Klimatförändringar flyttar vinodlingarna norrut och till Himalaya

Samtidigt har produktionen ökat kraftigt i norra Europa, däribland i Sverige, Belgien, Nederländerna, Danmark, Norge och Polen. I Storbritannien har produktionen mångdubblats i takt med att klimatet i södra delarna av landet börjat likna det som rådde i Champagne under 1900-talet. Förutom klimatets roll har utvecklingen av hybriddruvor, såsom den i Sverige populära Solaris, möjliggjort odling i kallare klimat. Utvecklingen syns även i andra delar av världen, där produktionen växer i länder som Thailand, Marocko och i Patagonien i södra Argentina. En av de mest ovanliga nya satsningarna återfinns i Bhutan, där Bhutan Wine Company har etablerat tio vingårdar i Himalaya. Vinmakaren Mike Juergens beskriver hur landets höjdskillnader och vattentillgång ger stora möjligheter, trots utmaningar som monsuner, jättegetingar och logistiska svårigheter med att transportera utrustning genom bergen. Man har även tvingats hantera problem med tigrar i närheten av gårdarna. Den första tunnan vin producerades 2023 och årets skörd beräknas räcka till cirka 4 000 flaskor. Andra exempel på växande eller etablerade produktioner på oväntade platser inkluderar Indien, där produktionen ökar kraftigt i Nashik, samt Namibia, som sägs ha världens torraste vingård utanför Chile. Även Etiopien producerar betydande mängder vin med rötter i Bordeaux, och i Polynesien har man producerat vin på en korallatoll utanför Tahiti. Hållbarhetsprofessor Kimberly Nicholas vid Lunds universitet varnar dock för att vingårdar fungerar som en varningssignal för klimatförändringarna. Hon menar att det vore mer hållbart om befintliga regioner anpassade sig genom att byta druvsorter istället för att expandera till ny jordbruksmark, vilket skulle kunna hota den biologiska mångfalden.