Under det pågående FN-klimatmötet Cop31 i Turkiet varnar experter för att den starkaste El Niño-händelsen på minst tusen år riskerar att accelerera effekterna av den globala uppvärmningen. Fenomenet, som innebär en uppvärmning av östra Stilla havet, fungerar som en riskmultiplikator och har redan bidragit till omfattande skogsbränder och skördeförluster i Indonesien, svår torka i Sudan samt allvarliga översvämningar i bland annat Ecuador och Somalia.
Nya analyser från USA:s National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) visar att havsytetemperaturen i den tropiska delen av Stilla havet har stigit extremt snabbt, med en övergång från La Niña-förhållanden i början av 2026 till en super-El Niño redan i juli. Denna snabba intensifiering har haft en betydande effekt på det globala vädersystemet och har bland annat bidragit till att dämpa orkansäsongen i Atlanten 2026, som blev en av de minst aktiva i modern historia med endast en orkan.
Samtidigt varnar forskare för att den extrema värmen i havet kan leda till kraftigare hydrologiska extremer. I Kalifornien har en marin värmebölja uppstått längs kusten, vilket kan resultera i betydligt tyngre nederbörd under vintern. Forskare vid University of Colorado Boulder pekar på att klimatförändringarna sannolikt förstärker dessa effekter, då en varmare atmosfär kan hålla mer vatten, vilket driver på både extrem torka och kraftiga skyfall.
Särskilt oroliga är FN-tjänstemän för situationen i Östafrika. FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, förutspår att upp till tre miljoner människor i Kenya, Somalia, Sydsudan och Uganda kan tvingas fly på grund av den extrema torkan. Situationen har ökat pressen på de rika länderna att leverera utlovad klimatfinansiering, där representanter från bland annat Marshallöarna kritiserar att endast en bråkdel av de nödvändiga 305 miljarder dollarna per år levereras.