
Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: The Guardian
AI avslöjar dolda matematiska genombrott i Kurt Gödels anteckningar
Den finske logikern Jan von Plato vid Helsingfors universitet har med hjälp av AI-modellen Claude lyckats analysera 16 av den österrikiske matematikern Kurt Gödels tidigare okända arbetsböcker. Materialet, som består av över tusen sidor tät text skriven med den föråldrade stenografin Gabelsberger, visade sig innehålla hundratals tidigare okända teorem. Innan AI-verktyget togs i bruk gick analysarbetet extremt långsamt, i takt av ungefär en sida per vecka.
Genom att mata in transkriptioner av anteckningarna tillsammans med tidigare forskning kunde Claude på några dagar skapa en omfattande sammanfattning av materialet. Detta har avslöjat att Gödel var betydligt mer långt gången i sina teorier än vad som tidigare varit känt. Analysen visar att han förutsåg resultat som inte blev kända förrän på 1970- och 80-talen, samt att han utvecklade 14 logiska teman som aldrig har utforskats sedan han skrev ner dem.
En av de mest uppmärksamda upptäckterna rör beviset för axiomvalets oberoende, ett resultat som senare gav Paul Cohen Fieldsmedaljen 1966. Gödel hävdade själv vid tidpunkten att han redan löst problemet på 1940-talet, men kunde inte då återskapa beviset. AI-analysen visar att Gödel var mycket nära ett fullständigt bevis, och en rekonstruktion av beviset har verifierats som giltig via programmet Coq.
Totalt identifierade AI-modellen 663 teorem i arbetsböckerna. Efter kontroll i Coq kunde omkring 400 verifieras som korrekta och ytterligare 200 repareras genom preciseringar. Jan von Plato menar att fortsatta studier av Gödels manuskript kommer att avslöja fler skatter, och planerar framöver att undersöka logikerns tidigare outforskade anteckningar om fysik och kosmologi.



