Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: Fokus.se
Sudan i humanitär katastrof: Anklagelser om kemiska vapen och utländskt stöd
Kriget i Sudan mellan landets armé och den paramilitära styrkan Rapid Support Forces (RSF) har sedan april 2023 utvecklats till en av världens värsta humanitära kriser. Över 14 miljoner människor har tvingats på flykt och städer har lagts i ruiner. Samtidigt som FN:s generalsekreterare António Guterres kräver ansvar, pekar internationella utredningar på att båda sidor kan ha begått krigsförbrytelser. USA:s utrikesdepartement har i september 2026 förtydligat att varken armén eller RSF utgör ett legitimt styre, utan att båda parter härskar genom vapenmakt.
Särskild uppmärksamhet riktas nu mot arméchefen Abdel Fattah al-Burhan, som trots sanktioner från USA och anklagelser om attacker mot civila fortsätter att behandlas som Sudans främste representant av omvärlden. Allvarliga uppgifter har även framkommit i granskningar från The Washington Post och The New York Times om ett hemligt militärt program för klorbaserad ammunition. USA fastställde redan 2025 att den sudanesiska regeringen använt kemiska stridsmedel under 2024, vilket lett till krav på en fullständig undersökning av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW).
Konflikten beskrivs som en arena för regional maktkamp där externa aktörer bidrar till att hålla kriget vid liv. Egypten och Turkiet har kopplats till leveranser av avancerade drönare till armén, inklusive ett avtal med det turkiska företaget Baykar värt 120 miljoner USD. Saudiarabien har samtidigt förmedlat en planerad pakistansk vapenaffär värd 1,5 miljarder USD, även om denna senare lades på is. Samtidigt anklagas Förenade Arabemiraten för att ge logistiskt och militärt stöd till RSF, vilket understryker den komplexa internationella inblandningen i den sudanesiska tragedin.
