Mellanösternexperten Alexander Atarodi menar att Teherans agerande är ett tydligt budskap om avskräckning. Iran signalerar att ett eventuellt svar på amerikanska angrepp inte skulle begränsas geografiskt till baser i närområdet, utan även kan inkludera andra amerikanska intressen, företag och medborgare. Atarodi beskriver mötet mellan den högsta ledningen och militärtopparna som ovanligt och ett tecken på att Iran ser situationen som ett existentiellt hot.

Samtidigt pågår intensiva diplomatiska ansträngningar i regionen för att förhindra en storkonflikt. Enligt Atarodi arbetar länder som Qatar, Oman och Saudiarabien aktivt för att undvika ett krig, vilket understryker det allvarliga läget i området.

Identifieringsprocessen sker under svåra förhållanden i provisoriska tält, där forensiker använder dna-prov, röntgen av tandrader och kännetecken som tatueringar för att fastställa identiteten. För många familjer har väntan på svar varit en utdragen plåga. En änka, Natalia Motorna, berättar att det tog 1,5 år innan hennes man kunde identifieras via dotterns dna-profil, vilket slutligen gav familjen möjlighet att begrava honom och få ett nödvändigt avslut.

Detta är en del av en större trend där totalt över 4 000 personer har gripits i samband med gruppen sedan den förbjöds i juli 2025. Organisationen Defend Our Juries, som koordinerat protesterna, beskriver situationen som "dystopisk" och kallar gripandena för ett angrepp på yttrandefriheten. Även Amnesty International UK har kritiserat åtgärderna och krävt att Storbritanniens regering häver förbudet mot Palestine Action.

Litauens försvarsminister Robertas Kaunas beskriver händelserna som en del av en eskalering i hybridkriget. Myndigheterna misstänker att syftet är att skapa instabilitet i samhället och undergräva stödet till Ukraina. Eftersom tunnelarbetet pågick under en hel månad i en strikt övervakad zon, bedömer de litauiska myndigheterna att regeringen i Belarus måste ha varit medvetna om bygget.

Som ett svar på de ökade hoten rustar nu de baltiska länderna och Polen sina gränser. Litauen bygger försvarslinjen Baltic Defence Line och Polen uppför Eastern Shield för att bromsa en eventuell rysk framryckning via Belarus. Utöver tunnlarna utgör drönare och GPS-styrda väderballonger, som används för smuggling av cigaretter, betydande utmaningar för gränsbevakningen.

Samtidigt har Ukraina svarat med drönarattacker mot rysk mark. I regionen Nizhny Novgorod rapporterar guvernör Gleb Nikitin om betydande skador på en industrianläggning. Myndigheterna i regionen har uppmanat bilister att undvika panikköp av bränsle, vilket tyder på att anläggningen kan ha varit kopplad till oljeraffinering eller bränsleförsörjning.

Trots ett kortvarigt lokalt eldupphör vid staden Oleshky fortsätter de intensiva striderna längs frontlinjen. Rysslands försvarsministerium hävdar att 235 ukrainska drönare skjutits ner under natten, medan Ukrainas flygvapen rapporterar att man stoppat 371 av 433 ryska drönare sedan lördagen.

Kriget påverkar även den globala energimarknaden. Rysslands vice premiärminister Alexander Novak menar att attackerna mot ryska raffinaderier skapar obalans på världsmarknaden för bränsle. USA:s president Donald Trump har tidigare uppmanat Ukraina att upphöra med attackerna mot raffinaderier, medan Ukraina hävdar att de stöder ett fullständigt eldupphör gällande energimål om Ryssland går med på det.

I Frankrike greps 565 personer och fem poliser skadades i Paris, varav tre av molotovcocktails. Den franska inrikesministern Laurent Nuñez fördömde attackerna och beskrev vissa av händelserna som mordförsök.

Oroligheterna spred sig även till andra länder. I Tyskland demonstrerade unga i Köln, Frankfurt och Berlin för bättre utbildning och lägre kostnader, vilket ledde till krossade skyltfönster och sammandrabbningar med polisen. I Albanien krävde ungdomar i Tirana premiärminister Edi Ramas avgång genom protester som urartade i sten- och brandbombkastning. Samtidigt protesterade hundratals människor i Lissabon mot Portugals stigande bostadspriser, vilket resulterade i att polisen röjde ett tältläger med hjälp av hundar och batonger.

LMB uttrycker i ett uttalande djup sorg över dödsfallet och beskriver Shahbazi som en inspirerande och passionerad forskare vars arbete belyst tidiga steg i mänskliga embryons utveckling. Hon beskrivs även som en förebild som öppet skrivit om utmaningarna med att balansera karriär och familjeliv som tvåbarnsmamma.

Olyckan inträffade när ett höghastighetståg från det statliga bolaget Renfe kolliderade med ett stillastående tåg från företaget Iryo. Händelsen är den andra höghastighetsolyckan i Spanien under året och den värsta sedan 2013. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har beskrivit händelsen som en tragedi och lovat en fullständig utredning. Tre dagars nationell sörjetid har utlysts i Spanien.

Händelsen har väckt en intensiv debatt om huruvida platsen bör återuppbyggas. Den bayerska kulturministern Markus Blume har meddelat att en expertkommission inom kulturminnesvård och förintelseminne kommer att utreda framtiden för platsen. Blume betonar att varje eventuell återuppbyggnad måste ta hänsyn till det historiska ansvaret och byggnadens koppling till nazistregimens brott.

Kritiker, däribland historikern Felix Bohr, menar att Hitlers megalomani bör förbli en ruin för att undvika att platsen blir en samlingspunkt för nynazister. I ett politiskt klimat där högerpopulistiska partier vinner mark i Tyskland och Österrike argumenterar Bohr för att fokus bör ligga på att bearbeta nazistens ideologi snarare än att återställa dess kulisser. Sven Keller, direktör för dokumentationscentret i Obersalzberg, förespråkar transparens och menar att man bör integrera de materiella resterna med utbildningsinsatser istället för att göra en enkel kopia av den nazistiska arkitekturen.

Samtidigt rapporterar USA:s utrikesminister Marco Rubio om ett växande internationellt intresse för att underlätta en begränsad vapenvila i Svarta havet. Syftet är att säkerställa obehindrade transporter av energi och spannmål från både Ryssland och Ukraina, vilket är avgörande för den globala livsmedels- och energisäkerheten. USA granskar för närvarande förslag från Turkiet och Indien för att få igång dessa transporter.

I Oleshky, i regionen Kherson, har evakuerade återförenats med sina familjer efter att ha korsat till ukrainskt kontrollerat område under den USA-förmedlade vapenvilan. De räddade beskriver brutala förhållanden där desperata invånare tvingats äta gräs för att överleva.

Trots den lokala vapenvilan fortsätter de militära operationerna. Ukrainas generalstab meddelade på lördagen att man genomfört en attack mot en stor producent av raketbränsle i Rysslands Rostov-region. Anfallet mot det statliga företaget Kombinat Kamensky genomfördes med både drönare och robotsystemet Neptune och resulterade i omfattande brand och skador på fyra produktionsanläggningar.

Protesterna organiserades av kampanjgruppen ”Gen Z regelt”, som krävt bättre finansiering av skolor, satsningar på psykisk hälsa, stopp för nedskärningar i offentliga utgifter samt ett nej till värnplikt. Initiativet har tagit avstånd från våldsamheterna och betonat att rörelsen kämpar för fredliga protester, demokratiska värden och en mer rättvis fördelning av samhällets bördor.

Enligt myndigheter i Frankfurt, München och Berlin deltog uppemot 18 000 personer, vilket var betydligt lägre än de omkring 184 000 personer som registrerat sig på förhand för demonstrationer i 34 städer. Roman Poseck, inrikesminister i delstaten Hessen, uppgav att omkring 100 identifierade vänsterextremister hade infiltrerat demonstrationerna i Frankfurt. Händelserna har väckt starka politiska reaktioner, och Hessens ministerpresident Boris Rhein (CDU) har krävt att våldsamheterna i Frankfurt ska få konsekvenser.

Domaren Darrin Gayles slog fast att stämningen stred mot det första tillägget i USA:s konstitution, som skyddar pressfriheten. I sitt 20 sidor långa beslut konstaterade Gayles att tidningens granskning varit grundlig och detaljerad, medan Trumps juridiska team försökt "klänga sig fast vid halmstrån" för att hitta brister i rapporteringen.

För att stämningen skulle ha vunnits behövde Trump bevisa att tidningen agerat med "faktiskt uppsåt" (actual malice), vilket innebär att de antingen visste att uppgifterna var falska eller visat ett vårdslöst ointresse för sanningen. Domaren betonade att det inte är rimligt att journalister ska hindras från att publicera kritiska uppgifter bara för att en offentlig person förnekar anklagelserna.

Fallet avvisades "med prejudikat", vilket innebär att stämningen inte kan väckas på nytt. Tidigare hade en liknande stämningsansökan på 20 miljarder dollar avvisats. Det omtvistade brevet, som Trump hävdar är en förfalskning, ska ha innehållit en handritad bild av en kvinnokropp och referenser till att vänner och hemligheter är värdefulla.

Besöket sker samtidigt som den brittiska regeringen har signalerat en kursändring. Storbritanniens premiärminister Andy Burnham har uttalat sig om att han är öppen för att landet formellt ska be om ursäkt för sin roll i slaveriet. Trots detta understryker hovet att beslut om officiella ursäkter och skadestånd är en politisk fråga för den brittiska regeringen och inte för kungahuset.

Turnén har präglats av möten med historien, däribland ett besök på platsen för en tidigare slavrevolt i Guyana. Utöver de historiska frågorna har kungen fokuserat på miljöfrågor, handel och möjligheter för unga. Privat befinner sig kungen i en utmanande period då han fortfarande behandlas för cancer, men Buckingham Palace uppger att han följer en positiv utvecklingskurva.

Även om huvuddelen av demonstrationerna var fredliga, utbröt våldsamma sammandrabbningar i flera städer när maskerade upploppsmakare anslöt sig. I Paris använde upploppsmakare hammare för att slita upp gatsten och kastade bland annat molotovcocktails mot säkerhetsstyrkorna. Polisen svarade med tårgas, batongladdningar och i vissa städer även vattenkanoner för att återställa ordningen.

Oroligheterna var inte begränsade till Frankrike. I Tyskland utbröt våldsamheter under ungdomsledda protester i städer som Köln, Frankfurt och Berlin, där polisen tvingades använda vattenkanoner och pepparspray. Även i Barcelona och flera italienska städer var polisen i högsta beredskap efter uppmaningar till nya demonstrationer via sociala medier.

I en granskning av TV4 Nyheterna framkommer det att gruppen inkluderar en ledande aktivist från den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR), vilken av USA klassats som en terrororganisation. Denna person är tidigare dömd för vapenbrott och har uppmanat medlemmar att donera pengar till resan. I gruppens slutna chatt har medlemmarna uttryckt starkt hat mot muslimer och vänsterpolitiska personer, med uppmaningar till grovt våld.

Douglas Hammar uppger i chatten att han etablerat kontakt med franska huliganer, specifikt från klubben Paris Saint-Germain (PSG), för att förstärka gruppen i Paris. Samtidigt som gruppen befinner sig i landet har Frankrikes regering höjt säkerhetsnivån och kallat in omkring 70 000 poliser och gendarmer inför väntade stora protester.

De evakuerade beskriver livet i staden som en mardröm och ett ”helvete”. Enligt vittnesmål från boende har situationen varit desperat, där människor tvingats korsa minfält i jakt på mat eller koka ogräs för att överleva. Hem och byggnader har förstörts av drönarattacker och missiler, och många har tvingats bo i övergivna hus efter att deras egna brunnit ner. Trots evakueringen uppges det fortfarande finnas upp till 6 000 personer kvar i Oleshky och dess omgivningar, varav 1 700 i själva staden.

Situationen i Oleshky beskrivs som desperat. Staden drabbades hårt av en omfattande översvämning 2023 efter att Nova Kakhovka-dammen kollapsade, vilket sannolikt berodde på en rysk explosion. Under senare tid har brist på mat, mediciner, el och gas rapporterats vara akut. Enligt det amerikanska konfliktobservatoriet Institute for the Study of War (ISW) lyckades omkring 40 procent av stadens befolkning på 24 000 personer fly tidigt i kriget, medan många andra blev kvar på grund av rädsla för ryska kontroller eller bristande förmåga att lämna området.

Andriy Zhydenko, direktör för sjukhuset i Chernihiv-regionen, uppger att den största medicinska utmaningen nu är att hantera effekterna av långvarig undernäring. Han varnar för att evakuerade personer måste matas försiktigt för att undvika farliga reaktioner efter svält. Zhydenko betonar att det finns personer med skador, tidigare stroke-drabbade och människor med begränsad rörlighet bland de hemkomna.

Vägen till friheten var komplex och krävde en två dagar lång minröjningsinsats. De evakuerade transporterades först genom den ockuperade Krimhalvön till Anapa i Ryssland, varifrån de flögs till Gomel i Belarus innan de slutligen nådde den ukrainska gränsen. Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets eskorterade personligen gruppen och beskrev uppdraget som en seger.

Lubinets uppgav att de evakuerade var i åldrarna ett till 94 år och hade med sig husdjur, inklusive hundar, katter, en papegoja och en tvättbjörn. Rysslands människorättskommissionär Yana Lantratova hävdar å sin sida att parterna kommit överens om att genomföra regelbundna humanitära insatser i och kring Oleshky, vilket Lubinets inte har bekräftat.

Enligt Barbara Törnquist-Plewa, professor i Europastudier vid Lunds universitet, är krisen kulmen på en konflikt som pågått sedan 2015. Striden handlar om kontrollen över författningsdomstolen och har involverat både premiärminister Donald Tusks läger och det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PiS). Konflikten startade när en tidigare liberal regering utsåg domare precis före valet 2015, vilket den efterföljande PiS-ledda regeringen vägrade godkänna och istället ersatte med egna kandidater.

Törnquist-Plewa varnar för att den djupa polariseringen i det polska samhället kan leda till våldsamma upplopp liknande dem i Frankrike, särskilt med tanke på att val väntar nästa år och att det högerextrema partiet Konfederacja vinner mark. Hon betonar att en destabilisering av Polen är oroväckande då landet spelar en central roll i NATOs och Europas stöd till Ukraina, och att inre splittring kan utnyttjas av främmande makter.

Många irländare drar paralleller mellan den nuvarande situationen i Palestina och Irlands egen historia av brittiskt kolonialstyre, tvångsförflyttningar och kampen för självbestämmande. Enligt akademiker vid Trinity College Dublin skapar dessa historiska erfarenheter en naturlig känsla av solidaritet med andra folk som upplever förtryck och kolonisering.

Irlands regering har tagit flera politiska steg, däribland att formellt erkänna staten Palestina 2024 och ansluta sig till det folkrättsliga målet om folkmord mot Israel. Det irländska parlamentet har även röstat igenom ett förbud mot import av varor från israeliska bosättningar på ockuperat område.

Samtidigt uttrycker Irlands chefsrabbin, Yoni Wieder, oro över att stödet för Palestina har blivit så tätt sammanflätat med den irländska identiteten att det skapat en känsla av isolering för landets judiska community. Han rapporterar om en oroande ökning av antisemitiska incidenter och fientlighet mot judiska personer, där kritik mot den israeliska staten ibland spiller över i hat mot individer och institutioner.

Trots att många europeiska länder kraftigt har höjt sina försvarsbudgetar för att möta hotet om en konventionell invasion, menar tidskriften att fokus bör skiftas. En stor del av resurserna läggs på att förbereda sig för ett erövringskrig, medan det pågående kriget i form av provokationer och sabotage får för lite uppmärksamhet. Forskare vid International Centre for Counter-Terrorism har sedan 2022 dokumenterat över 180 incidenter med koppling till Ryssland.

Som lösning föreslår The Economist att Europa svarar på rysk aggression genom att markera med ett generöst nytt stödpaket till Ukraina. Eftersom sabotageaktionerna i grunden syftar till att undergräva det europeiska stödet till Kiev, skulle en tydlig signal om fortsatt och ökad assistans visa att Kremls skrämseltaktik är verkningslös.

Miljoner människor har drabbats av den dåliga luftkvaliteten, vilket lett till stängda skolor i flera länder och en dramatisk ökning av luftvägssjukdomar. I Indonesien har över 283 000 fall av respiratoriska besvär rapporterats i sju provinser. Situationen har även påverkat Singapore, där luftföroreningarna nådde sina högsta nivåer sedan 2015, vilket påverkat allt från invånarnas hälsa till internationella event som Formel 1-loppet.

Krisen har utlöst politiska spänningar och protester i Indonesiens huvudstad Jakarta, där medborgare kräver att president Prabowo Subianto deklarerar bränderna som en nationell katastrof och genomför oberoende utredningar. Samtidigt pågår en diplomatisk dragkamp mellan Indonesien, Singapore och Malaysia. Indonesiska myndigheter har identifierat företag från flera länder, däribland Singapore, Malaysia och Sydkorea, som misstänks vara involverade i bränderna, medan Malaysia nekar till all koppling.

Utöver hälso- och miljöriskerna hotas även världens äldsta grottmålningar på ön Sulawesi av röken. För urfolk på ön Borneo har bränderna gjort det svårare att jaga och samla föda då djuren flytt och röken irriterar slemhinnorna. Trots insatser från tusentals brandmän har det varit svårt att släcka bränderna, särskilt i torvmarken där eldarna kan fortsätta glöda under ytan under lång tid. En fördröjd regnsäsong har förvärrat läget, även om mindre regnskurar nyligen har gett ett tillfälligt andningshål.

Under sommaren och hösten har Europa sett en ökning av bränder, explosioner och sabotage mot strategiska anläggningar, däribland fynd av sprängladdade drönare vid Leipzigs flygplats. Försvarsmakten tolkar dessa händelser som ryska försök att påverka västvärlden och splittra stödet till Ukraina.

Försvarsmakten i Sverige planerar nu för flera typer av attacker mot både civil och militär infrastruktur, inklusive scenarier där Nato-sammanhållningen testas genom angrepp på svenskt territorium. Trots den ökade kompetensen inom krigföring påpekar operationschefen att Ryssland samtidigt har förlorat välutbildad personal och driver en ohållbar krigsekonomi.

Burnham uteslöt samtidigt möjligheten till finansiella skadestånd. Han menade att dagens brittiska befolkning inte kan hållas ansvarig för slavhandeln då de inte själva har spelat någon personlig roll i den.

Uttalandena kommer i samband med att kung Charles III genomför en turné i Karibien och inför nästa veckas sammanträde för samväldets regeringschefer i Antigua och Barbuda. Under besöket på Bahamas erkände kung Charles III att det är rätt att bekräfta det stora lidandet och de orättvisor som präglat det förflutna.

Beslutet har välkomnats av flera ledare i Karibien. Barbados premiärminister Mia Mottley och Jamaicas premiärminister Andrew Holness uttryckte båda via sociala medier att de ser positivt på öppenheten för en ursäkt och en dialog om de svåra historiska frågorna. Jamaica har även drivit ett ärende om skadestånd som nu har hänvisats till Storbritanniens högsta domstol.

Den brittiska regeringen har hittills intagit en avvisande hållning till ekonomiska ersättningar. Premiärminister Andy Burnham skriver i en artikel i The Guardian att han är öppen för en strukturerad dialog och att lyssna på krav om en formell ursäkt, men han betonar samtidigt att dagens brittiska folk inte kan hållas ansvariga för historiska oförrätter. Buckingham Palace har å sin sida meddelat att frågor rörande Storbritanniens position i reparationsfrågan är en angelägenhet för den brittiska regeringen.

Kravet på rättvisa stöds starkt av ledare inom Caricom, den karibiska gemenskapen, som ser mötet som en möjlighet till konkreta förhandlingar. De pekar på internationell rätt och en FN-resolution från mars, stödd av 123 länder, som beskriver slavhandeln som det allvarligaste brottet mot mänskligheten. Representanter för rörelsen menar att en formell ursäkt är ett nödvändigt första steg för att erkänna ansvar och åtgärda de generationstrauman och den ojämlikhet som kolonisationen och slaveriet lämnat efter sig.

Spänningarna var så påtagliga att det traditionella gruppfotot av G20-ministrarna ställdes in efter att flera europeiska tjänstemän vägrat att fotograferas tillsammans med Lavrov. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul betonade att det inte finns någon ”normalitet” i relationen med Ryssland, och Storbritanniens utrikesminister Ed Miliband bekräftade att landet inte interagerar med ryssarna på det sättet. Samtidigt beskrev Lavrov ett kort samtal med USA:s utrikesminister Marco Rubio som ett ”anståndligt samtal” och berömde Donald Trumps administration för sin vilja att engagera sig med Moskva.

Parallellt med de diplomatiska mötena har USA:s regering godkänt försäljningen av 500 Patriot-robotar till Ukraina till ett uppskattat värde av 2,1 miljarder USD. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har dock varnat för att leveranserna kan dröja i flera år då robotarna ännu inte är tillverkade. Zelenskyj har därför uppmanat USA och europeiska allierade att donera robotar från befintliga lager som en tillfällig lösning.

I en annan utveckling genomfördes på fredagen en gemensam hjälpinsats i den ryskockuperade staden Oleshky i södra Ukraina. Det var den första operationen i sitt slag på över fyra år och syftade till att evakuera civila från staden, som lidit av svår brist på mat och mediciner. Enligt ett inlägg på sociala medier från USA:s first lady Melania Trump kunde konvojen säkert evakuera över 750 personer.

President Volodymyr Zelenskyj har välkomnat beslutet men samtidigt varnat för att leveranserna kan dröja i flera år. Eftersom ordern avser nyproduktion uppges det i uppgifter från källor nära beslutet att missilerna inte förväntas levereras förrän under början av 2030-talet.

Zelenskyj uppmanar nu USA och dess europeiska allierade att istället överlämna befintliga lager av interceptorer omedelbart, för att sedan fylla på dessa lager i framtiden genom de nu beställda missilerna. Denna lösning beskrivs av den ukrainska presidenten som både genomförbar och nödvändig givet det akuta hotet från ryska ballistiska robotar.

Enligt bevisning från South Wales Central Coroner's Court bombarderades den unge mannen med videosamtal och meddelanden via Facebook Messenger och WhatsApp. Biträdande rättsläkare Rachel Knight konstaterade att utpressningen, i kombination med personlig stress, var en bidragande orsak till självmordet. Det framkom även att bedragarna faktiskt skickade bilderna till minst en av pojkens vänner på Facebook.

Storbritanniens minister för onlinesäkerhet, Ian Murray, beskrev händelsen som djupt oroande och lyfte fram lagstiftningsåtgärder som Online Safety Act samt kriminaliseringen av att dela intima bilder utan samtycke. Samtidigt arbetar den walesiska regeringen med att utveckla nya riktlinjer för skolor och ett nationellt program för onlinesäkerhet för att stärka den digitala motståndskraften och förebygga framtida tragedier.

De stulna medlen används i stor utsträckning för att finansiera landets militära kapacitet, inklusive program för massförstörelsevapen. Samtidigt som diktatorn Kim Jong-un bygger upp en arsenal av kärnvapen och stödjer Rysslands krigföring i Ukraina, befinner sig befolkningen i djup fattigdom; FN uppger att 40 procent av invånarna är undernärda.

Enligt Ciaran Martin, tidigare chef för Storbritanniens National Cyber Security Centre, har Nordkorea valt kryptovalutor framför traditionella banker eftersom den senare har betydligt starkare försvar. Medan traditionella banker sällan drabbas av förluster över 100 miljoner USD, har kryptobörser som Bybit och Binance drabbats av miljardstölder. Landets elitstudenter inom matematik och vetenskap rekryteras systematiskt till spionorganisationen Reconnaissance General Bureau för att driva dessa operationer, trots att den allmänna befolkningen i Nordkorea saknar internetåtkomst.

Enligt Special Criminal Court i Dublin hade männen gjort avancerade planer på att spränga moskén mellan den 4 och 5 november 2025, men greps innan dådet kunde genomföras. Vid gripandet beslagtog polisen bland annat kemikalier som kunde användas i rörbomber, maskeringar, yxor och en irländsk flagga. Pollock fälldes även för innehav av sprängämnen som hittats i hans skåpbil.

Domaren Caroline Biggs beskrev handlingarna som ett försök till anlagda bränder med ett budskap om terror som syftade till att spridas globalt, och tillade att det var tydligt att detta var tänkt att vara det första av många attacker. Domstolen fick även ta del av en video där maskerade män i taktisk utrustning tog på sig ansvaret för den planerade förstörelsen.

Under rättegången framkom det att Pollock hade radikaliserats online genom AI-genererat och missvisande innehåll om invandring, i kombination med missbruk av alkohol och kokain. Försvaret för Gorman lyfte fram att han lidit av psykisk ohälsa och ett utpräglat beroende, samt att han saknade tidigare historik av våld eller hatbrott.

Pentagon har inte velat kommentera uppgifterna, medan Estlands utrikesminister Margus Tsahkna betonar att USA inte lagt fram några officiella förslag om att landet ska ändra sin utrikespolitik eller kommunikation.

Samtidigt pågår en omfattande översyn av USA:s militära närvaro i Europa, vilken inleddes i juli och förväntas pågå i sex månader. Målet är att de europeiska länderna ska ta huvudansvaret för sitt konventionella försvar. Översynen kan leda till kraftiga neddragningar, och USA har redan meddelat att 5 000 personer ska flyttas från Tyskland. Det finns även uppgifter om att program för utbildning och utrustning av arméer längs den ryska gränsen, däribland det Baltiska säkerhetsinitiativet, kan komma att avvecklas.

I Sverige har regeringen i en proposition från oktober 2026 föreslagit att upp till 3 900 markstyrkor, 850 sjömän och 600 flygpersonal ska bidra till Natos avskräckning under 2027, bland annat i Lettland. Försvarsminister Pål Jonson har tidigare understrukit att Europa måste ta ett större ansvar för den egna och Ukrainas säkerhet.

Parallellt med den nationella utvecklingen har EU-kommissionen öppnat en andra omgång av låneprogrammet SAFE för försvaret, med ett värde på 21,3 miljarder euro. Programmet syftar till att stärka Europas säkerhet, trots att Sverige valde att inte delta i den första omgången av det totala låneprogrammet på 150 miljarder euro.

Den Chicago-födda påven, som före sitt val var känd som Robert Prevost, blev den förste amerikanska medborgaren att tillträda Vatikanens högsta ämbete i maj 2025. Presskontoret betonar att han har utnyttjat sin rösträtt som amerikansk medborgare vid alla tillfällen han varit behörig, inklusive under sina år som missionär i Peru.

Relationen mellan påven och USA:s president Donald Trump har präglats av spänningar. Trump har kritiserat påven för att vara svag i kriminalfrågor och ha en bristfällig utrikespolitik, särskilt efter att påven i april uppmanat till fred efter amerikanska och israeliska attacker mot Iran. Påve Leo XIV har i sin tur beskrivit Trumps hårda immigrationspolitik som inhuman. Trots påvens kritik har han uttryckt stor kärlek till sitt hemland och dess principer om frihet och öppenhet.

Röstningen sker i ett kritiskt läge inför mellanvalen den 3 november. Trots att påven nyligen genomgått en operation för att avlägsna en cancertumör i höger lunga, bekräftar Vatikanen att den 71-årige påven kommer att genomföra sin planerade resa till Latinamerika i början av november. Vatikanens utrikesminister Paul Richard Gallagher uppger att ett påvebesök i USA förväntas i en snar framtid, men att resultatet i mellanvalen kan påverka om besöket blir aktuellt redan 2027.

I Frankrike råder hög beredskap efter att studentprotester mot utbildningssystemet utvecklats till omfattande upplopp och plundringar. Inrikesminister Laurent Nuñez har satt in 70 000 poliser och gendarmer under lördagen. Myndigheterna varnar särskilt för Halloween-helgen, då radikala grupper och delar av Gula västarna uppmanat till ”revolution” och ”insurrektion”, med referenser till filmerna om ”The Purge”. Frankrikes president Emmanuel Macron har beskrivit det våld som präglat tidigare protester, där över 550 000 människor deltagit och 3 000 butiker attackerats, som ett ”kollektivt misslyckande”.

Oroligheterna har spridit sig till flera andra länder. I Italien har premiärminister Giorgia Melonis regering beslutat att sätta in 500 soldater tillsammans med polisen i Milano fram till årsskiftet, efter att maskerade demonstranter plundrat butiker och attackerat polis. I Spanien har ett stort tältläger ockuperat ett torg i Madrid, och i Belgien har polisen använt tårgas och vattenkanoner mot demonstranter i Bryssel. Även i Portugal och Storbritannien rapporteras omfattande protester.

Bland de drabbade finns Natalia Motorna, som sörjer sin make Illia. Han var en före detta militär som anmälde sig frivilligt till tjänst och dödades i maj 2022. Natalia beskriver hur tiden inte läker såren, utan snarare lär människan att dölja smärtan.

Trots den djupa förlusten och krigets förödelse betonar Natalia vikten av att Ukraina inte ger efter för påtryckningar. Enligt henne skulle det innebära att de människor som offrat sina liv i kriget dött förgäves.

Utöver det ekonomiska missnöjet har propalestinska organisationer, Nato-motståndare och studenter anslutit sig till protesterna mot premiärminister Giorgia Melonis regering. I Turin dumpade bönder gödsel på gatorna och i Genua mobiliserade hamnarbetare mot export av vapensändningar till konfliktzoner. Sammanstötningar mellan polis och demonstranter har rapporterats, och vissa protester som börjat fredligt har eskalerat till våldsamheter under kvällstimmarna.

Som ett svar på missnöjet har den italienska regeringen signalerat planer på lättnader för hushållen, bland annat genom sänkt moms på vissa matvaror samt åtgärder för att underlätta bostadsuthyrning för personer under 35 år. Transportarbetare hade planer på att ansluta sig till strejkerna, men ställde in efter att Italiens transportminister Matteo Salvini hotat sektorn med sanktioner.

Det sociala missnöjet är en del av en större våg i Europa, där liknande demonstrationer nyligen svept genom Frankrike, Spanien, Portugal, Albanien och Serbien. Medborgarna i dessa länder har även krävt åtgärder mot bostadskriser och korruption.

Malm tror att orsaken till inreseförbudet är en planerad paneldiskussion i London, arrangerad av tidskriften Tribune, där han skulle ha medverkat tillsammans med Huda Ammori. Ammori är medgrundare av Palestine Action, en grupp som klassas som en terroristorganisation i Storbritannien. Malm betonar att han varken är medlem i, har stöttat ekonomiskt eller offentligt försvarat organisationen, och kritiserar den brittiska regeringen för att tillämpa "skuld genom association".

Forskaren medger att han i ett tidigare sammanhang beskrivit Hamas attacker mot Israel den 7 oktober 2023 som en "befrielseakt", även om han samtidigt fördömde dödandet av civila. Han menar dock att dessa uttalanden varit offentliga länge och inte utgjort ett hinder vid tidigare besök i landet. Malm beskriver nu regeringens agerande som en allvarlig inskränkning av det fria utbytet av idéer och en glidning mot mer auktoritära politiska ingrepp.

Bakgrunden till inreseförbudet är kopplad till den rättsliga processen kring Palestine Action. Organisationen förbjöds av Storbritannien i juli 2025, ett beslut som senare fastställdes av Court of Appeal i juni 2026. Nu väntar en förhandling i Storbritanniens högsta domstol (UK Supreme Court) den 4–5 november 2026, efter att domstolen beviljat prövning av en begränsad del av överklagandet.

Jeffrey Epstein, som avled 2019, och Ghislaine Maxwell, som dömdes till fängelse 2022 för människohandel, ska ha besökt slottet tillsammans med Andrew Mountbatten-Windsor. I samband med Maxwells rättegång i USA offentligades även en bild på Epstein och Maxwell vid Balmoral, troligen tagen 1999 när Mountbatten-Windsor ska ha bjudit in paret att bo på slottet.

Police Scotland uppger att utredningen befinner sig i ett mycket tidigt skede och att det är olämpligt att kommentera ytterligare. Myndigheten har tidigare uttryckt intresse av att tala med personer som kan ha information om Epsteins privatplan vid Edinburghs flygplats.

Andrew Mountbatten-Windsor har konsekvent förnekat alla anklagelser om felaktigheter kopplade till hans relation med Epstein. Han har nyligen fråntagits sin titel som prins och har tidigare gripits under misstanke om tjänstefel i samband med uppgifter från de så kallade Epstein-filerna i USA.

Hovrätten slog dock fast att händelsen upphörde att vara en oavsiktlig incident efter att besättningen lämnat felaktiga uppgifter till myndigheterna och låtit ankaret släpa längs botten i över tre timmar. Eftersom brotten bedöms ha begåtts i Finland och påverkat landet, kan besättningen ställas till svars enligt finsk lag.

Åklagaren yrkar på minst 2,5 års fängelse för fartygets befälhavare, överstyrman och andre styrman, som är åtalade för grovt sabotage och grovt störande av telekommunikationer. De inblandade förnekar brott. Ett liknande fall gällande lastfartyget ”Fitburg” har också behandlats i Helsingfors tingsrätt, där dom väntas nästa vecka.

Trots att majoriteten av attackerna avvärjdes uppskattas skadorna på energiinfrastrukturen till uppemot 58 miljarder USD. IISS identifierar flera kritiska brister, däribland ett alltför stort beroende av dyra amerikanska system för att skjuta ner billiga drönare, bristfällig regional integration av försvaret samt begränsade möjligheter till motattacker.

Samtidigt ifrågasätts värdet av USA:s militära närvaro i regionen. Rapporten menar att amerikanska baser snarare kan ha gett Iran förevändningar för attacker och att opinionen i gulfstaterna börjat se USA mer som en strategisk belastning än en säkerhetsgarant. Inom USA pågår nu en debatt om basernas framtid, där senator Chris Murphy betonat att det vore ansvarslöst att återuppbygga anläggningar som riskerar att utplånas kort efter att en konflikt startat.

Bakgrunden till beslutet är att tidningen mottagit en vräkningsorder samtidigt som systemet för läsardonationer stängts av, vilket omöjliggjort finansieringen. Utöver den ekonomiska blockaden har trycket ökat genom rättsliga processer; en av redaktionens redaktörer, Oleg Roldugin, befinner sig under husarrest och väntar på rättegång för misstänkt missbruk av personuppgifter. Även chefredaktör Sergei Sokolovs hem har nyligen genomsökts av ryska myndigheter.

I samband med nedstängningen kommer även minnesmuseet över den ihjälskjutna journalisten Anna Politkovskaja att läggas ned. Tidningen, som grundades 1993 med medel från Michail Gorbatjovs Nobels fredspris, har varit en central röst mot korruption och människorättsbrott. Tidigare har även chefredaktör Dmitrij Muratov, vinnare av Nobels fredspris 2021, utsatts för attacker med kemikalier och stämplats som "utländsk agent". I september stämplades hela redaktionen som utländska agenter av ryska myndigheter.

Medan verksamheten i Ryssland nu upphör, kommer Novaya Gazeta Europe att fortsätta verka. Det är en separat utgåva baserad i Lettland som startades av tidigare anställda, men som av ryska myndigheter har stämplats som en "oönskad organisation", vilket i praktiken förbjuder den inom Ryssland.

Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets och parlamentarikern Davyd Arakhamia har varit delaktiga i processen. De evakuerade har transporterats via Krim till den ryska staden Anapa, för att därefter flygas till Gomel i Belarus och slutligen köra över gränsen till Ukrainas region Tjernihiv. Arakhamia meddelade på lördagen att alla evakuerade medborgare och den ukrainska delegationen inom kort kommer att befinna sig på ukrainskt territorium.

Insatsen har inneburit ett historiskt samarbete då Dmytro Lubinets är den första ukrainska tjänstemannen sedan krigets start som besökt ryskockuperade delar av Ukraina. Han reste till Oleshky tillsammans med sin ryska motsvarighet Yana Lantratova. Samarbetet har dock väckt kritik från vissa håll i Ukraina.

Den humanitära situationen i Oleshky beskrivs som desperat, då matleveranser enligt vissa invånare upphörde redan i maj, vilket lett till svält. Vapenvilan har gjort det möjligt att minröja vägar samt transportera in mat och mediciner till staden. Av en befolkning på cirka 24 000 personer före kriget uppges omkring 1 700 personer nu bo kvar i Oleshky, varav många är äldre eller sjuka.

Vapenvilan är planerad att löpa ut på söndagen den 1 november. Kreml har beskrivit insatsen som ett specialfall som är svårt att applicera på en bredare fredsprocess. Ryssland och Ukraina har i gemensamma uttalanden försäkrat att de invånare som väljer att stanna kvar i staden kommer att få det humanitära stöd de behöver.

I Sydasien har cyklonen Arnab dragit in över de indiska regionerna Odisha och Andhra Pradesh med vindbyar på över 140 km/h och lokala regnmängder som överstigit 200 mm. Stormen har tvingat fram massutrymningar av över 180 000 personer och orsakat omfattande störningar i energi- och transportinfrastruktur. Cyklonen förväntas försvagas när den rör sig norrut, men kommer fortsättningsvis att föra med sig kraftigt regn till norra och centrala Indien.

I västra Stilla havet har tyfonen In-fa uppgraderats till en supertyfon med ihållande vindhastigheter på 240 km/h och byar upp till 296 km/h. Medan Guam förväntas undgå stormen, beräknas Marianerna drabbas, ett område som redan utsatts för fyra supertyfoner under innevarande år. Samtidigt har den tropiska stormen Vance orsakat kraftigt regn och farliga kustförhållanden i västra Mexiko, främst i regionerna Sinaloa, Durango och Nayarit, vilket lett till översvämningar och jordskred.

Missnöjet kulminerade nyligen i omfattande protester efter ett beslut att höja bränslepriserna, vilket tvingade den syriska regeringen att senare återkalla beslutet. Enligt FN:s utvecklingsprogram levde 90 procent av syrierna i fattigdom förra året, och många rapporterar att de nu tvingas sälja sina ägodelar eller hoppa över måltider för att överleva.

Analytiker pekar på att krisen beror på en kombination av den tidigare regimens arv, brist på resurser och en övergång till en marknadsekonomi som inte tagit hänsyn till befolkningens utsatthet. Trots att internationella sanktioner lyfts och landet upplevs som mer stabilt är den ekonomiska återhämtningen långsam. Världsbanken uppskattar att återuppbyggnaden av det krigshärjade landet kommer att kosta 216 miljarder USD, vilket kräver omfattande utländska investeringar.

Experter bedömer att Nordkorea sannolikt har förvärvat värdefulla erfarenheter av drönarkrigföring genom sina tropper som utstationerats i Ryssland för att stödja kriget mot Ukraina. Samtidigt rapporterar Sydkoreas militär att cirka tio kortdistansrobotar avfyrades från staden Wonsan under torsdagen, vilket markerar landets första ballistiska tester på 17 dagar.

Spänningarna mellan Nord- och Sydkorea är fortsatt höga efter landminsexplosioner vid gränsen som skadade tre sydkoreanska soldater. Parallellt med militäruppbyggnaden har Kim Jong Un vidtagit diplomatiska steg genom ett besök i en kinesisk gränsstad för att stärka bilaterala relationer. Dessutom har Schweiz utrikesminister Ignazio Cassis besökt Nordkorea för att närvara vid återöppnandet av landets diplomatiska kontor i Pyongyang.

Människorättsgrupper och aktivister hävdar att UAE har understött RSF, som anklagas för omfattande grymheter under kriget mot den sudanesiska armén. Bland annat har FN pekat ut attacker mot staden El Fasher i oktober 2025 som att ha drag av folkmord. Kenneth Roth, tidigare chef för Human Rights Watch, beskriver Nusseibeh som en helt olämplig kandidat då hon enligt honom ignorerat fakta rörande UAE:s roll i att beväpna RSF.

Kritiker, däribland representanter från Sudan Action Hub och Avaaz, varnar för att ett val av Nusseibeh skulle undergräva förtroendet för FN och ses som ett sätt för auktoritära stater att ta kontroll över den multilaterala organisationen. Nusseibeh har å sin sida försvarat sig med att hon skulle stödja ansvarsutkrävande och rättvisa i Sudan om hon får posten. Hon uppger även att hon har tagit ledigt från sin ministerpost i Förenade Arabemiratens regering för att markera sitt oberoende.

Särskilt uppmärksammat är spridningen av så kallade "Black Bloc"-taktiker. Dessa metoder, som ursprungligen härstammar från tyska anarkistiska rörelser, innebär att maskerade demonstranter i svarta kläder agerar i samordnade, mobila grupper för att överrumpla polisen och attackera symboler för kapitalism. Experter på radikala vänsterrörelser menar att dessa taktiker nu anammas av ungdomar som inte nödvändigtvis har en bakgrund i ultra-vänstern, utan som ser det som ett effektivt sätt att protestera.

Samtidigt kämpar den franska polisen med resursbrist och en förändrad hotbild där molotovcocktails och andra projektiler används mot tjänstemän. Detta har lett till en eskalering där polisen i vissa fall tillgripit våld som resulterat i allvarliga skador på minderåriga, bland annat förlust av syn och lemmar. Frankrikes president Emmanuel Macron har beskrivit utvecklingen som ett kollektivt misslyckande och uppmanat till lugn.

Klimatet i landet är fortsatt spänt då studentrörelser nu går samman med fackförbund och Gula västarna i protester mot levnadskostnader och president Macrons styre. Med ett kommande presidentval i april och planerade demonstrationer i november finns det en utbredd oro för att våldsamheterna ska fortsätta eskalera.

Samtidigt som spänningarna stiger har Nordkorea under ledning av Kim Jong-un påbörjat ett omfattande arbete med att befästa gränsen. Sedan april 2024 har landet byggt en fysisk barriär med stängsel, taktiska vägar och pansarvärnshinder. Det uppskattas att Nordkorea har lagt ut omkring 960 000 minor i zonen, vilket motsvarar nästan hälften av alla minor i ett område som redan är ett av världens mest minerade.

Utvecklingen följer på Kim Jong-uns beslut att överge målet om återförening och istället definiera Sydkorea som en fientlig stat. Experter menar att befästningarna syftar till att förhindra nordkoreaner från att fly, bromsa eventuella sydkoreanska framryckningar och skapa en tydligare internationell gräns.

Sydkorea har föreslagit samtal för att gemensamt fastställa gränsdragningen och återupprätta kommunikationskanaler för att undvika oavsiktliga sammandrabbningar, men Nordkorea har hittills ignorerat dessa initiativ. Spänningen har ytterligare trappats upp genom Kim Yo-jongs uttalande om att återuppta propagandasändningar via högtalarsystem mot Sydkorea inom kort.

FN-organet förklarar ökningen med den djupnande fattigdomen i landet, vilket tvingat bönder att i hemlighet odla opium för att kunna försörja sina familjer. För att undgå upptäckt har odlare gömt mindre vallmoplättar inuti spannmålsfält eller bakom murade gårdar. Monica Juma, UNODC:s exekutiva direktör, betonar att det är svårt att upprätthålla minskningen av illegal odling när fattiga bönder saknar alternativ för sin överlevnad.

Talibanregimen avvisar dock FN:s slutsatser och hävdar att rapporten inte återspeglar den faktiska situationen. Enligt Afghanistans inrikesministerium har man under 2026 röjt över 26 000 hektar narkotikagrödor i olika provinser. Trots avvisandet har Afghanistans utrikesminister, Amir Khan Muttaqi, konstaterat att kampen mot narkotika är ett gemensamt ansvar där det internationella samfundet måste bidra med stöd för alternativa försörjningsmöjligheter för bönderna.

Enligt utredare vid Police Scotland utnyttjar förövarna sårbarheter hos flickor i åldern 11 till 17 år. Metoderna innefattar ofta att först bygga upp en förtroenderelation för att sedan gradvis eskalera kraven, från små sår till allvarlig självskada. I vissa fall används även ockulta symboler för att framstå som extrema.

Det brittiska National Crime Agency (NCA) utreder omkring 200 fall kopplade till dessa nätverk, och flera fällande domar har redan avkunnits i England. Bland annat dömdes en 20-årig man nyligen till två års fängelse efter att ha tvingat över 100 offer att skära in hans användarnamn i sina kroppar.

Organisationen Molly Rose Foundation beskriver nätverken som den allvarligaste risken för barn på internet och har kritiserat den brittiska tillsynsmyndigheten Ofcom för att vara för långsam i sitt agerande. Hotet beskrivs som ett globalt problem, vilket lett till ett samarbete mellan Storbritannien, USA, Australien, Kanada, Nya Zeeland samt Interpol och Europol.

Som en del av besöket besökte kungen Independence Park i Georgetown, platsen för det så kallade Demerara-slavupproret 1823. Där reflekterade kungen över Storbritanniens koloniala arv och det våld som utövades av brittiska myndigheter mot tusentals förslavade människor, varav många avrättades på platsen. Buckingham Palace beskrev besöket som att kungen inte skyr Storbritanniens koloniala historia.

Trots besöket vid minnesplatsen kommer kungen inte att be om ursäkt eller erbjuda skadestånd för Storbritanniens roll i slavhandeln, i linje med den brittiska regeringens position. Detta skedde samtidigt som en grupp demonstranter samlades utanför ett av kungens programpunkter med krav på gottgörelse och rättvisa.

Guyana, som tidigare var känt som Brittiska Guyana, beskrivs som världens snabbast växande ekonomi efter att oljereserver upptäckts 2015. Landet utmärker sig även genom att en stor del av ytan täcks av regnskog och att man har en av världens lägsta takter för avskogning. Besöket inkluderade även kulturella inslag, där säckpipeblåsare från National Piping Centre i Skottland samspelade med traditionella guyananska trummisar.

Resan fortsätter efter Guyana till Antigua och Barbuda, där kungen ska öppna ett toppmöte för samväldets ledare i sin roll som statschef för "nationernas familj". Under den tidigare delen av turnén i Bahamas adresserade kungen Storbritanniens roll i slavhandeln och erkände det "lidande som präglat det förflutna".

Vita huset har tidigare tillskrivit vapenvilan presidentfrun Melania Trumps medlingsinsats, vilket även bekräftats av henne själv. Nu avslöjar hennes seniorrådgivare, Marc Beckman, att Rysslands president Vladimir Putin var mycket mån om just hennes deltagande. Enligt Beckman skickade Putin ett formellt brev där han stipulerade att hon skulle erkännas som den enda officiella medlaren, efter att tidigare försök med FN och Röda korset misslyckats.

Händelsen har dock väckt kritik och misstankar om ryska motiv. Tidigare brittiske försvarsattachén John Foreman menar att Kreml genom att låta Melania Trump ta åt sig äran försöker stärka sin trovärdighet som fredsmäklare bland anhängare till MAGA-rörelsen inför det amerikanska mellanårsvalet.

Den ukrainska regeringen är samtidigt vaksam och varnar för att vapenvilan kan användas i propagandasyfte. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte oro för att Ryssland ska försöka styra evakueringen så att civilbefolkningen hamnar i Ryssland, medan ryska medier redan påbörjat narrativet om att landet nu "räddar" de invånare som de själva terroriserat.

Vapenvilan är ett resultat av ansträngningar från USA:s förstahustru Melania Trump för att möjliggöra en säker evakuering av civila från den ryskockuperade staden Oleshky. Under pausen har även invånare kunnat återvända till den så kallade "röda zonen" i Kherson – ett område som tidigare varit för farligt att vistas i – för att hämta personliga tillhörigheter eller besöka anhörigas gravar.

Trots lättnaden finns en djup oro för vad som händer när vapenvilan löper ut på söndagen. Ukrainska källor och lokala myndigheter varnar för att Ryssland kan använda lugnet för att stärka sina militära positioner, flytta fram ammunition och drönare samt omorganisera sina styrkor. Det finns farhågor om att situationen kan bli än värre när striderna återupptas på måndag, och att den humanitära operationen i Oleshky fungerar som en täckmantel för militär uppbyggnad.

Flera framstående personer har nu bekräftats som offer i olyckan, däribland den tidigare arbetsmarknadsministern Fátima Báñez, som var den första kvinnan på posten i den spanska regeringen. Även den 24-åriga friidrottaren Julieta Gallego, en av Spaniens främsta längdhoppare, samt en officer från Guardia Civil och en finansjurist rapporteras ha omkommit.

Över 600 personer deltar i räddningsinsatserna och ett 60-tal personer är fortfarande saknade. Det spanska civilförsvaret, Guardia Civil, har uppmanat anhöriga att lämna DNA-prover för att påskynda identifieringen av offren. Bland de drabbade finns 42 utländska medborgare, varav minst en har avlidit. Enligt svenska Utrikesdepartementet (UD) finns det i nuläget inga uppgifter om att svenskar ska ha drabbats.

Olyckan har utlöst starka reaktioner i Spanien och är den dödligaste tågolyckan i landet sedan 2013. Tre dagars landssorg har utlysts och demonstrationer mot Spaniens regering har brutit ut i Madrid. Kritiken är hård mot säkerhetssystemen, då tågbolagets vd, Fabrizio Favara, nyligen varnat för fel i det signalsystem som nu misstänks ha orsakat kollisionen.

Säkerhetsbrister inom järnvägen har länge varit en källa till konflikt. Lokförarfacket Semaf har i samband med detta inlett en 24-timmarsstrejk, där omkring 6 000 anställda inom den statliga Renfe-koncernen förväntas delta.