Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: Dagens PS
Det svenska kungahuset avvisar ny granskning av ersättning från slavkoloni
Det svenska kungahuset erhåller än idag ett årligt belopp via statens anslag som har sitt ursprung i ersättningen för den tidigare slavkolonin Guadeloupe. Enligt beräkningar motsvarar denna del av anslaget 946 000 kronor per år i dagens penningvärde. Pengarna används för att finansiera allt från hovpersonal och resor till privata kostnader och kläder för representation.
Bakgrunden till utbetalningarna är ett avtal från 1813 då Storbritannien lovade att avträda Guadeloupe till den svenska konungen. Sverige tog aldrig besittning av ön utan fick istället 24 miljoner francs i ersättning 1814. Kronprins Karl Johan hävdade att summan tillhörde kungahuset, och pengarna användes 1815 för att lösa rikets utländska skulder mot att kronprinsen och hans efterträdare fick en årlig ersättning.
Frågan har aktualiserats efter att det nederländska kungahuset, på initiativ av kung Willem-Alexander, genomfört en granskning av sitt koloniala arv. I Sverige har frågan om pengarnas tillhörighet utretts tidigare, men kopplingen till att Guadeloupe var en slavkoloni med omkring 80 000 slavar har inte lyfts fram i tidigare utredningar. Det svenska hovet har nu i ett svar till media avvisat behovet av ytterligare forskning i frågan med hänvisning till att ämnet är väl utforskat, senast i en statlig utredning (SOU 2021:74).
Kopplingen till slaveriet har dock inte analyserats i den nämnda utredningen, där ordet slavar inte förekommer i avsnitten om räntan. Hovet bekräftar att ersättningen sedan 1983 ingår i hovets anslag och överlåter till statsmakterna att avgöra om ordningen ska bestå, med kommentaren att frågan torde sakna all praktisk betydelse i dag.
