Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: Fokus.se
Skräckfilmens guldålder: Från psykoanalys till enorma vinster
Skräckfilmen har historiskt sett betraktats med ett visst förakt, och publiken har ofta analyserats genom psykoanalys för att förklara dragningen till det makabra. Genren antas ofta ha en terapeutisk funktion där betraktaren får uppleva fasa under kontrollerade former, vilket kan leda till katarsis. Samtidigt är skräcken ett centralt element i den mänskliga kulturhistorien, med rötter i allt från antikens myter till 1800-talets sensationalistiska teaterföreställningar.
Under senare år har genren genomgått en kommersiell och konstnärlig renässans. Särskilt anmärkningsvärt är hur unga debutanter kan nå enorma framgångar med låga budgetar. Filmer som Backrooms (2026) och Obsession (2026) har genererat svindlande vinstmarginaler, där Backrooms drog in över 400 miljoner USD på en budget av 10 miljoner USD, och Obsession över 500 miljoner USD med en budget på endast 750 000 USD.
Tematiskt har samtida skräck rört sig mot social medvetenhet, där rasism, klass och könsdysfori blivit centrala motiv. Jordan Peeles verk, såsom Get Out (2017) och Us (2019), har banat väg för filmer som utforskar strukturella samhällsproblem och existentiell ångest. Även undergenrer som 'body horror' och 'folk horror' har återvänt och reflekterar samtida rädslor för förlust av trygghet och identitet.
Trots den kommersiella framgången finns en oro för att genren ska förlora sin konstnärliga frihet när den blir för institutionaliserad. Regissören John Carpenter har tidigare påpekat att skräcken varit en frizon just för att den inte tagits på allvar. Men för närvarande befinner sig genren i en guldålder där den lyckas kombinera både hög konstnärlig kvalitet och massiv publiktillströmning.
