nickel från de mest förödande gruvorna vara upp till 500 gånger större än tidigare rapporterat på grund av förlusten av skog.

Biltillverkarna i målet, däribland även Volvo, General Motors och Mercedes-Benz, uppger att de arbetar för att minimera risker och kräver att leverantörer följer standarder för ansvarsfullt inköp. Flera av företagen betonar att de inte köper in nickel direkt, medan vissa har genomfört eller planerar granskningar på plats i Indonesien. Tesla, CATL och Huayou har inte svarat på frågor om uppgifterna.

Forskarna har utvecklat en ny modell som bättre reflekterar processerna under isen. Man har upptäckt att den så kallade grundningslinjen, där isen lämnar havsbotten och börjar flyta, i själva verket är en bred zon. Genom en process som kallas ”tidal pumping” pressas relativt varmt havsvatten djupt in under isen med tidvattnet, vilket orsakar en kraftig avsmältning.

Studien, som publicerats i tidskriften Nature Communications, visar att Thwaites kan bidra med upp till 3 centimeter till havsnivåhöjningen fram till år 2100, även utan ytterligare global uppvärmning. Det finns en risk på 60 procent att isen lossnar från en viktig undervattensrygg, Mouginot Ridge, före seklets slut, vilket skulle kunna leda till en snabbare reträtt av glaciären.

Om Thwaites-glaciären kollapsar helt skulle det kunna höja världshaven med över 60 centimeter. Eftersom glaciären fungerar som en propp för den enorma antarktiska ismättan skulle en total kollaps i förlängningen kunna leda till en havsnivåhöjning på upp till 3 meter, vilket skulle få katastrofala följder för kuststäder världen över.