Hur har Kabuls befolkning utvecklats under det senaste decenniet?

Staden har växt extremt snabbt och befolkningen beräknas ha ökat från under en miljon år 2001 till sex miljoner idag.

Vilka är de främsta anledningarna till den kraftiga befolkningstillväxten i Kabul?

Tillväxten beror på att människor återvänt efter 2001, att många migrerat från landsbygden på jakt efter jobb och att ett stort antal afghaner utvisats från grannländerna Iran och Pakistan.

Hur stor del av Kabuls invånare har tillgång till vatten via rörledningar?

Endast en femtedel av stadens invånare har tillgång till rörledningsvatten; resterande 80 procent är beroende av grundvatten.

Vilka specifika projekt planeras för att säkra stadens vattenförsörjning?

Man planerar bland annat Shahtoot-dammen, som skulle kunna försörja över två miljoner människor, samt en rörledning från Panjshir-floden. Utöver det pågår arbete med att bygga tusentals brunnar för att återfylla grundvattnet.

Vad innebär begreppet vattenkonkurs i detta sammanhang?

Det används för att beskriva att staden förbrukar en resurs som inte längre kan återställas, vilket skiljer det från en tillfällig vattenkris.

Kabul riskerar att bli den första moderna storstaden utan vatten

Huvudstaden Kabul i Afghanistan står inför en omfattande vattenkris och kan bli den första moderna storstaden som helt får slut på vatten, möjligtvis redan år 2030. Enligt en rapport från den ideella organisationen Prosper Global har grundvattennivåerna sjunkit med nästan 30 meter under det senaste decenniet. Situationen beskrivs av experter som en förestående mänsklig katastrof där staden befinner sig i en form av ”vattenkonkurs”, då resurserna inte längre kan återställas.

Krisen drivs av en kombination av explosiv befolkningstillväxt, underdimensionerad infrastruktur och klimatförändringar. Afghanistan har drabbats av sex sammanhängande år av torka, och snömängderna har minskat drastiskt, vilket hindrar återfyllningen av akvifererna. Samtidigt innebär tät bebyggelse att regnvatten inte absorberas av marken utan istället orsakar förödande störtfloder. För stadens invånare har krisen redan blivit en del av vardagen. Många tvingas köpa dyrt vatten från privata tankbilar eller stå i timslånga köer vid handpumpar, vilket drabbar fattiga hushåll hårdast. Vissa familjer lägger upp till 30 procent av sin inkomst på vatten, långt över FN:s rekommendation om maximalt 3 procent. Dessutom är stora delar av grundvattnet förorenat av avlopp och arsenik. Trots planer på dammbyggen och rörledningar är framstegen långsamma. Internationellt bistånd har minskat kraftigt sedan talibanernas maktövertagande 2021, och politiska spänningar med grannländer som Pakistan försvårar genomförandet av projekt som Shahtoot-dammen. Experter varnar för att världen nu endast bevittnar en kris som senare kommer att kräva kostsamma nödhjälpsinsatser i form av sjukdomsbekämpning och massflykt.

Kabul riskerar att bli den första moderna storstaden utan vatten

Vanliga frågor

Kommentarer