Syftet med experimentet är att utforska universums djupaste mysterier, däribland varför materien existerar framför antimateria. Genom att studera neutrinostrålar som skickas från ett laboratorium i Illinois, samt partiklar från solen och supernovaexplosioner, hoppas forskarna kunna upptäcka helt ny fysik. Neutrinos är extremt svårfångade partiklar som sällan interagerar med materia, men deras förmåga att byta form under färden kan ge ledtrådar om naturens grundläggande krafter.

USA leder projektet, men Storbritannien är den största internationella partnern och bidrar med centrala komponenter och datorkraft. För den lokala befolkningen i staden Lead innebär satsningen nya ekonomiska möjligheter och en transformation av orten från en gruvstad till ett centrum för världsledande vetenskap.

Studien, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, genomfördes av Richard Anslow vid University of Cambridge i Storbritannien. Genom att simulera kometnedslag 100 000 gånger fann forskarlaget att kometernas hastighet vid kollisionen med jorden var för hög för att de livsviktiga molekylerna, såsom vätecyanid (HCN), skulle förbli intakta. Även om enstaka lyckade nedslag inte kan uteslutas helt, bedöms sannolikheten vara mycket låg då det krävs en perfekt kombination av plats och förutsättningar.

Som alternativ till kometteorin lyfter Anslow fram asteroider, som rör sig långsammare och i större antal, samt teorin om att jordens tidiga "ursoppa" själv kan ha syntetiserat nödvändiga molekyler. Studien öppnar även för att det antika Mars, tack vare sin mindre storlek och position, kan ha haft bättre förutsättningar att ta emot organiskt material från kometer utan att det förstördes.

Andra forskare är dock försiktiga med att helt avfärda kometerna. Queenie Chan från Royal Holloway University of London menar att biologiskt viktiga föreningar kan ha bildats redan innan kometerna nådde jordens atmosfär, vilket skulle ha gjort dem mer motståndskraftiga vid nedslaget.

Forskningen fokuserade på immunreceptorn Dectin-1, som finns i lungvävnaden och hjälper kroppen att känna igen främmande ämnen. Tidigare har receptorn främst kopplats till skydd mot svampinfektioner, men den nya studien visar att den även är avgörande i kampen mot bakterier. Ungefär var sjunde europé bär på den genetiska variant som gör att receptorn fungerar sämre.

Studien baserades på data från drygt 28 000 deltagare i befolkningsstudien Malmö Kost Cancer, som följdes under i genomsnitt 17 år. Resultaten visar att personer med den specifika genetiska varianten hade ungefär 12 procent högre risk att utveckla lunginflammation, även efter att faktorer som rökning, kroppsvikt och andra sjukdomstillstånd beaktats.

Genom försök på möss kunde forskarna bekräfta att en bristfällig receptor gör det svårare för kroppen att bekämpa bakterierna pneumokocker och Haemophilus influenzae. Enligt professor Kristian Riesbeck vid Lunds universitet har modern teknik, såsom helgenomsekvensering, varit avgörande för att kunna nå dessa resultat. Upptäckten kan på sikt bidra till en djupare förståelse av varför vissa individer är mer känsliga för infektioner än andra.

När strukturerna väl är sammanfogade kan de trycksättas för att skapa beboeliga habitat. Tekniken erbjuder en flexibilitet som saknades vid bygget av den internationella rymdstationen ISS, som krävde dussintals uppdrag och manuellt arbete av astronauter. TESSERAE-plattorna kan enkelt konfigureras om genom att plocka bort eller lägga till moduler, vilket gör arkitekturen anpassningsbar över tid.

Utöver bostäder ser man potential i att använda tekniken för storskalig infrastruktur, såsom solcellsanläggningar, telekommunikationsantenner och datacenter i rymden. Det kommersiella arbetet drivs nu vidare av Rendezvous Robotics, ett utbrytarföretag från Aurelia Institute, som nyligen säkrat 20 miljoner USD i finansiering. En första demonstration utanför ISS planeras till 2028, där plattor i större skala ska monteras i rymdens extrema miljö.

Enligt företagets vd Tony Kinsella är lokala resurser avgörande för framtida bebyggelse på månen, då det är för dyrt och logistiskt svårt att transportera byggmaterial från jorden. Solida strukturer krävs för att skydda framtida boenden mot rymdskrot och mindre meteoriter.

Forskarna har nu kunnat identifiera specifika antibiotikagrupper som driver utvecklingen, däribland penicillinliknande antibiotika som cefotaxim och fluorokinoloner, där sambandet var särskilt tydligt med läkemedlet ciprofloxacin. Enligt professor Joakim Larsson är detta ett av de första direkta fältbevisen på över 25 år för hur läkemedel påverkar miljön efter mänsklig användning.

I Västra Götalandsregionen undersöker man nu möjliga åtgärder för att minska problematiken. Bland annat testas kosttillskottet magnesium, som i laboratoriemiljö har visat sig kunna binda till en av de mest problematiska antibiotikagrupperna. Försök pågår nu med verkligt avloppsvatten från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg för att se om resultaten kan upprepas utanför laboratoriet, samtidigt som forskargruppen arbetar med att utveckla en reningsmetod för att göra just ciprofloxacin otillgängligt för bakterierna.

Objektet befinner sig bortom Plutos bana, cirka 46 astronomiska enheter från solen, och klassificeras som ett transneptuniskt objekt. Med en uppskattad diameter på mellan 600 och 1 500 kilometer skulle ED138 vara större än den minsta erkända dvärgplaneten, Ceres.

Enligt astrofysikern Matthew Holman från Smithsonian och Harvard University var objektet tidigare svårt att upptäcka eftersom det befinner sig på södra halvklotet och dess bana har sammanfallit med Vintergatans plan, där det stora antalet stjärnor gör det svårt att spåra rörliga objekt.

Upptäckten bygger på algernas reaktion på hoppkräftor, som är världens vanligaste djurgrupp. När algerna känner av doftämnen från de algerätande hoppkräftorna reagerar de med att producera mer gift som en försvarsmekanism. Genom att mäta dessa specifika doftämnen i bland annat Gullmarsfjorden och Monterey Bay i Kalifornien har forskarna kunnat fastställa ett tydligt samband mellan hoppkräftornas närvaro och algernas giftproduktion.

Enligt ekologen Erik Selander vid Lunds universitet är detta ett viktigt genombrott för fisk- och skaldjursnäringen samt konsumenter, då giftiga blomningar kan slå hårt mot odlingar och orsaka matförgiftningar. Förutom att förbättra prognoserna ger metoden forskarna en djupare förståelse för de biologiska processer som leder fram till att algblomningarna uppstår.

Hos människor är denna gen däremot aktiv, vilket spelar en avgörande roll för hjärnans tidiga utveckling. Genom att använda stamceller för att skapa tredimensionella miniatyrorgan, så kallade hjärnorganoider, kunde forskarna konstatera att genen var starkt uttryckt i de mänskliga modellerna men helt avstängd i schimpansmodellerna.

För att bekräfta virusets roll använde forskarlaget gensaxen Crispr-Cas9 för att ta bort virusresten från schimpansceller, vilket fick genen att återigen bli aktiv. När man istället stängde av genen i mänskliga organoider minskade aktiviteten hos gener som är kritiska för nervcellernas utveckling och deras förmåga att kopplas samman.

Enligt professor Johan Jakobsson bidrar resultaten till en djupare förståelse av hur genreglering påverkar hjärnan. Forskarna planerar nu att undersöka om ytterligare virusrester har påverkat evolutionen av hjärnan och om sådana sekvenser kan ha koppling till olika hjärnsjukdomar.

Tekniken, som utvecklats under tio år tillsammans med kvantfysikern Dr. Andreas Mershin, använder proteinreceptorer och artificiell intelligens för att analysera doftsignaturer i urinprover. Just nu testas en prototyp på 500 urinprover från Milton Keynes Hospital i Storbritannien för att detektera prostatacancer.

Organisationens VD, Dr. Claire Guest, beskriver finansieringen som avgörande för att kunna avkoda doftsignaturerna. Den nya utrustningen kommer att automatisera processen när hundar analyserar prover, vilket gör att mer data kan samlas in på kortare tid. Målet är att skapa ett diagnostiskt verktyg som kan användas i stor skala inom den brittiska hälso- och sjukvården (NHS) för tidig upptäckt av prostatacancer och andra cancerformer.

Forskningen utförs av Anglia Ruskin University (ARU) på uppdrag av den brittiska organisationen National Society for the Prevention of Cruelty to Children (NSPCC). Projektet kommer att omfatta en anonym onlineundersökning med cirka 1 500 ungdomar i åldrarna 12 till 18 år vid sekundärskolor i Storbritannien.

Enligt professor Samantha Lundrigan, direktör för ARU:s forskningsinstitut för internationell polisverksamhet och offentligt skydd (IPPPRI), är meddelandeappar en kritisk länk som ger förövare direkt tillgång till barn. Genom att samla robusta bevis hoppas man kunna fördjupa förståelsen för hur skadorna uppstår och identifiera effektiva förebyggande åtgärder.

Resultaten från studien ska användas i NSPCC:s påverkansarbete gentemot den brittiska regeringen och medieövervakningsmyndigheten Ofcom för att stärka skyddet för barn på nätet. Rani Govender, chef för onlinesäkerhet vid NSPCC, understryker att ungdomarnas egna erfarenheter är avgörande för att kunna utforma lösningar och högre säkerhetsstandarder för privata meddelandetjänster.

Utöver specifika tvister finns en djupare oro för att AI kan underminera förtroendet för den vetenskapliga processen. Det finns indikationer på att AI-genererat innehåll, så kallat ”slop”, infiltrerar vetenskapliga tidskrifter i form av falska källhänvisningar och påhittade forskningsrapporter. En studie från Ghent University i Belgien fann att nästan 90 procent av ett stort urval biomedicinska artiklar uppvisade spår av AI-genererad text, vilket riskerar att förorena den akademiska litteraturen med systematiska fel och hallucinationer.

Trots riskerna erkänner experter AI:s enorma potential. Brittiska Google DeepMind har exempelvis revolutionerat biologin med AlphaFold, som förutsäger proteiners struktur i en takt som skulle ha tagit miljontals år med traditionella metoder. För att motverka riskerna inför nu flera förlag, däribland Elsevier, striktare kontroller och varningssystem för att säkerställa att mänskliga forskare behåller kontrollen och det fulla ansvaret för resultaten.

Forskningen, som genomfördes av University of Greenwich och University of East Anglia i samarbete med svenska Linnéuniversitetet, kombinerade intervjuer och dagböcker med fysiologiska mätningar. Genom att använda bärbara sensorer för att mäta hudens elektriska ledningsförmåga kunde forskarna för första gången följa stressnivåer och känslomässiga reaktioner i realtid.

Resultaten indikerar att frånkopplingen fick deltagarna att sakta ner och engagera sig mer i sin direkta omgivning. Scott Cohen, gästprofessor i turism vid Linnéuniversitetet, konstaterar i ett pressmeddelande att digitalfria turistupplevelser bidrar till återhämtning och får individer att reflektera över sin relation till tekniken i vardagen. Många av deltagarna uttryckte efteråt en önskan om att minska sin mobilanvändning även efter hemkomst.

Särskilt centralt är kopplingen till det berömda P mot NP-problemet, som handlar om huruvida problem vars lösningar snabbt kan verifieras även kan lösas snabbt. Om OpenAIs och Anthropics påståenden om algoritmer med "sub-exponentiell" tid stämmer, kan det innebära att tidigare antaganden om beräkningskomplexitet måste revideras. Detta skulle i förlängningen kunna påverka grundvalarna för kryptografiska system, även om OpenAI:s forskningschef Dan Roberts uppger att man inte sett några omedelbara säkerhetshål.

MIT-professor Ryan Williams, som koordinerar datavetarnas respons, beskriver delar av bevisföringen som "utomjordisk" och menar att hela forskarsamhället behöver samarbeta för att granska resultaten. Williams har tidigare kritiserat OpenAIs metod att publicera komplexa bevis utan förvarning, men har nu gått med på att samarbeta för att tolka lösningarna och diskutera hur AI-bidrag bör hanteras inom vetenskapen. Han menar att AI tvingar forskare att bli mer ambitiösa och höja ribban för vilka vetenskapliga frågor de ställer när tidigare svåra problem nu kan lösas av maskiner.

Forskarna fokuserar bland annat på att ta tillvara proteiner, fibrer och fetter från källor som presskaka från rapsoljeproduktion, fiberrester från äppelmust och sockerbetor samt okara från havredryckstillverkning. Med hjälp av bioteknik och enzymer har man lyckats förbättra både smak och konsistens, vilket öppnar för användning i vegetariska köttalternativ, växtbaserade mejeriprodukter och snacks.

Utöver själva livsmedelsproduktionen studeras även återvinning av kväve och fosfor från avfall och avloppsvatten för att minska beroendet av importerad gödsel. Francisco Vilaplana påpekar dock att nuvarande avfallsregler i Sverige och EU-lagstiftning utgör hinder för implementering i stor skala. För att lösningarna ska bli lönsamma för livsmedelsindustrin, som ofta har små marginaler, undersöks även möjligheten att marknadsföra produkternas hälsofördelar, såsom högre innehåll av antioxidanter och fibrer.

Studien fokuserade på hanar av arten knölskallelöja och visade att exponeringen förändrade deras sociala dynamik. Trots att laboratorietester tidigare tytt på minskad aggressivitet, blev hanarna i den naturliga miljön mer aggressiva i sitt försvar av revir. Detta skedde då konkurrensen kring bona ökade, vilket ledde till att fiskarna ägnade mindre tid åt att vakta sina ägg.

Dessa beteendeförändringar fick i sin tur stora konsekvenser för hela fiskbeståndet. Kombinationen av ökad aggression, färre ägg och bristfällig äggvård bidrog sannolikt till en kollaps av populationen. Enligt Erin McCallum, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, visar resultaten att ekologiska risker med läkemedelsföroreningar kan vara underskattade när studier endast utförs i kontrollerade laboratoriemiljöer.

Forskningen är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, McMaster University och Fisheries and Oceans Canada och syftar till att förbättra framtida riskbedömningar för att skydda vattenmiljöer globalt.

Resultaten visar dock det motsatta: det är snarare personer som avfärdar det intensiva föräldraskapet som är minst benägna att vilja ha barn. Enligt professor i sociologi Sunnee Billingsley tycks viljan att bli förälder och acceptansen för dagens höga krav på föräldraskapet komma som ett så kallat ”package deal”.

Billingsley menar att personer som bestämmer sig för att skaffa barn ofta redan har socialiserats in i den rådande kulturen och accepterat dess krav. Studien, som baseras på enkätdata om framtida planer, visar att majoriteten i Sverige ställer sig bakom det intensiva föräldraskapet och fortfarande önskar ha två eller tre barn. Forskarna planerar nu att undersöka hur dessa attityder korrelerar med faktiskt barnafödande.

I studien analyserades vattenprover, vävnad och avföring från bävrar för totalt 21 olika patogener. Resultaten visar att smittämnen förekom på liknande sätt i våtmarker oavsett om det fanns bäver på plats eller inte. Enligt doktorand Lovisa Hökby vid SLU verkar bävrar inte spela någon central roll som värddjur, då de flesta undersökta djur testade negativt på samtliga smittämnen.

Forskningen visar istället att det är generella blöta miljöer i landskapet som ökar infektionsrisken hos exempelvis harar, vilket kan bero på en högre förekomst av mygg. Samtidigt understryker forskarna att bäverns förmåga att skapa artrika miljöer kan vara gynnsam, då arter som äter mygglarver kan bidra till att minska smittspridningen.

Slutsatserna i avhandlingen stärker argumenten för en livskraftig bäverstam i Sverige. Utöver att inte öka smittrisken bidrar bävrarna med viktiga ekosystemtjänster genom att återställa våtmarker, vilket kan dämpa effekterna av skogsbränder, torka och översvämningar.

Månen kan uppfattas som mer orange när den hänger lågt vid horisonten. Detta beror på att månljuset passerar genom ett tätare luftlager, vilket gör att orangea och röda våglängder framträder tydligare, på samma sätt som vid en solnedgång. Namnet jägarmåne kommer från amerikanska urfolk som traditionellt använde det starka ljuset för att jaga vilda djur och förbereda mat inför vintern.

Noah Petro, chef för NASA:s laboratorium för planetär geologi, geofysik och geokemi vid Goddard Space Flight Center i Maryland, betonar att färgskillnaderna på månens yta avslöjar dess geologiska historia. Dessa variationer i sammansättning och ålder är något som Petros team planerar att utforska ytterligare under Artemis-missionen i juni 2027.

För den som vill uppleva fenomenet rekommenderas en öppen plats utan hinder från träd eller byggnader. Även om månen är som starkast på söndagen kommer den att se full ut även lördagen och måndagen. Framöver väntar dessutom två supermånar i november och december, vilket innebär att månen kommer att se större och ljusare ut än vanligt.

Exemplen från studien visar på både uppenbar övervakning via kameror och dörrlås, men även mer subtila metoder. Deltagare har berättat om hur förövare på distans tänt och släckt lampor eller startat hög musik mitt i natten för att markera sin närvaro och skapa en känsla av ständig bevakning. Bagheri menar att detta skapar en maktobalans där den som kontrollerar tekniken, exempelvis temperaturinställningar via appar, får ett övertag över partnern.

Syftet med forskningen är att få tekniktillverkare att ta ett större ansvar för hur deras produkter används. Bagheri lyfter även fram behovet av stöd efter att ett förhållande avslutats, bland annat när det gäller att bryta gemensamma abonnemang eller stänga av prylar helt. Dessutom kan loggdata från de smarta systemen potentiellt utgöra viktiga bevis i rättsprocesser.

Studien betonar att det inte nödvändigtvis krävs stora parker, utan att även träd och planteringar längs gator och på innergårdar har en positiv effekt. Ju närmare bostaden grönskan finns, desto större är nyttan. Enligt studiens forskningsledare, docent Cecilia Stenfors, kan naturliga miljöer främja psykisk återhämtning och minska stress, vilket skapar bättre förutsättningar för hjärnhälsan och ett hälsosamt åldrande.

Särskilt tydliga kopplingar till symtom på depression och ångest sågs hos 15-åringar som ägnade sig åt interaktiva aktiviteter, såsom spelande, chattande och surfande, i mer än sex timmar per dag. Däremot uppmättes mycket svaga eller inga samband vid passiva aktiviteter som att titta på tv.

Genom att jämföra tvillingar inom samma familj upptäckte forskarna att sambanden försvagades, särskilt bland enäggstvillingar. Detta tyder på att både genetiska faktorer och uppväxtmiljön spelar en avgörande roll. Enligt medförfattare Emma Frans handlar det sannolikt om en kombination av vad man gör vid skärmen och vilka andra aktiviteter som ersätts av skärmtiden.

NASA:s chef, Jared Isaacman, betonar att myndigheten inte kommer att underskatta utmaningarna genom att tro att mer tid eller pengar automatiskt gör arbetet säkrare. Han har varit tydlig med att NASA kommer att ta en mycket aktiv roll i att lösa problem hos sina leverantörer för att hålla tidsplanen.

De två konkurrerande landarna skiljer sig markant i design. SpaceX använder det massiva Starship-systemet, medan Blue Origin utvecklar Blue Moon Mark 2, som mer påminner om Apolloprogrammets landare. SpaceX måste bland annat genomföra historiska tester av bränsleöverföring i omloppsbanan för att kunna nå månen, en process som Elon Musk uppskattar kräver sex till åtta uppskjutningar.

För att påskynda processen har NASA även förenklat andra delar av Artemis-programmet, bland annat genom att godkänna lättare rymddräkter från företaget Axiom. Myndigheten har valt att inte binda sig till en specifik landare för det efterföljande Artemis IV-uppdraget, utan kommer att använda den farkost som blir redo först. Detta beslut fattades för att säkra tidsplanen i den internationella kapplöpningen mot Kina, som siktar på en bemannad månlandning senast 2030.

Vaccinet, som kallas Intismeran, bygger på samma mRNA-teknik som använts i vissa covid-19-vacciner. Behandlingen är personligt anpassad för varje patient genom att använda information från dennas specifika tumör för att träna immunförsvaret att känna igen och attackera cancerceller om de skulle återkomma. Metoden riktar sig till patienter som redan har opererat bort sin tumör.

Läkemedelsbolagen MSD och Moderna, som utvecklat behandlingen, uppger att samma metod nu testas mot andra typer av tumörer, däribland cancer i njurar, blåsa och lungor. Bolagen är nu i dialog med myndigheter och kan ansöka om godkännande från läkemedelsregulatorer redan under nästa år.

Oberoende experter beskriver resultaten som imponerande och ett viktigt bevis på konceptets potential, men betonar att längre uppföljningsstudier krävs. Det är ännu inte fastställt om behandlingen i genomsnitt förlänger livet för de flesta patienter eller om metoden fungerar lika effektivt vid alla cancerformer. En utmaning för en bred implementering, bland annat inom Storbritanniens hälso- och sjukvårdssystem NHS, kommer att vara kostnaden då varje patient kräver en unik genetisk analys och ett skräddarsytt vaccin.

Metoden bygger på en reaktor som använder så kallad kavitation. Genom att pumpa vatten genom maskinen skapas bubblor som imploderar, vilket i sin tur bryter ner algcellerna och neutraliserar gifterna. I de tester som genomförts har man sett en minskning av toxinerna med upp till 20 procent.

Enligt Kevin Whitehorn, fastighetschef vid Warminster kommun, har problemen förvärrats i takt med klimatförändringarna, då sjunkande vattennivåer har gynnat algtillväxten. Forskarna planerar nu att publicera sina resultat och söka finansiering för att bygga en större version av maskinen som kan lånas ut till olika kommuner.

Systemet fungerar genom att koordinera flera AI-agenter som agerar som en läkarpanel; de ställer frågor till patienten, beställer prover och debatterar fram en diagnos. De bästa resultaten uppnåddes när systemet kombinerades med OpenAI:s modeller GPT-5 och GPT-5.5. Microsofts chef för AI, Mustafa Suleyman, beskriver resultaten som ett steg mot vad han kallar en ”medicinsk superintelligens”.

För att testa tekniken i verkliga miljöer har Microsoft inlett ett samarbete med Beth Israel Deaconess Medical Center i Boston. Där kommer systemets rekommendationer att jämföras med mänskliga läkares beslut i realtid, utan att det påverkar patienternas faktiska vård. Parallellt arbetar företaget med Mayo Clinic för att träna en grundmodell specifikt för hälso- och sjukvård, vilken planeras att släppas nästa år.

Bland annat upptäckte forskarna att en receptor involverad i kroppens fettomsättning förekom i betydligt större mängder i moderkakor hos barn som fötts stora, vilket är ett fynd som aldrig tidigare rapporterats. Doktoranden Felix Cheslín betonar att fostrets tillväxt styrs av ett komplext samspel av flera faktorer och att studien har avslöjat dolda mekanismer i moderkakan.

På sikt hoppas forskarteamet att dessa upptäckter ska kunna implementeras inom mödrahälsovården och förlossningsvården. Målet är att kunna identifiera riskgraviditeter i ett tidigare skede, där man kan upptäcka om ett foster växer för mycket eller för lite, för att därigenom förbättra hälsoutfallet för både mödrar och barn.

I den första fasen testas två läkemedel som redan är godkända för andra diagnoser: metformin, som används vid typ 2-diabetes, och atomoxetin för ADHD. Professor Paresh Malhotra vid Imperial College London förklarar att båda läkemedlen kan bidra till att minska inflammationer i hjärnan, vilket är en drivkraft bakom nervcellernas nedbrytning.

Totalt planerar forskarna att rekrytera 1 200 deltagare med mild till måttlig Alzheimers vid över 30 olika center i Storbritannien. Studien fokuserar på om medicinerna kan minska symtom relaterade till minnesförlust och kognitiva svårigheter, samt förbättra patienternas livskvalitet i vardagen. Utvärderingen av de första läkemedlen förväntas vara klar år 2030.

Projektet leds av UK Dementia Research Institute och Alzheimer's Research UK, med finansiering från den brittiska regeringen. Storbritanniens premiärminister Andy Burnham har uttryckt sitt stöd för studien och betonat vikten av att spjutspetsteknik inom vården når patienterna så snabbt som möjligt.

I studien, som publicerats i tidskriften Plos One, fick 92 barn i åldrarna fyra till sju år samt 70 vuxna utföra tre olika uppgifter. Det handlade om att hitta alternativa användningsområden för en konservburk, att teckna fritt och att rita ett fantasidjur. Bedömare rankade resultaten utifrån originalitet, nytta och övergripande kreativitet, där de vuxnas bidrag bedömdes som mest kreativa, särskilt när det fanns tydliga mål och tidsgränser.

Enligt seniorförfattaren Dr. Mathias Benedek ber skillnaden i upplevelse på motivationen. Barn är djupt absorberade i lek och drivs av inre motivation, vilket ofta misstas för en högre kreativ förmåga. Vuxna fokuserar istället mer på målet och är mer rädda för att bli dömda, vilket gör att de ofta förkastar ovanliga idéer innan de ens försöker.

Forskningen, som genomfördes i samarbete med Yale University och UCLouvain i Belgien, drar slutsatsen att kreativiteten inte försvinner med åldern. Istället är det självförtroendet i att använda sin kreativitet som avtar när vi blir äldre.

Studien fokuserar på patienter med Parkinsons sjukdom eller essentiell tremor, tillstånd som orsakar ofrivilliga skakningar. Genom att använda 30 extremt tunna elektroder vill forskarna förbättra djup hjärnstimulering (DBS), en behandling där små elektriska impulser hjälper nervcellskretsar att återfå normal funktion.

Enligt professor Jens Schouenborg kan den nya tekniken minska risken för inflammation och ärrvävnad, vilket ofta uppstår med dagens elektroder. Eftersom signalerna är svaga och ligger på samma nivå som hjärnans egna nervceller, kan stimuleringen ske skonsammare och med högre precision, vilket minskar risken för biverkningar.

Hjalmar Bjartmarz, neurokirurg som leder studien, påpekar att dagens utrustning för DBS i princip är densamma som den som utvecklades för 30 år sedan. Om försöken med de nya nanoelektroderna lyckas, kan det enligt Bjartmarz innebära ett stort framsteg som på sikt revolutionerar hela fältet.

Det mest uppmärksammade fyndet är en stenbänk med fem uthuggna figurer föreställande en tjur, två leoparder och två män. Enligt arkeologen Eylem Özdoğan från Istanbul universitet rör det sig om den tidigaste kända stengravyr som skildrar en sammanhängande narrativ scen. Till skillnad från andra platser i regionen, såsom Göbeklitepe, är figurerna här placerade i relation till varandra för att berätta en historia.

Tolkningarna av scenen varierar; vissa ser en skildring av riter och övergångsritualer, medan andra fokuserar på teman som virilitet och överlevnad. Özdoğan menar att bilderna fungerat som ett socialt kitt och ett sätt att bevara gemensamma värderingar och normer i en kultur utan skriftspråk. Utöver konsten har man funnit ovanliga begravningsritualer där döda begravts under golven i bostadshusen. Planer finns nu på att omvandla platsen till ett friluftsmuseum för att bevara fynden för framtiden.

Trots att skuran kan vara spektakulär varnar American Meteor Society för att en ljusstark måne kan försvåra sikten. Månen kommer att vara 76 procent upplyst på onsdagskvällen, men eftersom den förväntas gå ner några timmar före soluppgången kommer stjärnskådare fortfarande att ha ett optimalt fönster för att se upp till 20 meteorer i timmen.

Enligt NASA rör sig Orioniderna med extremt hög hastighet, cirka 66 kilometer i sekunden, när de träffar jordens atmosfär. Detta kan skapa lysande eldklot och ljusspår som dröjer kvar i flera sekunder eller minuter. För bästa möjliga upplevelse rekommenderas observatörer att söka sig bort från städernas ljusföroreningar och ligga ner för att få en bred vy över natthimlen.

Resultaten, som publicerats i tidskriften JAMA Network Open, visar att ungefär var nionde person i gruppen med högst konsumtion av ultraprocessad mat uppvisade tecken på hjärnskador. Bland dem som åt minst var motsvarande andel var tolfte. Problemet är att dessa processer kan pågå i det tysta under många år innan symptomen blir synliga i kroppen.

I ett experiment med 750 personer i USA fick deltagarna utföra en digital uppgift där de kunde välja att följa reglerna eller fuska för att få högre monetära belöningar. Resultaten visade att när deltagarna såg andra begå grova regelbrott, ökade deras egen benägenhet att bryta mot reglerna avsevärt. Effekten var särskilt stark när deltagarna delade politisk tillhörighet med de personer vars beteende de observerade.

Genom datorsimuleringar fann forskarteamet att en liten minoritet av individer som ständigt eskalerar sina regelbrott kan få en hel grupp att tappa kontrollen. Samtidigt noterades det att ungefär en tredjedel av deltagarna konsekvent följde reglerna, trots att det inte gav den högsta belöningen.

Läkemedlet fungerar genom att minska nybildningen av proteinet FUS. Professor Peter Andersen i neurologi vid Umeå universitet uppger i ett pressmeddelande att behandlingen visade en stabilisering och ett stopp för ytterligare sjukdomsutveckling hos flera av patienterna.

FUS-ALS drabbar främst personer mellan 16 och 40 år och kännetecknas av ett snabbt förlopp där få överlever mer än tre år efter att symtomen debuterat. I Sverige beräknas omkring en procent av alla ALS-patienter ha mutationer i den aktuella genen.

Studien drivs av ett amerikanskt läkemedelsföretag i samarbete med forskare från Umeå universitet och omfattar 89 patienter vid 25 universitetssjukhus globalt. Forskningen har dragit stor nytta av svenska bidrag, däribland deltagande familjer och patienter som donerat sina kroppar till medicinsk forskning. Studien, som inleddes 2021 och inkluderade en fas 3-studie, är ännu inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Studien undersökte även om deltagarnas förväntningar på avsändaren påverkade resultatet genom att vissa grupper fick felaktig information om vem som skrev svaren. Enligt professor i klinisk psykologi Per Carlbring gav det ingen mätbar skillnad i symtom, negativa effekter eller i den upplevda relationen till behandlaren. Vissa deltagare upplevde till och med att AI-svaren var extremt förstående.

Forskarna betonar att AI inte är tänkt att helt ersätta psykologer, då AI:n i studien inte arbetade helt självständigt utan svaren granskades av en psykolog. Däremot kan tekniken fungera som ett stöd där AI skriver utkast som en terapeut godkänner, vilket skulle kunna göra det möjligt för en och samma psykolog att hjälpa betydligt fler patienter.

Enligt marinbiologen Maria Miglietta vid Texas A&M University i USA har maneten överlevt extrema påfrestningar, inklusive svält och kokning. Forskningen fokuserar nu på hur manetens cell- och molekylstruktur fungerar, i hopp om att kunna applicera dessa insikter på mänskliga celler för att förbättra deras förmåga att läka och återskapa sig.

Michael Koldobskiy, forskare vid Johns Hopkins, beskriver målet som att nå den "heliga graalen" inom regenerativ biologi. Ambitionen är att kunna omvända åldersrelaterade processer i människokroppen, vilket kan bli en avgörande pusselbit i kampen mot det naturliga åldrandet.

Mekanismen bakom reaktionen beror delvis på partiklarnas storlek; när plasten bryts ned i mindre bitar ökar den totala ytan i förhållande till volymen, vilket skapar fler kontaktytor för kemiska reaktioner. I studien observerades bildandet av hydroxylradikaler som kan angripa proteiner och fetter i cellmembran. I laboratorietester på röda blodkroppar från möss sågs förändringar i cellernas form samt tecken på att cellerna kunde brista.

Upptäckten är särskilt relevant då mikroplaster är utbredda i livsmedelskedjan, från förpackningar till jordbruk. Enligt en genomgång i tidskriften npj Science of Food är det dock fortfarande utmanande att mäta exakt hur stor exponeringen är för människor. Forskarna betonar att det återstår att undersöka hur dessa reaktioner fungerar i verkliga biologiska miljöer och i vilken utsträckning de utgör en faktisk hälsorisk i vardagen.

Forskarna har skapat två kompletterande verktyg: FAHR-FaceAge, som uppskattar biologisk ålder och förutsäger överlevnad, samt FAHR-FaceSurvival, som direkt analyserar överlevnadsrisken från bilden. De två algoritmerna fokuserar på olika delar av ansiktet; den ena analyserar bland annat rynkor vid näsan och pannan, medan den andra granskar områdena under ögonen och kring näsryggen. Verktyget har visat sig fungera över många olika typer av cancer, även i fall där sjukdomen spridit sig till hjärnan eller skelettet.

Studien visar att patienter som enligt AI-modellen såg fem år eller mer äldre ut än sin faktiska ålder hade 21 procent högre risk att dö under en genomsnittlig fyraårsuppföljning. Omvänt hade patienter som såg fem år yngre ut en 17 procent lägre risk. Forskarna noterade även att livsstilsfaktorer såsom rökning och tungt alkohol- eller drogbruk var kopplade till ett biologiskt äldre utseende. Enligt dr Raymond Mak vid Mass General Brigham är systemet stabilt trots variationer i ljussättning, poser, ansiktsuttryck eller makeup.

Enligt dr Raymond Mak är målet att göra hälsobedömningar baserade på fotografier mer kvantitativa och skalbara för att stödja personliga behandlingsbeslut, snarare än att ersätta läkarnas egna bedömningar. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att bättre bedöma en patients fysiska reserv och skörhet inför intensiva behandlingar som strålning eller kirurgi. Läkarna betonar dock att mer forskning krävs innan metoden kan implementeras i stor skala, och externa experter varnar för att det är för tidigt att använda verktyget kliniskt.

RACC-studien, som koordineras från Karolinska Universitetssjukhuset i Sverige, omfattade 900 patienter vid sjukhus i Europa. Resultaten visar att 5,7 procent av patienterna i robotgruppen drabbades av komplikationer under operationen, jämfört med 10 procent i gruppen som opererades öppet.

Trots skillnaderna under ingreppet var antalet komplikationer inom 30 dagar efter operationen nästan identiska, med 33,4 procent för robotgruppen och 34,8 procent för den öppna kirurgin. Även allvarliga komplikationer, återinläggningar och behovet av ytterligare operationer var likartade mellan grupperna.

Sahar Salehi, docent vid Karolinska institutet och kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset, konstaterar att de förväntade fördelarna med robotkirurgi var begränsade. De färre komplikationerna under operationen resulterade inte i kliniskt betydelsefulla förbättringar avseende patienternas återhämtning.

Studien fortsätter nu att följa patienterna för att utreda den återfallsfria överlevnaden. De nuvarande resultaten ska därför inte användas för att bedöma den onkologiska säkerheten vid robotassisterad kirurgi.

Studien visar att det främst är två andra fettbärande partiklar, triglyceridrikt lipoprotein (TRL) och lipoprotein(a) (Lp(a)), som utgör den kvarstående risken. Dessa partiklar visade sig vara mer skadliga per enhet än LDL och innehåller proteiner som attraherar immunceller, vilket kan leda till inflammation och förändringar i blodkärlsväggarnas struktur.

Enligt Jakub Morze, postdoktoral forskare vid Chalmers, tyder resultaten på att TRL och Lp(a) påverkar blodkärlen på liknande sätt. Även om sänkning av LDL-kolesterol förblir en central del av det förebyggande arbetet, banar denna nya kunskap väg för mer precist riktade insatser och diagnostik som i framtiden kan rädda fler liv.

I studien, som omfattade 42 756 deltagare från bland annat Europa, Afrika, Asien och Amerika, framträdde ett tydligt mönster: ju högre värde en person tillskrev en relation, desto mer positivt ställde man sig till kontakt med potentiell smittrisk. Detta samband var likartat oavsett land eller kulturell kontext.

Enligt professor Mats J. Olsson vid Karolinska institutet tyder resultaten på att människor globalt gör liknande avvägningar mellan sociala vinster och smittrisk. Även om faktorer som sociala normer och historisk förekomst av infektionssjukdomar i ett samhälle spelade viss roll, var relationens betydelse den absolut dominerande faktorn för beteendet.

I två kliniska fas 2-studier sågs en tydlig minskning av bukfett. Nästan 70 procent av deltagarna som fick behandlingen förlorade minst 150 milliliter underhudsfett, medan ingen i placebogruppen uppvisade samma resultat. Det så kallade viscerala fettet, som omger inre organ och är kopplat till sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, minskade i genomsnitt med 12 procent i en mindre grupp deltagare.

Trots de positiva resultaten manar forskare till försiktighet. Professor Justin Rochford vid University of Aberdeen i Skottland påpekar att studien är liten och att vissa delar endast genomförts på råttor. Han varnar även för att förlust av fettvävnad i värsta fall kan leda till att fett lagras i andra organ, såsom levern. Framtida, mer omfattande studier krävs nu för att fastställa om behandlingen leder till långsiktigt förbättrad hälsa och om viktnedgången kvarstår efter avslutad behandling.

I studien, som publicerats i tidskriften Gut, analyserades blodprover från amerikansk militärpersonal. Forskarna fann att personer som senare utvecklade Crohns sjukdom uppvisade vanligare antikroppar mot Epstein-Barr-viruset långt innan symtomen visade sig. De som utvecklade ulcerös kolit uppvisade istället ett annat mönster, däribland antikroppar mot kroppens egna proteiner.

Dr Arno Bourgonje, verksam vid University Medical Centre Groningen i Nederländerna och Icahn School of Medicine vid Mount Sinai i New York, betonar att detta ännu inte är ett färdigt kliniskt test, men att det är ett viktigt steg framåt. Målet är att kunna identifiera riskgrupper på samma sätt som vid typ 1-diabetes, där behandling kan sättas in för att fördröja sjukdomsförloppet.

Experter som inte varit involverade i studien, däribland professor James Lindsay vid Barts Health, menar att resultaten ger viktiga insikter i sjukdomarnas orsaker men understryker att metoderna i nuläget främst är forskningsverktyg och ännu inte är redo för praktisk användning inom vården.

Genom att analysera över 22 000 rubrikexperiment på sajten Upworthy.com konstaterade forskare att negativa ord ökar klickvänligheten, vilket förstärker en negativitetsbias i det moderna informationsflödet. Detta innebär att skrämmande nyheter sprids effektivt, men att de sällan motiverar människor till faktiska förändringar i beteendet.

I en omfattande studie med nästan 60 000 deltagare från 63 länder testades olika budskap kring klimatet. Resultaten visade att texter fyllda av skräck var mest effektiva för att få människor att dela innehåll i sociala medier, men minst effektiva när det gällde att inspirera till konkreta åtgärder, såsom att plantera träd. Istället visade det sig att budskap som betonade vetenskaplig konsensus och de emotionella fördelarna med att agera var betydligt mer motiverande.

Van Bavel betonar att det är avgörande att ge människor anledningar till hopp för att övervinna rädslan. Utan en tro på att det fortfarande går att göra skillnad riskerar befolkningen att förbli passiva åskådare medan kriserna fördjupas.

Hennes noggrannhet blev särskilt avgörande under Apollo 11-missionen i juli 1969. När larm gick i månlandaren Eagle under nedstigningen kunde Hamilton, som följde händelserna från MIT, lugna kontrollcentret. Genom omfattande simuleringar insåg hon att ett radarlarm hade aktiverats av misstag och att landningen kunde fortsätta, vilket banade väg för Neil Armstrongs historiska steg på månens yta.

Hamilton var den första kvinnliga programmeraren i Apollo-projektet och blev senare chef för ett team på cirka 100 personer. Hon var en pionjär som myntade termen ”mjukvaruteknik” (software engineering) för att skilja sitt arbete från teoretisk datavetenskap. Hennes metodiska arbete med att eliminera buggar säkerställde att inga kritiska mjukvarufel rapporterades under de bemannade Apollo-missionerna.

Utöver sitt arbete med Apollo bidrog hon till programmen för rymdstationen Skylab och rymdfärjorna, samt grundade två egna mjukvaruföretag. För sina insatser mottog hon bland annat Presidential Medal of Freedom av Barack Obama 2016. Hon beskrivs som en central gestalt i skapandet av modern, mjukvarustyrd datorteknik och en inspiration för kvinnor inom STEM-yrken.

Forskare från University of Warwick och PsychGen Centre vid norska Folkehelseinstituttet fann att barn som vägde mindre än genomsnittet för sitt kön och sin graviditetsvecka uppnådde lägre resultat i ämnen som matematik och läsning. Skillnaderna var fortfarande tydliga under tonåren, vilket tyder på att sambandet mellan födelsevikt och akademisk förmåga kvarstår långt efter tidig barndom.

Professor Dieter Wolke menar att det för barn födda vid fulltidsgestation kan tyda på negativa effekter på hjärnan som påverkar inlärningen. Han understryker dock att dessa långsiktiga effekter kan mildras genom föräldraskap, stimulans i hemmet och stöd från skolan.

Studien undersökte även barn födda i vecka 37 till 38 och noterade något sämre språkliga och motoriska färdigheter under tidig barndom. Dessa skillnader hade dock minskat till ett minimum när barnen påbörjade skolan. Resultaten har publicerats i American Journal of Obstetrics and Gynecology.

Rymdfarkosten beräknas nå Mars-regionen i augusti 2027. Under resans gång kommer farkosten att studera Deimos innan den fokuserar på Phobos. En central del av missionen, som har en total budget på 578 miljoner USD, är att undersöka om månarna är rester efter en kollision med Mars eller om de är infångade asteroider. Genom att analysera materialets kemi och mineraliska sammansättning hoppas forskare kunna avgöra vilken av dessa hypoteser som stämmer.

Det internationella samarbetet inkluderar fem olika rymdstyrelser. Jaxa investerar 350 miljoner USD, medan USA:s Nasa bidrar med 87 miljoner USD, Frankrikes rymdstyrelse cirka 68 miljoner USD, Tysklands rymdstyrelse cirka 56 miljoner USD och den europeiska rymdorganisationen ESA cirka 17 miljoner USD. I början av 2029 planeras den fransk-tyska rovern Idefix att sändas ut för att under 100 dagar utforska ytan och identifiera lämpliga platser för provtagning. Rovern är designad för att kunna resa upp sig själv om den landar upp och ner, men kommer att röra sig extremt långsamt, i en hastighet av 1 millimeter per sekund.

Jaxa planerar att samla in minst 10 gram material med hjälp av en stationär landare utrustad med en borr och en pneumatisk provtagare. Landaren beräknas endast befinna sig på ytan i två timmar innan den återvänder till rymden. Efter tre år av observationer och provinsamling på Phobos planeras en återkomst till jorden år 2031, med en planerad landning i Woomera-öknen i Australien.

Enligt projektledaren Yasuhiro Kawakatsu kommer datan även vara avgörande för framtida bemannade resor till Mars. Uppdraget sker parallellt med att USA och Kina tävlar om att först hämta prover från själva Mars yta. Kinas Tianwen-3-farkost planeras att starta omkring 2028, och både Japan och Kina siktar på att ha prover hemma på jorden år 2031.

Enligt huvudförfattaren Victoria Buckle är honungsbinas aggression mer uttalad än hos exempelvis humlor, vars förflyttningar snarare är klumpiga och oavsiktliga. Det aggressiva beteendet tros bero på honungsbinas sociala struktur, där vissa bin fungerar som vaktbin med en medfödd kapacitet för hot och aggression. Det enda undantaget var murgröna-biet, vilket visade sig kunna stå emot och till och med jaga bort honungsbin.

Utvecklingen kommer särskilt i Storbritannien, där antalet registrerade biodlare mer än fördubblats från 19 000 år 2010 till 47 000 år 2025 efter kampanjer för att rädda bina. Forskarna varnar för att den ökade mängden tama honungsbin skapar hårdare konkurrens om födan och kan sprida sjukdomar till vilda arter.

Studien pekar även på att stigande temperaturer förvärrar situationen. När nektaren torkar ut på grund av värmestress ökar antalet konflikter mellan insekterna. Med prognoser om att medeltemperaturen under sommaren i Storbritannien kan stiga med upp till 4 grader fram till år 2080, förväntas denna konkurrens bli allt vanligare, vilket understryker behovet av bättre strategier för att skydda vilda pollinatörer.

Den ovanliga gröna färgen beror på speciella fysikaliska egenskaper i stjärnans yttre lager, där helium interagerar med spår av andra grundämnen. I det specifika fallet med den gröna stjärnan rör det sig främst om kalcium, natrium och litium. Forskarna tror att dessa element kommer från närliggande planeter eller asteroider som har dragits in i den vita dvärgens gravitation och slitits sönder.

Genom att analysera stjärnans spektrum kan forskarna använda dessa rester som bevis för att utröna hur de tidigare planeterna var sammansatta och hur de bildades. Hollands analyserade totalt 151 vita dvärgar inom en radie av 65 ljusår från jorden. Utöver den gröna stjärnan identifierades även en stjärna med en laxrosa nyans, vilket beror på en hög koncentration av kolmolekyler.

Studien, som publicerats i tidskriften RAS Techniques and Instruments (RASTI), beskrivs av externa experter som ett intressant möte mellan fysik och biologi. I takt med att nya spektroskopiska undersökningar levererar data förväntar sig Hollands att antalet kända vita dvärgar med spektrum kommer att öka tiofalt, vilket kan leda till upptäckten av ännu fler stjärnor med ovanliga färger.