Israel håller på tisdagen sina första val sedan Hamas terrorattack den 7 oktober 2023. Inför valet har den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu trappat upp militära operationer på Västbanken, där samtliga landgränser stängs under valdagen. Offensiven beskrivs som ett svar på att två israeliska soldater dödades nära Hebron under fredagen, men agerandet tolkas av många som en del av Netanyahus valkampanj för att framstå som en stark ledare.
Opinionsläget beskrivs som ett dött lopp mellan Netanyahu och det högerextrema blocket å ena sidan, och en opposition ledd av Gadi Eisenkot och hans parti Yashar å den andra. Det finns indikationer på ett historiskt högt valdeltagande, bland annat på grund av en stark vilja hos landets israeliska araber att rösta till följd av det ökande våldet från bosättare på Västbanken. Dessutom väntas uppemot 70 000 utlandsisraeler resa hem för att delta i valet, eftersom landet inte tillåter röstning från utlandet. Denna grupp, som spås rösta vänster och inte representeras i opinionsundersökningarna, kan få stor betydelse för slutresultatet.
Utöver säkerhetsläget står valet mellan en liberalt demokratisk eller en mer auktoritär och religiös inriktning för staten Israel. Bland de kontroversiella frågorna finns förslag om att ge politiker ökat inflytande över tillsättningen av domare i landets högsta domstol. Eftersom inget block förväntas få egen majoritet i parlamentet Knesset kan de arabiska partierna Hadash-Ta'al och Ra'am få en nyckelroll, även om risken för extraval bedöms som hög då vissa partier i oppositionsblocket vägrat samarbeta med dem.
Samtidigt präglas stämningen av djup splittring och omfattande protester i Tel Aviv, där tiotusentals människor krävt en ny regering och en nationell undersökningskommission kring Hamas attack. Kritik riktas mot Netanyahu för hans hantering av säkerhetsläget samt utspel om att använda kryptovaluta för att kringgå internationella sanktioner.