Studien identifierade olika genetiska mönster för de två diagnoserna, där anorexia nervosa uppvisade starkare kopplingar till tvångssyndrom medan hetsätning var mer förknippat med adhd. Båda tillstånden hade dock gemensamma genetiska samband med depression och ångest.

Enligt forskarna kan den nya kunskapen om de biologiska skillnaderna mellan olika ätstörningar på sikt leda till mer träffsäkra och individanpassade behandlingsstrategier. Planen är nu att utvidga forskningen till att även omfatta andra ätstörningar och undersöka fler befolkningsgrupper globalt.

Utöver miljönyttan undersökte forskaren William Ashworth möjligheten att använda vassen som grovfoder till boskap. Resultaten visar att vassens ensilage kan fungera som foder för hästar med lågt energibehov samt för kor som inte producerar mjölk. Även om djuren åt mindre än vid traditionellt foder, kan metoden utgöra en hållbar lösning där restaurering av miljön kombineras med foderproduktion.

Studien pekar även på en betydande effekt mot övergödning, då skörd under juli och augusti avlägsnade cirka nio kilo fosfor per hektar och år från ekosystemen. Ashworth menar att metoden har stor potential, men att ytterligare forskning krävs kring foderbearbetning och ekonomisk lönsamhet för att optimera processen.

I serien belyses även baksidorna av gruppdynamik och fenomen som ofrivillig ensamhet, vilket beskrivs som en riskfaktor för flera sjukdomar. Hansen intervjuar bland annat en tidigare medlem av Knutbyförsamlingen samt en person som deltog i stormningen av Kapitolium i USA. Dessutom medverkar Sveriges tidigare statsepidemiolog Anders Tegnell för att diskutera hur han hanterade det globala grupptrycket under coronapandemin.

Parallellt med Flex skjuts Sentinel-3C upp, vilken beskrivs som en ”arbetshäst” för övervakning av havsnivåer, temperaturer och atmosfären. En viktig nyhet för denna satellit är förbättrad dataöverföring, vilket gör det möjligt att varna för skogsbränder inom en timme. Denna funktion har utvecklats efter ett specifikt önskemål från det svenska SMHI för att effektivisera räddningsinsatser i stora obefolkade skogsområden i bland annat norra Sverige och Finland.

Båda satelliterna har kopplingar till svensk industri, då deras centraldatorer är levererade av Beyond Gravity i Göteborg. Projektet förväntas ge djupare insikter i hur vegetation anpassar sig till den globala uppvärmningen och hur koldioxidmängden i atmosfären påverkar jordens ekosystem.

Enligt doktorand Rasmus Åhman vid Linköpings universitet bör utbildningsnivån ses som en markör snarare än ett krav på längre skolgång. Genom att identifiera patienter med lägre utbildningsnivå kan vården rikta extra stöd, anpassad information och rehabilitering till dem som behöver det mest. Faktorer som inkomst och bostadsområde visade sig ha betydligt mindre eller ingen betydelse för överlevnaden.

Forskarna tror att sambandet kan förklaras genom begreppet hälsolitteracitet, vilket avser förmågan att ta till sig och förstå medicinsk information. Dessutom kan en högre utbildningsnivå korrelera med ett starkare socialt säkerhetsnät och bättre stöd från anhöriga under den långa återhämtningsprocessen efter en operation.

Till skillnad från traditionella optiska mikroskop kan det nya instrumentet analysera tjockare vävnadsprover och organoider direkt från patienter, snarare än platta prover på ett glas. Detta gör att forskarna kan efterlikna verkliga biologiska scenarier mer precist. Ett av de första projekten som använder tekniken fokuserar på hur celler bildas i den mänskliga tarmen och hur dessa processer felregleras vid exempelvis inflammatoriska tarmsjukdomar.

Det brittiska science-ministern Chris McDonald invigde officiellt mikroskopet och bekräftade samtidigt ett finansieringspaket på 160 miljoner GBP som ska delas mellan Rosalind Franklin Institute och Royce Institute i Manchester. McDonald betonade att investeringen är ett gott värde för skattebetalarna och att Storbritanniens regering har höjt de totala utgifterna för forskning och utveckling till rekordnivåer.

Kritiken har blivit konkret genom professor Tristan Buckmaster vid New York University, som anklagar OpenAI för att ha pressat honom att inte ge erkännande till en samarbetspartner från Anthropic. Samtidigt har OpenAI dragit tillbaka sitt sponsring av ett matematiskt event vid CalTech efter kritik från forskare vid universitetet.

De undertecknande betonar att AI-genererade lösningar endast är värdefulla om de kan förstås och kommuniceras av det mänskliga forskarsamhället. De varnar för att en kultur av hemlighetsmakeri kan uppstå när stora bolag använder enorma resurser för att förekomma originalforskare, vilket i förlängningen kan bryta den mänskliga kunskapskedjan och hota den öppna forskningen.

Utmaningen med dagens kvantdatorer är att kvantbitarna är extremt känsliga för elektriskt brus och kosmisk strålning. Tidigare har forskare tvingats upprepa styrsignaler tusentals gånger, vilket ökat risken för fel. Den nya strategin gör det möjligt att utföra flera operationer i en enda sekvens, vilket enligt forskarna är ett viktigt steg mot feltoleranta kvantdatorer.

Metoden är särskilt anpassad för supraledande kvantdatorer, den plattform som även används vid Chalmers där målet är att nå 100 kvantbitar inom några år. Tekniken liknas vid färdiga moduler i ett legobygge, vilket förenklar processen och gör systemen betydligt mer effektiva.

Enligt professor Felipe Cava vid Institutionen för molekylärbiologi är det avgörande att hitta smartare sätt att förlänga livslängden på nuvarande läkemedel. Forskarlaget fann att mutationer som hjälper bakterierna att överleva antibiotikabehandling ofta kommer med en kostnad i form av långsammare tillväxt och sämre förmåga att orsaka infektioner.

Fenomenet har även observerats hos Streptococcus pneumoniae, vilket tyder på att sårbarheten kan vara generell för flera grampositiva bakterier. Upptäckten öppnar för möjligheten att skapa behandlingar som pressar bakterierna in i en så kallad evolutionär återvändsgränd där deras egna överlevnadsmekanismer gör dem sårbara.

Resultaten visar att varje stad besitter ett unikt ”viralt fingeravtryck” som påverkas av geografi och mänsklig aktivitet. Eran Elhaik, forskare i genetik vid Lunds universitet, förklarar att nästan 80 procent av de identifierade virusvarianterna tidigare var okända för vetenskapen.

Denna omfattande kartläggning kan nu användas som ett verktyg inom miljöövervakning och för att upptäcka biologiska hot. Dessutom kan kunskapen vara värdefull i kriminaltekniska utredningar, där virusanalyser kan hjälpa polisen att knyta specifika personer eller föremål till en viss geografisk plats.

Forskaren Peter Bäckström, författare till rapporten, förklarar att militärtjänstgöring traditionellt sett betraktats som en mognadsprocess och en möjlighet till social blandning. Resultaten visar dock att det knappt finns belägg för sådana effekter, med undantag för vissa indikationer på minskad risk för framtida narkotikamissbruk. Bäckström påpekar även att det finns stora kunskapsluckor gällande hur kvinnor påverkas samt hur den könsneutrala värnplikten påverkar synen på jämställdhet.

Rapporten understryker att dagens värnplikt skiljer sig markant från tidigare system genom att vara mer selektiv och bestå av en mer socialt homogen grupp. Författaren menar därför att värnplikten inte bör motiveras med förväntningar om breda sociala vinster, då detta skulle medföra höga samhällsekonomiska kostnader utan garanterad effekt. Istället bör fokus ligga på att utbilda de soldater som krävs för krigsförbanden.

Enligt professor i statsvetenskap, Henrik Ekengren Oscarsson, leder denna utveckling till en ökande affektiv polarisering där individer inte bara har olika åsikter, utan även känner avsky för dem med motsatta uppfattningar. Detta syns tydligt i uppdelningen mellan så kallade GAL- och TAN-ideologier, vilket gör det svårare för personer med blandade åsikter att hitta politisk representation. Oscarsson varnar för att en sådan demonisering av motståndare är skadlig för samhällets förmåga till samarbete och kompromisser.

Studien fokuserar på den arktiska regionens snabba uppvärmning, vilket leder till fenomen som "buskifiering", där pilvide tar över nya områden och förändrar livsmiljöer för insekter, fiskar och fåglar. Forskarna vill fastställa om genetisk anpassning hos en art kan fungera som en buffert för hela ekosystemet, vilket skulle kunna förhindra total kollaps trots extrema miljöförändringar.

Genom att kartlägga den genetiska mångfalden och studera näringsflöden hoppas forskarna kunna förutse hur känsliga habitat i Arktis, och i förlängningen resten av världen, kommer att reagera på klimatkrisen. Arbetet innefattar allt från insamling av DNA och analys av fåglars föda till laboratorieexperiment med fiskägg under olika temperaturförhållanden.

För professor Petra Hamerlik, som leder studien, är arbetet djupt personligt då hon förlorade sin far i en hjärntumör som tog åtta månader att diagnostisera när hon var 15 år gammal. Själva testet beskrivs som enkelt och tidseffektivt; ett papper placeras under underögonglocket i ungefär tio minuter för att se om färgen ändras.

Trots de framgångsrika initiala testerna manar Hamerlik till försiktighet och uppskattar att det kan dröja upp till tio år innan testet kan rullas ut i full skala. Målet är att säkerställa att testet är tillräckligt precist för att inte misstolkas som andra neurologiska tillstånd. Experter menar att en effektiv screeningmetod skulle kunna förbättra patientutfallen avsevärt och stimulera investeringar i nya behandlingsmetoder.

Upptäckten har dock överskuggats av en allvarlig konflikt med OpenAI. Buckmaster hävdar att OpenAI försökt ta åt sig äran för beviset efter att ha fått insyn i hans och Alpögés arbete. Enligt Buckmaster ska OpenAI ha använt sina omfattande beräkningsresurser för att snabbt nå ett formellt bevis baserat på deras specifika metodik, en väg som få andra matematiker valt att utforska.

Sebastian Bubeck, som leder den matematiska forskningen på OpenAI, avvisar anklagelserna som falska och inflammatoriska. Diskussionen har även rört huruvida OpenAI kan ha utnyttjat data från Buckmasters interaktioner med Codex-modellen för att träna sina egna system. Buckmaster har valt att gå ut offentligt med händelseförloppet för att säkerställa transparens kring forskningsprocessen och AI:s roll i modern matematik.

Resultaten visar att den mikrobiella aktiviteten inte varit konstant utan har skett i flera avgränsade perioder från cirka 378 miljoner år sedan fram till 1,8 miljoner år sedan. Livet har visat en anmärkningsvärd motståndskraft genom att överleva tektoniska omvälvningar, temperaturväxlingar och bergskedjan Kaledonidernas uppgång och fall i Skandinavien.

Enligt professor Henrik Drake och forskaren Femke la vid Linnéuniversitetet innebär upptäckten att den djupa biosfären är nära sammanflätad med jordens geologiska utveckling. Kunskapen om hur liv anpassar sig under markytan kan nu användas för att bättre avgöra var man bör leta efter liv på andra planeter och hur djupa ekosystem reagerar på framtida miljöförändringar.

Studier på möss och prover från patienter visar lovande resultat, där behandlingen effektivt slår ut både sjuka blodkroppsceller och leukemiska stamceller. Det sistnämnda är särskilt viktigt då dessa celler ofta orsakar återfall. Metoden har även visat sig effektiv mot TP53-muterad AML, en särskilt aggressiv form av sjukdomen med begränsade behandlingsalternativ.

Projektet är ett samarbete mellan professor Leif Eriksson vid Göteborgs universitet och biokemisten Boaz Tirosh vid Case Western Reserve University i USA. Eriksson betonar att metoden inte påverkar friska celler och att ingen resistens mot bromsmedicinerna har utvecklats. Trots de uppmuntrande resultaten understryker forskarlaget att det återstår en lång väg av tester och studier innan behandlingen kan prövas på människor.

Enligt Gustaf Leijonhufvud, barnläkare på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, innebär fynden att vissa genetiska markörer kan identifieras direkt vid födseln. Studien visar dock att leukemin utvecklas gradvis under flera år då ytterligare mutationer tillkommer innan barnen vanligtvis får sin diagnos runt nio års ålder.

Studien visar att det är protoner, positivt laddade partiklar, som fungerar som signalmolekyler. När koncentrationen av protoner ökar skapas en kalciumsignal i den friska grannroten, vilket tyder på en snabb stressrespons. Forskningen visar även att denna kommunikation inte är begränsad till samma art, då backtrav reagerade på skadade tomatrötter.

Det mest anmärkningsvärda resultatet är att den friska roten faktiskt ändrar växtriktning och växer bort från den skadade grannväxten. För att bekräfta resultaten utvecklade forskarna en ny metod för att kunna avbilda reaktionerna även i naturlig jord, vilket annars är mycket svårt på grund av ljusförhållandena. Enligt Julie Ducla, som författat avhandlingen, ger detta ett viktigt perspektiv på hur växter och deras omgivning interagerar vid stress.

Enligt doktorand Sai Ganesh Veeravalli är det mest slående fyndet att mer än en tredjedel av den berörda befolkningen, omkring 136 miljoner människor, bor i små och medelstora städer. Forskarna använde begreppet "morfologisk utsatthet" för att identifiera områden med tät bebyggelse, små byggnader och begränsad tillgång till vägnät, vilket ofta korrelerar med sämre levnadsförhållanden.

Resultaten belyser en problematisk brist på data och forskning kring mindre städer, vilket skapar en självförstärkande cirkel där dessa områden får mindre uppmärksamhet från beslutsfattare och internationella organisationer. Forskarna betonar att fokus måste flyttas bortom megastäderna för att kunna uppnå målen om hållbara städer och förbättrade levnadsvillkor globalt.

Resultatet utmanar den traditionella uppfattningen om sjukdomens förlopp, där man tidigare trott att hjärnan först krymper innan amyloidplacken uppstår. Forskarna konstaterar att amyloidbelastning sannolikt inte är den tidigaste avbildningsmarkören för sjukdomen, vilket kan få betydande konsekvenser för framtida läkemedelsutveckling och jakten på nya behandlingsmetoder.

För att förhindra att immunförsvaret stötte bort organet genomfördes totalt 69 genomiska förändringar på grisen, vid namn Wilma, för att dölja vävnaden och eliminera risker för virusinfektioner. Efter cirka nio månader uppstod skador på blodkärlen som ledde till organsvikt, men fallet markerar en världspremiär då grisnjuren framgångsrikt fungerade som en tillfällig brygga. Efter en tid åter på dialys kunde Andrews sedan genomgå en transplantation av en mänsklig njure från en avliden donator.

Enligt läkare i tidskriften The Lancet visar resultaten att xenotransplantation inte försvårade den efterföljande mänskliga transplantationen, då inga nya antikroppar mot mänsklig vävnad detekterades. Metoden ses som en potentiell lösning på den akuta organbristen i USA, där många patienter riskerar att dö i väntan på en mänsklig donator. Forskarna betonar dock att ytterligare kliniska prövningar krävs innan metoden kan implementeras i större skala.

Forskarna, däribland representanter från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), fann att träden även uppvisade en ökad motståndskraft mot torka, särskilt i tallplanteringar på södra halvklotet. I Norden observerades en liknande snabb tillväxt hos contortatallar i Sverige och Finland, även om torktåligheten inte var lika utpräglad som i andra regioner på grund av mildare torkförhållanden.

En sannolik förklaring till fenomenet är att de exotiska träden slipper naturliga fiender såsom växtätande djur och sjukdomar. Detta gör att träden kan bygga upp större reserver av socker och stärkelse, vilket underlättar återhämtning vid torka.

Trots de positiva tillväxtresultaten varnar forskarna för riskerna med invasiva arter och den biologiska mångfalden. Målet är istället att använda kunskapen om dessa mekanismer för att stärka inhemska skogars motståndskraft mot ett förändrat klimat.

Inom fysiken hyllades studenter från University of Waterloo i Kanada för utvecklingen av en stänksäker urinoar, där man funnit att stänk nästan helt försvinner om strålen träffar i en vinkel på mindre än 30 grader. Inom biomekanik tilldelades forskare vid Oxford University ett pris för att ha tagit fram en vetenskaplig definition av en kyss.

Ekonomipriset gick till en amerikansk-kanadensisk studie ledd av psykologen Paul Piff vid University of California, Irvine. Studien visar att personer med högre social status är mer benägna att agera oetiskt, vilket omfattar att tränga sig före i trafiken, ljuga i förhandlingar och fuska för ekonomisk vinning. I ett experiment tog studenter som fick känna sig mer privilegierade nästan dubbelt så mycket godis från en burk avsedd för barn jämfört med den mindre privilegierade gruppen. Piff menar att ökad rikedom och makt kan göra att man blir mindre engagerad i andras behov.

Vinnarna belönas med ett konstverk samt 10 biljoner zimbabwedollar, en valuta som präglats av extrem inflation och där sedlarna numera är ogiltiga.

Studien visar att proteinet spelar en avgörande roll för moderkakans utveckling. I laboratorieexperiment kunde forskarna se att när ISM2 stängdes av i moderkakans stamceller, förlorade cellerna förmågan att växa in i livmoderväggen, vilket är nödvändigt för att säkerställa god blodförsörjning, syre och näring till fostret.

Enligt Lina Bergman, forskare vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet, kan resultaten på sikt leda till utvecklingen av nya tester för att tidigt identifiera riskgrupper samt möjliggöra nya behandlingsmetoder. Detta är särskilt betydelsefullt då havandeskapsförgiftning drabbar cirka var tjugonde graviditet globalt och utgör en allvarlig risk för både mor och barn.

Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är överraskande, då särskilt gaming ofta kräver problemlösning och samarbete, vilket kan utveckla den kognitiva kapaciteten. Hon understryker vikten av att skilja på passivt konsumerande av sociala medier och aktiva, komplexa digitala aktiviteter, och uppmanar föräldrar att fokusera på innehållet snarare än antalet timmar.

Studien visar att cirka 95 procent av cellerna är identiska mellan könen, men att de återstående fem procenten är tillräckliga för att skapa betydande skillnader i beteende. Forskarna har kunnat se hur specifika gener påverkar hjärnans kopplingsschema, vilket bland annat ger hanar bättre förmåga till visuell spårning av honor samt mer komplexa kretsar för aggression.

Professor Gregory Jefferis beskriver genombrottet som en viktig ny väg inom neurovetenskapen. Även om forskarna betonar att resultaten inte kan direktöverföras till skillnader mellan män och kvinnor på grund av människans komplexitet, kan upptäckterna bidra till en djupare förståelse av mänskliga tillstånd där genetiska skillnader påverkar hjärnans struktur, såsom autism och schizofreni.

Utöver medicinska insikter kan den biologiska kartläggningen även få betydelse för utvecklingen av artificiell intelligens. Genom att hämta inspiration från flugans effektiva biologiska kopplingsscheman hoppas man kunna skapa mer resurseffektiva och avancerade AI-system.

Denna nya jetströmformation dök upp i Hubble-teleskopets sikte 2023. Forskarna misstänker att det märkliga atmosfäriska fenomenet kan ha bildats mellan 2017 och 2023, en period då Saturnus sydpol var vänd bort från jorden och därför inte gick att observera. En enda sida av dekagonen beräknas vara över 16 700 kilometer lång.

Enligt huvudförfattaren Agustin Sanchez-Lavega vid Baskiska universitetet innebär fyndet att den tidigare unika hexagonen inte är så extraordinär som man först trott. Resultaten, som publicerats i tidskriften Science Advances, ger forskarna möjlighet att lära sig mer om vädermönster på jättegasplaneter genom att jämföra de två formationerna. Det är ännu oklart om dekagonen kommer att vara lika långlivad som hexagonen, som varit synlig i över 40 år.

Upptäckten anses vara viktig eftersom den kan ge ledtrådar om hur vatten transporteras i unga planetsystem. Enligt forskarna kan kometer som bildas i kalla yttre regioner slungas inåt av gasjättarnas gravitation och därmed leverera vattenis till områden där planeter bildas. Detta påminner om processer i det tidiga solsystemet som kan ha bidragit till att jorden fick sitt vatten.

För att ytterligare fördjupa kunskapen väntar forskarna på att Extremely Large Telescope i Chile ska tas i drift. Det nya teleskopet förväntas kunna identifiera fler planeter i PDS 70-systemet och ge en mer detaljerad bild av hur planetära byggstenar och vatten distribueras.

Studien, som genomförts vid Sanford Underground Research Facility i South Dakota, omfattade 250 forskare och ingenjörer från 39 olika institutioner. Den observerade interaktionen kan ha orsakats av en så kallad WIMP (Weakly Interacting Massive Particle), vilken antas utgöra mörk materia. Enligt forskarna finns det endast en sannolikhet på 0,5 procent att signalen skulle ha orsakats av känd störning, vilket gör fyndet till det mest lovande instrumentet hittills har registrerat.

Trots optimismen betonar forskarna att resultaten ännu inte är verifierade genom peer-review. Den statistiska signifikansen ligger i nuläget på 2,6 sigma, vilket innebär en risk på 1 på 200 att det rör sig om en slumpmässig fluktuation, långt under tröskelvärdet på fem sigma. Professor Rick Gaitskell vid Brown University understryker att man inte hävdar att mörk materia definitivt har setts, men att fyndet är tillräckligt intressant för vidare analys.

Forskarna arbetar nu med en ny och mer omfattande analys av data från 700 dagar, jämfört med de 220 dagar som användes för det initiala fyndet. Man hoppas kunna hitta fler kollisioner för att fastställa om händelsen var en faktisk interaktion med mörk materia. Resultaten har presenterats vid en konferens i Japan och en studie har skickats in till tidskriften Physical Review Letters för publicering.

European Directorate for the Quality of Medicines & Healthcare (EDQM) har beslutat att arbeta mot att ersätta dessa djurförsök med djurfria alternativ. European Pharmacopoeia Commission fokuserar nu på att uppdatera de officiella europeiska kvalitetsstandarderna för att möjliggöra en utfasning av metoden.

Enligt Maria Valsjö, sakkunnig på organisationen Forska utan djurförsök, finns det redan cellbaserade in vitro-metoder utvecklade av stora tillverkare. Utmaningen ligger i att dessa alternativ måste bevisa sin vetenskapliga giltighet, vara reproducerbara och anpassas till det regulatoriska systemet innan de kan ersätta den etablerade standarden. Även om inget specifikt slutdatum för förbudet har fastställts, beskrivs starten av arbetet som ett viktigt steg för att minska lidandet för de över 160 000 möss som årligen används för läkemedelskontroll inom EU.

Sonderna har nu cirka 3,3 miljoner kilometer kvar att färdas innan de beräknas fångas upp av Merkurius gravitation och gå in i omloppsbana den 21 november. Därefter separeras de två vetenskapliga sonderna, ESA:s MPO och Japanska rymdstyrelsen Jaxas MIO, från varandra mellan den 9 och 10 december för att slutligen inta sina positioner. Det fullskaliga forskningsuppdraget, med en total kostnad på 2 miljarder USD, inleds officiellt våren 2027.

Studien analyserade data från 2 631 patienter med avancerad cancer vid The Christie NHS Foundation Trust i Manchester mellan 2018 och 2023. Resultaten visade att patienter i gruppen med tidig behandling hade en medianöverlevnad på 21,4 månader, jämfört med 13,1 månader för gruppen med sen behandling.

Professor Paul Lorigan, senior författare till studien, betonar att det rör sig om en retrospektiv studie och att man därför inte kan dra slutsatsen att enbart tidpunkten är avgörande. Han påpekar att patienter som anländer senare kan vara sjukare eller skörare. För att bekräfta hypotesen planerar forskare vid University of Southampton och Cardiff University nu randomiserade kliniska prövningar.

Om teorin stämmer skulle en optimering av behandlingstiden kunna ge stora fördelar för patienterna utan att medföra extra kostnader eller behov av dyrare läkemedel. Forskarna understryker dock att patienter bör fortsätta gå till sina bokade tider enligt schema medan de fortsatta studierna pågår.

Särskilt uppmärksammade forskarna det lilla australiska blåbandade biet, Amegilla murrayensis. Trots sin ringa storlek kan arten upptäcka föremål lika effektivt som honungsbietets drönare, vilket tyder på att evolutionen har skapat flera olika vägar till hög visuell prestanda genom varierande kombinationer av linsstorlek och cellstruktur.

Resultaten kan även få praktiska tillämpningar utanför biologin. Forskarna menar att binas mångfacetterade synförmåga kan ge värdefull inspiration för utvecklingen av artificiella synsystem och bioinspirerad robotik, där det finns ett stort behov av små och energieffektiva sensorer.

Projektet, som beräknas kosta cirka 15 miljoner USD och planeras att skjutas upp 2029, skiljer sig från tidigare försök genom att inte försöka nå destinationen under en mänsklig livstid. Istället för miljarddyra forskningsprogram för framdrivning satsar Fermi Explorer på beprövad teknik och en tidsram på 80 000 år. Farkosten ska först använda elektrisk framdrivning för att slungas ut ur solsystemet, för att därefter glida fram genom rymden i hopp om att en framtida mänsklig civilisation en dag ska upptäcka den.

I studien analyserades blodprover från barn med det allvarliga tillståndet hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), där man fann en tydlig koppling mellan nedbrytningen av blodkroppar och aktiveringen av det inflammatoriska systemet. I experimentella modeller lyckades forskarna bromsa reaktionen med hjälp av läkemedlet C1-inhibitor, även om det ännu återstår att undersöka om behandlingen fungerar i kliniska patientfall.

Upptäckten kan få stor betydelse för förståelsen av flera olika sjukdomstillstånd där hemolys förekommer, såsom malaria, sicklecellanemi, allvarliga brännskador och trauma. Enligt professor Diana Karpman är det särskilt intressant att det fria hemmet driver inflammationen oavsett vad den ursprungliga orsaken till blodkropparnas skada var.

Substansen påverkar hjärnans så kallade default mode network (DMN), vilket kan bryta gamla negativa tankebanor och skapa nya neurokemiska vägar i hjärnan. En amerikansk studie från Johns Hopkins University och Ohio State University visade att 67 procent av deltagarna med depression fortfarande var symtomfria fem år efter behandlingen.

Trots de lovande resultaten varnar Kajonius för egenmedicinering på grund av risker kopplade till dosering och individuell psykisk hälsa. I Sverige är psilocybin narkotikaklassat och används därför främst inom strikt kontrollerade forskningsstudier. För närvarande pågår även ett internationellt banbrytande projekt vid Lunds universitet där man undersöker om psilocybin kan hjälpa unga patienter med anorexia, en diagnos med mycket hög dödlighet och begränsade behandlingsalternativ.

Resultaten, som publicerats i The New England Journal of Medicine, tyder på att en enda behandling skulle kunna ersätta dagliga tabletter eller återkommande sprutor. Forskarna betonar dock att studien var liten och omfattade endast 15 personer. Bland annat sjönk det goda HDL-kolesterolet med cirka 20 procent, och deltagarna kommer att följas i 15 år för att upptäcka eventuella sena biverkningar.

Metoden befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och ytterligare studier pågår nu i USA och Australien. Innan behandlingen kan bli tillgänglig för patienter krävs större kliniska prövningar och ett godkännande från USA:s läkemedelsmyndighet FDA. Om metoden bevisas säker och effektiv kan den bli särskilt värdefull för unga personer med svårbehandlat högt kolesterol.

Resultaten visar att AI-algoritmen kunde identifiera skadligt plack i hjärtats kranskärl hos cirka 80 procent av deltagarna, medan det mänskliga ögat endast upptäckte plack hos omkring 40 procent. Forskarna konstaterade att även de små plack som endast AI-modellen kunde spåra innebar en förhöjd risk för framtida infarkt, vilket bekräftades av uppföljande hälsodata.

Enligt Johan Malmqvist ger studien värdefulla bevis på att AI tillför viktig information som kan hjälpa läkare att sätta in rätt medicinering och förebygga infarkter mer effektivt. Studien, som publiceras i tidskriften JACC Cardiovascular Imaging, fokuserar på att förbättra tolkningen av befintliga röntgenbilder snarare än att avgöra om symtomfria patienter bör genomgå undersökningen.

Observatoriet fungerar som en ”upptäcktsmaskin” med ett synfält som är över 100 gånger större än Hubbles, vilket gör att det kan kartlägga rymden betydligt snabbare. Under sin femåriga huvudmission, med ett mål att operera i upp till tio år, ska det utforska mörk materia och mörk energi samt identifiera upp till 100 000 nya exoplaneter. Teleskopet är även utrustat med en avancerad coronagraf för att fotografera avlägsna planeter genom att blockera stjärnljus.

Projektet, som kostat 4,3 miljarder USD, utnyttjar hårdvara från tidigare spionsatelliter i form av en donerad huvudspegel. För att maximera livslängden är teleskopet designat för att kunna tankas med bränsle i framtiden om en robotcistern blir tillgänglig. De första bilderna från uppdraget förväntas presenteras i januari.

I samband med ceremonin tillkännagav president Trump skapandet av en ny amerikansk rymdakademi (U.S. Space Academy) som ska tjäna Space Force, NASA och den kommersiella rymdsektorn. Han betonade ambitionen att amerikaner ska landa på månen innan hans mandatperiod löper ut, med ett framtida mål att nå Mars kort därefter.

Artemis II-besättningen, bestående av Reid Wiseman, Victor Glover, Christina Koch och Jeremy Hansen, var de första människorna att färdas mot månen på över ett halvsekel. Uppdraget fungerade som en viktig testflygning för NASA:s Orion-kapsel och banade väg för kommande dockningsövningar samt en planerad landning vid månens sydpol senast 2028.

Under ceremonin diskuterades även det strategiska målet att bygga en hållbar bas vid månens sydpol för utvinning av vattenis. NASA:s vice administratör Matthew Anderson konstaterade att den ”andra rymdkapplöpningen” har börjat, med hänvisning till att även Kina siktar på samma region.

Istället för att angripa själva proteinet har forskarna riktat in sig på dess mRNA, den genetiska instruktionen som cellen använder för att tillverka proteinet. Genom att använda ett redan existerande läkemedel lyckades teamet få proteinet MDM2 att binda till mRNA:t, vilket effektivt stoppade produktionen av c-Myc och fick tumörcellerna att sluta växa.

Enligt professor Robin Fåhraeus vid Institutionen för medicinsk biovetenskap kan strategin bana väg för nya behandlingar mot cancerformer där c-Myc driver sjukdomen. Att återanvända redan framtagna läkemedel ses som ett attraktivt sätt att snabbare nå fram till kliniska behandlingar. Nästa steg för forskarteamet är att testa metoden i fler modeller och vidareutveckla läkemedlet.

Studien visar att patienter med låga TKa-nivåer hade en betydligt högre överlevnadsgrad efter fem år, cirka 71 procent, jämfört med endast 37 procent för dem med höga nivåer. Resultaten tyder även på att markören kan hjälpa läkare att välja rätt behandlingsordning; patienter med höga nivåer verkade gynnas av en inledande målriktad behandling, medan immunterapi som förstahandsval gav bättre resultat för dem med låga nivåer.

Enligt docent Hildur Helgadottir vid Karolinska institutet kan TKa i framtiden användas för att identifiera optimala behandlingsstrategier för den enskilda patienten. Hon understryker dock att ytterligare studier krävs innan metoden kan implementeras i den kliniska vården. Markören kan även komma att användas för att monitorera sjukdomsförloppet, då nivåerna ofta stiger när sjukdomen förvärras.

Studien baseras på ett omfattande material från forskningsprojektet 'Alla barn i sydöstra Sverige' (ABIS), som leds av Linköpings universitet och omfattar prover från 17 000 nyfödda sedan slutet av 1990-talet. Forskarna, däribland Olle Grännö och professor Jonas Halfvarson, betonar att resultaten är överraskande då spår av sjukdomen kan ses så tidigt i livet.

Enligt experter vid British Geological Survey (BGS) förklarar detta fynd förekomsten av ett omfattande lager vulkanisk aska som återfunnits i bland annat Sverige, Norge, Baltikum, Belarus och Polen. Upptäckten gjordes genom nya analyser av borrkärnor från 1940-talet, där forskare med hjälp av modern teknik studerat mikroskopiska zirkonkristaller i bergarterna.

Trots utbrottets enorma omfattning, som vid en liknande händelse idag skulle kunna hota mänsklighetens existens, betonar dr Tim Pharaoh från BGS att det inte finns någon risk för nya utbrott. Han förklarar att vulkanen är utslocknad och till skillnad från förkastningar kan en utslocknad vulkan inte återaktiveras, vilket innebär att allmänheten inte behöver oroa sig.

Resultaten visar att plantor med olika tillväxttakt reagerar olika på varandra. Långsamväxande plantor ökade sin biomassa när de kände doften av snabbväxande sorter, medan de snabbväxande plantorna minskade sin biomassa i närvaro av långsamväxande grannar. Dessutom påverkades plantornas försvar; snabbväxande plantor aktiverade fler försvarsgener vid kontakt med långsamväxande grannar, medan de långsamväxande prioriterade tillväxt framför försvar.

Enligt forskarna vid SLU visar studien att även oskadade växter använder kemisk kommunikation för att anpassa sin utveckling innan direkt konkurrens uppstår. Målet är att i framtiden kunna använda denna kunskap för att skapa mer hållbart jordbruk med högre skördar och minskat behov av bekämpningsmedel genom optimerade växtblandningar.

Insatsen baserades på behovsanalyser från kvinnor, familjer och personal. För att följa resultaten skapades ett digitalt register över graviditeter och födslar, inspirerat av svenska födelseregister, vilket gav vårdpersonalen viktig återkoppling under processens gång.

Utöver den minskade dödligheten sjönk antalet komplikationer orsakade av syrebrist med 19 procent. Forskarna noterade även en förbättrad övervakning av fostrets hjärtfrekvens, vilket ledde till att komplikationer upptäcktes tidigare och att andelen kejsarsnitt ökade något.

Claudia Hanson, professor vid Karolinska institutets institution för global folkhälsovetenskap, betonar att resultaten visar att det är möjligt att rädda liv även i resursknappa miljöer genom att optimera arbetssätt och stärka ledarskapet. Nästa steg i forskningen blir att utveckla nya riktlinjer för att bättre tolka tecken på fostrets stress under förlossningen.

I den första studien analyserades genetiska riskfaktorer hos över 1 500 personer. Forskarna bekräftade sju gener kopplade till sjukdomen, varav sex är aktiva i immunceller eller kopplade till kroppens inflammatoriska signalvägar. Caroline Ran, docent vid Centrum för klusterhuvudvärk, menar att resultaten stärker hypotesen om att immunförsvaret och inflammation är centralt för sjukdomsförloppet.

En andra studie fokuserade på miljöfaktorer och visade att personer med klusterhuvudvärk uppvisade markörer för ökad exponering av tungmetaller och andra ämnen från tobaksrök. Man fann även förändringar i DNA-metylering, vilket påverkar genernas aktivitet. Andrea Carmine Belin, docent vid samma centrum, förklarar att resultaten tyder på ett samspel mellan biologiska mekanismer och miljöfaktorer, även om studien inte kan fastställa ett direkt orsakssamband.

Forskarna understryker att resultaten behöver bekräftas i större studier, då de biologiska analyserna utfördes på relativt små grupper av deltagare.

Genom att kombinera kryoelektronmikroskopi med molekylära simuleringar har forskare vid bland annat Kungliga tekniska högskolan (KTH) och SciLifeLab kunnat kartlägga receptorernas struktur. Resultaten visar att bläckfiskar använder kemiska signaler under utdragna parningsritualer som kan pågå i upp till 40 minuter, trots deras välkända visuella uppvisningar.

En ytterligare överraskning i studien är att samma bindningsficka som känner av progesteron även kan interagera med molekyler som används vid jakt. Enligt Tatiana Shugaeva vid KTH är det ovanligt att en och samma proteindel kan hantera två så olika funktioner som parning och jakt.

I tester på genetiskt modifierade möss med alzheimerliknande symptom gav två injektioner mätbara resultat. Mössen uppvisade förbättrad förmåga att bygga bon och presterade bättre i minnestester, bland annat i en vattenlabyrint. Vid undersökning av hjärnorna konstaterades en högre täthet av nervceller samt minskade nivåer av beta-amyloid och inflammationsmarkörer.

Trots de lovande resultaten betonar forskarna att det återstår en lång väg innan metoden kan användas på människor. Behandlingen har hittills endast testats i cellodlingar, organoider och på möss. Nästa steg innebär att optimera doseringen och genomföra studier på primater för att säkerställa långsiktig effekt och säkerhet.