Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: Forskning.se
Forskning belyser tatueringsfärgernas påverkan på kroppen
Enligt data från Folkhälsomyndigheten är var fjärde svensk tatuerad, och trenden är särskilt stark bland unga kvinnor. Även om de flesta inte upplever några problem, kan tatueringar leda till långvariga hudbesvär och kontaktallergi. Risken för sådana reaktioner ökar markant med tatueringens storlek, och särskilt röda pigment har kopplats till fototoxiska reaktioner vid exponering för solljus.
Immunologiska studier, bland annat utförda på möss, visar att färgpigmenten inte bara stannar i huden utan kan transporteras via lymfsystemet till andra delar av kroppen. En schweizisk studie från 2025 indikerar dessutom att tatueringar kan påverka immunsystemets reaktionsförmåga vid vaccinationer, även om det är oklart i vilken utsträckning detta gäller människor.
När det gäller kemikalieinnehållet varnar experter för att många färger innehåller potentiellt cancerframkallande ämnen och metaller. Trots EU:s REACH-förordning saknas system för förhandsgranskning av färgerna, och tillsyn från Läkemedelsverket under 2024 visade att över hälften av de granskade färgerna hade bristfällig märkning.
Frågan om tatueringar skulle öka risken för cancer, såsom lymfom och hudcancer, är fortfarande föremål för forskning. Svenska studier har visat vissa statistiska samband, men professor Maria Feychting vid Karolinska Institutet betonar att resultaten är osäkra och att det i dagsläget saknas övertygande stöd för att tatueringar direkt ökar cancerrisken.