Vilka är To Lam och vad är hans bakgrund?

To Lam är Vietnams ledare och har varit generalsekreterare för kommunistpartiet sedan 2024. Han valdes även till president tidigare under året och har en bakgrund som landets högsta säkerhetschef.

Vad innebär begreppet färgrevolutioner i detta sammanhang?

Det syftar på uppror mot ledarskapen, likt den orangea revolutionen i Ukraina 2004 eller den gula revolutionen i Filippinerna 1986, vilket är något som den vietnamesiska regimen fruktar.

Finns det internationella samarbeten kring att motverka dessa revolutioner?

Kina och Vietnam har kommit överens om att prioritera politisk säkerhet och gemensamt arbeta för att förebygga och motstå färgrevolutioner.

Hur tillförlitlig är statistiken över antalet gripanden?

Siffran 56 gripanden under 2025 avser endast fall där den tilltalade kunnat identifieras med namn och där fallet kunnat följas. Det faktiska antalet gripanden tros vara betydligt högre.

Människorättsgrupp: Vietnam har blivit en polisstat under To Lam

En ny analys från rättighetsorganisationen The 88 Project visar att Vietnam i ökande utsträckning använder svepande lagstiftning för att gripa aktivister och oliktänkande som anses utgöra ett hot mot kommunistpartiets makt. Under 2025 dokumenterades 56 sådana gripanden, vilket är en fortsättning på en uppåtgående trend och dubbelt så många fall som under 2022. Organisationens meddirektör Ben Swanton menar att landet under ledaren To Lam har förvandlats till en regelrätt polisstat som inte tolererar någon form av opposition.

Rapporten pekar på att myndigheterna rutinmässigt använder straffrätten som ett vapen för att kväva oliktänkande, drivna av en rädsla för så kallade ”färgrevolutioner”. Särskilt utbrett är användandet av artikel 331 i Vietnams strafflag, som kriminaliserar ”missbruk av demokratiska friheter för att kränka statens intressen” och kan ge upp till sju års fängelse. Tidigare användes lagen sällan, men den tillämpas nu även mot personer som uttrycker missnöje med lokala tjänstemän eller lyfter frågor om korruption och markrättigheter via sociala medier. Utvecklingen beskrivs som en allvarlig regression jämfört med 2010-talets relativa öppenhet. Bland de gripna återfinns bland annat journalister, människorättsaktivister och personer bakom YouTube-kanaler. Rapporten lyfter även fram fall där politiska exiler har utlämnats från andra länder, såsom Thailand, för att ställas inför rätta i Vietnam. Vietnams utrikesministerium har inte kommenterat rapportens slutsatser.

Människorättsgrupp: Vietnam har blivit en polisstat under To Lam

Så har nyheten utvecklats

Vanliga frågor

Kommentarer