Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: SVT nyheter
Så löstes dubbelmordet i Brattås genom DNA-släktforskning
SVT:s dokumentärserie ”Dna-spåret: Dubbelmordet i Brattås” belyser den omfattande kritiken mot polisutredningen efter dubbelmordet i Brattås 2005. Kriminologiprofessorn Leif GW Persson har beskrivit utredningen som den sämsta han någonsin sett, och kritiken fokuserar särskilt på misstag i det initiala skedet, inklusive brister i den tekniska undersökningen och försvunna beslag.
En central del av problematiken var den djupa splittringen och förtroendeklyftan mellan polisen i Härnösand och länskriminalen i Sundsvall. Konflikter mellan chefer och interna motsättningar tros ha påverkat utredningsarbetet avsevärt, även om tidigare förundersökningsledare Börje Öhman menar att arbetet utfördes enligt regelboken.
Redan tidigt i utredningen genomfördes en omfattande och för sin tid kontroversiell masstopsning där polisen gick från hus till hus på södra Härnön. Nästan 800 bofasta och sommargäster lämnade sitt DNA för att utesluta personer i jakten på mördaren, men arbetet gav inga träffar.
Fallet, som förblev olöst i nästan 21 år, kunde slutligen lösas våren 2026 efter att DNA-släktforskning blev lagligt i Sverige den 1 juli 2025. Brattåsutredningen valdes ut som det första fallet där metoden användes. Genom ett samarbete mellan Nationellt forensiskt centrum och Rättsmedicinalverket skapades en utökad DNA-profil som laddades upp i en kommersiell släktforskningsdatabas.
Polisens DNA-släktforskare Linda Kvist kunde därefter spåra DNA-spåret till en man i 45-årsåldern från Katrineholm, som greps den 8 april 2026. Mannen dömdes mot sitt nekande till 14 års fängelse för medhjälp till morden. Domen har överklagats och ska prövas i hovrätten från och med den 5 november.
