En rad kritiska val i flera av världens stormakter och nyckelregioner väntas prägla höstterminen, vilket kan få omfattande konsekvenser för den globala politiken. I USA står mellanårsvalen i fokus, där ett potentiellt maktskifte i kongressens kammare skulle kunna begränsa Donald Trumps förmåga att driva igenom sin politik. Presidenten har hittills kunnat luta sig mot en helt republikanstyrd kongress för att genomföra militära anfall och starta ett eget fredsråd som konkurrerar med FN.
I Israel genomförs val till knesset under stark press efter attackerna den 7 oktober 2023 och efterföljande krig i Gaza, Libanon och Iran. Premiärminister Benjamin Netanyahu, som tidigare lutat sig mot extremistpartier, ser ut att tappa stöd i mätningarna, även om varken han eller oppositionen spås nå en majoritet.
I Ryssland står valet till statsduman införanmälda resultat där Vladimir Putins maktparti Enade Ryssland dominerar, samtidigt som oppositionspartier som Jabloko förbjudits. I Sydamerika är Brasilien djupt splittrat inför presidentvalet där vänsterpresident Lula da Silva möter Jair Bolsonaros son. Valet påverkas starkt av relationerna till USA, där Flávio Bolsonaro har nära band till Donald Trump.
Utöver nationella val står internationella institutioner inför skiften då FN ska utse en ny generalsekreterare efter António Guterres. Det finns uppmaningar om att utse en kvinna till posten, och namn som Rebeca Grynspan och Carolyn Rodrigues-Birkett har nämnts som alternativ med bredare stöd än tidigare favoriter. I Bosnien-Hercegovina testas fredsprojektet efter Daytonavtalet när landet går till val under ökande etniska spänningar och hot om separatism från bosnienserbiska ledare.