Ny studie: Gener påverkar livslängden mer än man tidigare trott

Resultaten innebär att föräldrarnas ålder vid dödsfallet är en betydligt starkare indikator för den egna livslängden än vad man tidigare antagit. Sara Hägg, docent vid Karolinska institutet, betonar att det finns en begränsning i hur mycket individen kan påverka sin livslängd. Den återstående hälften av variationen styrs av livsstilsfaktorer såsom kost, motion och sociala relationer, vilket enligt professor Uri Alon vid Weizmanninstitutet kan flytta livslängden med cirka fem år i antingen positiv eller negativ riktning. Dessa fynd har direkta ekonomiska konsekvenser för privatpersoner när det gäller pensionsplanering. Eftersom det svenska pensionssystemet redan justerar riktåldern uppåt för att möta en ökande medellivslängd, kan en genetisk predisposition för ett långt liv innebära att pensionen behöver räcka under betydligt fler år än vad ett genomsnittligt riktvärde antyder. Detta ökar vikten av att ha en större sparbuffert och att överväga uttagsåldern för pensionen utifrån familjehistorik snarare än enbart nationell statistik.