Vad innebär utbildning på andra stadiet i Finland?

Det är en obligatorisk utbildningsnivå som motsvarar det svenska gymnasiet. Den är huvudsakligen uppdelad i två spår: ett allmänbildande och teoretiskt gymnasium samt en praktiskt inriktad yrkesutbildning.

Hur stora är skillnaderna i avhopp mellan gymnasie- och yrkesutbildning i Finland?

Under läsåret 2023–2024 avbröt 2,6 procent av eleverna sin gymnasieutbildning, medan siffran för yrkesutbildningen var 9,9 procent.

Hur ser förekomsten av adhd-diagnoser ut i Sverige och Finland?

I Finland har omkring 15 procent av barnen i åldern 8–12 år en adhd-diagnos. I Sverige hade enligt siffror från 2022 totalt 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i åldern 10–17 år diagnosen.

Vilka möjligheter till anpassning finns vid de finländska studentskrivningarna?

Gymnasieestudierna i Finland avslutas med nationella prov i form av studentskrivningar, där det finns ytterst få möjligheter till anpassningar.

Hur stor är skillnaden i gymnasieexamen mellan elever med och utan NPF i Sverige?

I Sverige tar 58 procent av eleverna med NPF inte en gymnasieexamen, medan motsvarande andel för elever utan NPF är 24 procent.

Finland lyfts fram som förebild i skolan

Det finländska utbildningssystemet beskrivs som en förebild där endast omkring sju procent av eleverna misslyckas med att fullfölja sin utbildning på andra stadiet. En central faktor bakom framgången är det tidiga stödet; i Finland genomförs årliga kunskapsscreeningar i läsning, skrivning och matematik under hela grundskolan. Detta innebär att elever som hamnat efter får hjälp omedelbart utan att det krävs formella diagnoser eller utredningar.

Enligt Camilla Svens-Liavåg, universitetslektor i specialpedagogik vid Åbo Akademi, skiljer sig den finländska och svenska skolan åt främst genom politisk stabilitet och stödstrukturer. Medan den finländska skolan har lämnats ifred av politiker med fokus på förebyggande arbete, upplever Svens-Liavåg att Sverige oftare byter inriktning och strategi. Särskilt kritiskt är läget för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i Sverige, där 58 procent inte tar en gymnasieexamen. I Finland väljer elever med NPF oftare praktiska yrkesutbildningar där stödstrukturer för lärande är väl etablerade. Professor André Sourander i barn- och ungdomspsykiatri vid Åbo universitet betonar dock att även i Finland är avhopp kopplade till diagnoser och inlärningssvårigheter, men att beteendeproblem och psykosociala faktorer ofta spelar en större roll för skolframgången än själva diagnosen.

Finland lyfts fram som förebild i skolan

Vanliga frågor

Kommentarer