Turkiet trappar upp repressionen mot hbtq-personer och aktivister

I samband med gripandena har polisen i Istanbul även gripit dussintals demonstranter som samlats utanför stadens huvuddomstol för att kräva att de tidigare gripna aktivisterna ska släppas. Under protesterna fälldes banderoller med budskapet att det inte är ett brott att tillhöra hbtq-communityt. Enligt justitieminister Akin Gurlek har utredningar koordinerade av åklagare i bland annat Istanbul, Ankara, Izmir, Aydin och Mersin omfattat rättsliga processer mot 162 misstänkta, nio föreningar och 13 företag i 15 olika provinser. Åklagarmyndigheterna uppger att polisen beslagtagit droger, digital utrustning, smugglad alkohol och ett skjutvapen, samt att det finns bevis för att minderåriga utsatts för olämpligt inflytande gällande sexuell läggning och könsidentitet. Mänskliga rättighetsgrupper i Turkiet hävdar att kampanjen används som ett verktyg för att systematiskt förfölja hbtq-communityt och beskriver operationerna som statligt ledd diskriminering. Europaparlamentets rapportör för Turkiet, Nacho Sánchez Amor, har kallat vågen av gripanden för en "chockerande eskalering". Även Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Michael O'Flaherty, har uttryckt djup oro och betonat att hänvisningar till familjevärden inte kan rättfärdiga kränkningar av mänskliga rättigheter. President Recep Tayyip Erdoğan har tidigare uttryckt en starkt kritisk hållning till hbtq-personer och kopplat dem till landets sjunkande födelsetal genom initiativet "Decenniet för familjen och befolkningen". Experter på Turkiet menar att regeringen anklagar hbtq-personer för att bidra till minskade födelsetal genom att påverka ungdomar, och att Erdoğan utnyttjar det nuvarande internationella politiska läget för att slå mot marginaliserade grupper. Som ett led i den ökade repressionen nekades även ett hbtq-kryssningsfartyg i somras tillstånd att lägga till i landet.