Varför är resultaten i studien oväntade när det gäller gymnasieelever?

Gymnasieelever har större möjlighet att pendla längre och välja skolor utanför sitt bostadsområde än yngre barn, men trots detta spelar bostadsområdet fortfarande en stor roll för vilken skola de hamnar på.

Hur påverkar betyg elevernas skolgång enligt studien?

Betygen spelar en allt större roll för segregationen. Elever med höga betyg hamnar oftare i skolor med starkare socioekonomisk sammansättning, medan elever med lägre betyg oftare hamnar i skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Vilka grupper drabbas hårdast av den komplexa skolmarknaden?

Elever från låginkomstfamiljer och elever med utländsk bakgrund går i högre grad i mer segregerade skolmiljöer än vad sammansättningen i deras bostadsområden skulle förutse.

Vad var tanken med marknadsanpassningen av skolan på 1990-talet?

Ett argument för marknadsanpassningen var att elever skulle få större möjligheter att välja skola oberoende av var de bodde, vilket skulle minska betydelsen av bostadssegregationen.

Vilka konsekvenser får den ökade segregationen för skolans uppdrag?

Utvecklingen påverkar skolans demokratiska och kompensatoriska uppdrag då möjligheten för unga med olika erfarenheter att mötas minskar och elever med stora stödbehov koncentreras till vissa skolor.

Studie: Skolvalet har inte minskat segregationen

En ny studie från Göteborgs universitet och Uppsala universitet visar att det fria skolvalet inte har lyckats bryta sambandet mellan var elever bor och vilken skola de går i. Forskarna har analyserat registerdata för över 640 000 gymnasieelever i Stockholmsregionen mellan 1995 och 2023 och konstaterat att kopplingen mellan bostadssegregation och skolsegregation varit stabil över tid.

Samtidigt har uppdelningen av elever baserat på socioekonomisk bakgrund och betyg ökat under de senaste tre decennierna. Enligt studien bidrar skolmarknadens struktur, med ett kraftigt ökat antal fristående gymnasieskolor och specialiserade program, till den ökade segregationen. Anna-Maria Fjellman, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, menar att en komplex skolmarknad kräver resurser för att kunna navigeras, vilket missgynnar elever från låginkomstfamiljer och elever med utländsk bakgrund. Forskarna betonar att utvecklingen hotar skolans demokratiska uppdrag och att politiker bör se bortom vinstfrågan och istället granska själva marknadsstrukturen för att minska segregationen.

Studie: Skolvalet har inte minskat segregationen

Vanliga frågor

Kommentarer