Bingo Rimér om barndomstrauman och terapi efter polisstopp

Enligt Rimér var det inte böterna som ledde till att han bröt ihop framför poliserna, utan att situationen väckte smärtsamma minnen från barndomen. Han beskriver hur han återigen kände sig som den pojke som fick höra att han var dum och inte skulle bli något, och att hans avlidne fars kritiska röst fortfarande lever kvar i honom. I efterhand reflekterar Rimér över manliga normer och hur män ofta tenderar att bita ihop istället för att visa sårbarhet. Han berättar att han på senare tid har börjat gå i terapi för att komma närmare sina känslor och menar att förmågan att gråta är helande. I sitt inlägg betonar Rimér vikten av att skilja på att göra ett misstag och att vara en dum person. Han kopplar upplevelsen till sitt eget föräldraskap och uttrycker en önskan om att hans barn ska kunna göra fel utan att drabbas av skam, utan istället få ta ansvar och känna sig älskade.