Den nuvarande El Niño-perioden har nått temperaturer i Stilla havet som överstiger alla tidigare mätningar i modern tid. Enligt data från USA:s National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) har temperaturen i fenomenets centrum nått 3,07 grader Celsius, vilket slår det tidigare rekordet från 2015. Det som oroar forskare är att dessa extremnivåer redan har uppnåtts i september, medan fenomenet vanligtvis når sin kulmen först kring jul.
Klimatforskare, däribland Gustav Strandberg vid SMHI i Sverige, menar att den extrema utvecklingen är ett tecken på att mänskligt framkallade klimatförändringar eldar på fenomenet. Professor Mat Collins vid University of Exeter i Storbritannien uppger att fenomenet kan vara på väg att bli det starkaste på tusen år. Aktuella prognoser tyder på att temperaturerna i östra Stilla havet kan nå hela 4 grader Celsius över genomsnittet, vilket skulle vara långt utöver något man tidigare sett.
Det finns en risk att den dopade El Niñon inte bara driver upp den globala medeltemperaturen till nya rekordnivåer, utan även orsakar omfattande koralldöd och skadar marina ekosystem. Fenomenet samverkar med den globala uppvärmningen och förväntas leda till att 2027 blir det varmaste året som någonsin registrerats. Professor Friederike Otto vid Imperial College London i Storbritannien varnar för att extrema väderhändelser kommer att påverka hälsa, livsmedelssäkerhet och vattentillgång globalt.
Effekterna syns redan i form av rekordstora skogsbränder i Indonesien, uteblivna monsunregn i Indien samt torka i Centralamerika och Karibien. FN:s livsmedelsorganisation varnar att omkring 50 miljoner människor riskerar att hamna i akut hungersnöd, samtidigt som Peru och Chile drabbas av kraftiga översvämningar. Professor Bill McGuire uppger att tidigare super-El Niño-händelser, såsom den 1997–1998, orsakade globala förluster på 5,7 biljoner USD.