
Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: TV4 Nyheter
Tidigare kollega om gripne svensken i Ryssland: ”Skulle på specialuppdrag”
Den ryska underrättelsetjänsten FSB har gripit en svensk man i 35-årsåldern från Stockholmsområdet. Mannen ska ha tagit sig in i Ryssland olagligt och anklagas nu för att ha planerat terrorattacker mot ryska militära anläggningar. Enligt ryska nyhetsbyrån Tass har mannen erkänt att han skrev kontrakt med en ukrainsk bataljon i staden Ternopil, där han tjänstgjort som gruppchef för drönare.
En tidigare kollega till mannen berättar för TV4 Nyheterna att mannen för drygt en månad sedan uttryckte att han skulle iväg på ett så kallat ”specialuppdrag”. Enligt kollegan hade mannen tidigare varit i Ukraina under ett halvår och skickat bilder och filmer från drönarronderingar innan han återvände till Sverige i början av sommaren. Kollegan beskriver att mannen ursprungligen engagerade sig efter att ha sökt information på nätet.
Rysslandskännaren Malcolm Dixelius menar att det finns flera möjliga scenarier kring gripandet. Ett alternativ är att mannen på egen hand försökt infiltrera den ryska försvarsmakten i jakt på hjältestatus, eller att ukrainska myndigheter velat använda honom. Ett tredje scenario är att mannen kan ha blivit ett lockbete för den ryska sidan genom att ha blivit lurad av en rysk aktör, exempelvis via nätet eller i Ukraina, som utgett sig för att företräda den ukrainska säkerhetstjänsten.
Säkerhetsexperter bedömer även att gripandet kan vara en del av ett ryskt mönster där utländska medborgare används som brickor i politiska spel. Underrättelseexperten Tony Ingesson menar att Ryssland kan utnyttja mannen för att sätta press på den svenska regeringen. Detta sker i ett sammanhang där Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev nyligen på Telegram uttryckt behovet av att samla europeiska och amerikanska medborgare som kan bytas ut mot ryska agenter.
En domstol i Pskov, där mannen greps nära den estniska gränsen, har beslutat att han ska förbli häktad fram till den 6 december 2026. Enligt SVT:s Ukrainakorrespondent Rebecca Haimi kan brott avseende terror och sabotage leda till mellan 15 och 21 års fängelse. Experter påpekar att Ryssland tenderar att kategorisera utländska volontärer som terrorister snarare än krigsfångar för att undvika att ge dem status som sådana.
Sveriges utrikesdepartement uppger att man står i kontakt med anhöriga och att den svenska ambassaden i Moskva har begärt information och konsulärt tillträde från ryska myndigheter. Rysslands ambassad i Stockholm hävdar å sin sida att den svenska regeringen inte har kontaktat dem, och betonar att utländska personer som strider i Ukraina bär själva ansvaret för sitt öde.
Publiceringen av en video på mannen anses vara ett brott mot folkrätten. Enligt den tredje Genèvekonventionens artikel 13 ska krigsfångar skyddas mot allmänhetens nyfikenhet, och stater som håller fångar har ett juridiskt ansvar att förhindra att bild- och videomaterial sprids.
Så har nyheten utvecklats
2026-10-15
2026-10-15
2026-10-15
2026-10-15
2
2026-10-15
2026-10-16
2026-10-16
2026-10-16
2
2026-10-16
2026-10-16
3
2026-10-16
2026-10-17
4
2026-10-17

