EU påskyndar egna satellitnät efter Starlink-kaos i Ukraina

Händelserna har väckt stark oro inom EU och lett till att den svenska europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) tillsammans med över 60 andra EU-parlamentariker krävt att EU-kommissionen och Ursula von der Leyen sätter press på USA och Donald Trump för att säkra Ukrainas framtida tillgång till kommunikation. Incidenten blottlägger en kritisk sårbarhet i Europas säkerhet och ett farligt beroende av amerikanska aktörer. För att minska beroendet av SpaceX arbetar EU nu med det ambitiösa projektet Iris², ett försvarscentrerat satellitnät som förväntas vara i drift 2029. Som en kortsiktig lösning pågår samtal om att Ukraina ska anslutas till Govsatcom, EU:s nätverk för delning av satelliter. Govsatcom kan dock i nuläget inte användas för militära operationer såsom drönarkontroll, vilket är den mest kritiska funktionen som Ukraina förlorade under störningarna. Utmaningen för Europa är stor då Starlink dominerar marknaden med över 10 000 satelliter, medan det främsta europeiska alternativet, franska Eutelsat OneWeb, endast har cirka 600 aktiva satelliter. Utöver EU:s initiativ undersöker även finska företag som Nokia och ICEYE möjligheter att utveckla satellitkommunikation för Ukrainas försvar.