Hur fungerar genterapin rent praktiskt för att återställa synen?

En gen som kodar för ett ljuskänsligt protein förs in i ett virus, som sedan injiceras i patientens ögon. Detta gör att ganglieceller i ögat får förmågan att registrera ljus, vilket ersätter de döda stavarna och tapparna.

Vilka resultat uppnådde patienterna i studien?

Tio patienter behandlades och flera kunde efteråt se konturer av föremål och ljusförändringar, vilket hjälpte dem att orientera sig i omgivningen. Behandlingen återställer dock inte normal syn eller förmågan att läsa och känna igen ansikten.

Hur har optogenetik använts i forskning på djur?

Tekniken har använts på möss för att styra nervceller, vilket bland annat har gjort det möjligt att stänga av traumatiska minnen eller aktivera minnen i modeller för alzheimersjukdom.

Vilka är de etiska utmaningarna med tekniken?

Eftersom tekniken är så kraftfull att den i teorin kan släcka eller styra minnen, innebär den betydande etiska överväganden.

Nobelprisad teknik har hjälpt blinda att återfå viss syn

Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel har tilldelats 2026 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och optogenetik. Genom sin forskning har trion förvandlat ett protein till en ljusstyrd strömbrytare för nervceller, vilket har lagt grunden för en ny epok inom neurovetenskapen. Tekniken, som gör det möjligt att styra enskilda celler med millisekundprecision, används nu i laboratorier världen över för att kartlägga hjärnans mysterier.

Nya resultat publicerade i New England Journal of Medicine visar att tekniken nu även har använts för att delvis återställa synen hos personer med ärftlig blindhet. Genom att använda genterapi för att göra ganglieceller i ögat ljuskänsliga har patienter kunnat börja se konturer av föremål och förändringar i ljus, förutsatt att de bär speciella förstärkande glasögon. Enligt professor Anders Kvanta vid Karolinska institutet är resultaten hoppfulla, då förmågan att kunna orientera sig i omgivningen innebär en enorm skillnad för individen. Hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh beskriver upptäckterna som banbrytande och förklarar att tekniken bland annat använts för att styra minnen hos möss. Samtidigt understryker hon att teknikens kraftfulla natur innebär betydande etiska avvägningar. De tre pristagarna – amerikanen Karl Deisseroth samt tyskarna Peter Hegemann och Georg Nagel – delar på priset om 12 miljoner svenska kronor.

Nobelprisad teknik har hjälpt blinda att återfå viss syn

Så har nyheten utvecklats

Videos om ämnet

Vanliga frågor

Kommentarer