Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: Aftonbladet
Experter bemöter klimatskeptiska myter om odling och istider
Världens experter är eniga om att mänskliga utsläpp påskyndar den globala uppvärmningen, vilket redan får kännbara konsekvenser världen över. Trots det vetenskapliga konsensuset lever skeptiska uppfattningar kvar, vilket lett till att forskare nu går igenom och besvarar några av de vanligaste påståendena kring klimatförändringarna.
Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, förklarar att även om klimatet alltid har varierat naturligt, sker den nuvarande uppvärmningen i en takt som inte skådats på minst 2 000 år. Han betonar att den kraftiga ökningen av koldioxid och andra växthusgaser till följd av mänsklig aktivitet är drivkraften bakom utvecklingen. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med 47 procent sedan förindustriell tid, vilket inte bara förstärker växthuseffekten utan även orsakar havsförsurning som hotar ekosystem som korallrev.
Kjellström bemöter även påståendet att uppvärmningen skulle vara fördelaktig för odling i norr. Även om odlingssäsongen kan förlängas, dominerar de negativa konsekvenserna globalt i form av torka och skyfall. Detta gör jordbruket svårare att förutsäga och ökar behovet av konstbevattning och anpassning av grödor, samtidigt som risken för allvarliga skogsbränder stiger vid torrperioder.
När det gäller teorier om en kommande istid menar Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet, att den mänskliga påverkan är så kraftig att den överskuggar de naturliga avkylningsprocesserna. Isavsmältningen leder i sin tur till ökad risk för katastrofala skred, vilket exemplifieras av händelser i Nepal och i Schweiz, där byn Blatten utplånades när en glaciär lossnade i juni 2025.
Kritiken mot att mindre länder som Sverige skulle bidra med förändring när stormakter som Kina och Indien har stora utsläpp avfärdas som ett felaktigt resonemang. Enligt Kjellström måste i princip alla utsläpp bort. Han påpekar att de rikaste 10 procenten av världens befolkning – där majoriteten av svenskarna ingår – står för mellan 36 och 45 procent av de globala utsläppen enligt FN:s klimatpanel IPCC.

