En omfattande analys från World Wildlife Fund (WWF), som omfattar närmare 36 000 djurpopulationer, visar att populationer av vilda ryggradsdjur i genomsnitt har minskat med 73 procent sedan 1970. Rapporten varnar för att naturförlusten inte längre bara är en miljöfråga utan ett direkt hot mot den globala ekonomin. Enligt rapporten är cirka hälften av världens BNP – ungefär 58 biljoner USD år 2023 – beroende av naturen och dess ekosystemtjänster, vilket gör artkollapser till ett existentiellt hot mot både ekonomisk stabilitet och geopolitisk säkerhet.
Särskilt kritiskt är läget för sötvattensdjur, där populationer i floder och sjöar har minskat med i genomsnitt 85 procent. De största förlusterna ses i tropiska regioner; i Latinamerika och Karibien föll populationer av land- och sötvattensdjur med 95 procent mellan 1970 och 2022. Även i Afrika och Asien-Stillahavsområdet är nedgångarna kraftiga, med minskningar på i runda tal 80 respektive 49 procent.
Trots den dystra trenden pekar forskare på framgångar som bevis för att utvecklingen kan vändas. Vilda tigrar, vars population växt från cirka 3 200 år 2010 till omkring 5 700 år 2025, samt blåfenad tonfisk utanför Storbritanniens kust återhämtar sig tack vare riktade bevarandearbeten. Den gröna havssköldpaddan har nyligen flyttats från kategorin ”starkt hotad” till ”livskraftig”. I Sverige har även sångsvanen återhämtat sig genom reglerad jakt och återställande av våtmarker.
För att uppnå en storskalig återhämtning betonar WWF att livsmedelsproduktionen måste genomgå en grundläggande förändring, då jordbruket driver nästan 90 procent av världens avskogning. Samtidigt lyfts en ekonomisk obalans fram: år 2023 investerades cirka 7,3 biljoner USD i verksamheter som skadar naturen, medan endast 220 miljarder USD lades på att skydda eller återställa den. Organisationen lyfter även fram konceptet med ”positiva tippningspunkter”, där en förändring når en nivå som börjar driva på sig själv, i likhet med hur solenergi genomtiderna har blivit billigare i takt med ökad användning.
