USA:s president Donald Trump och Kinas ledare Xi Jinping har presenterat diametralt olika visioner för artificiell intelligens. Trump betonar vikten av att USA behåller sitt försprång i den intensiva kapprustningen och menar att den part som vinner AI-racet vinner i stort. Han har i det närmaste avfärdat uppmaningar från forskare och teknikchefer att sakta ner utvecklingen för att hantera potentiella existentiella risker.
Samtidigt förespråkar Xi Jinping internationellt samarbete och öppen källkod. Under ett tal i Indien till ledare från det globala syd uppmanade han till ett globalt ramverk för styrning av AI, även om detaljerna i förslaget förblir vaga. Kina, som länge legat efter USA tekniskt, framstår nu som förespråkare för en mer öppen modell, samtidigt som USA i allt högre grad betraktar tekniken som en strategisk tillgång som ska skyddas och begränsas.
Relationen mellan supermakterna präglas av djup misstro och anklagelser om industrispionage. Amerikanska myndigheter, däribland FBI, hävdar att kinesiska företag ägnar sig åt storskalig stöld av immateriella rättigheter genom att träna sina modeller på amerikanska system. Kina avvisar dessa anklagelser och menar istället att USA använder nationell säkerhet som en förevändning för att hämma Kinas teknologiska utveckling genom exportrestriktioner och sanktioner.
Trots att länderna kommit överens om en mellanstatlig dialog om AI, är förväntningarna på ett genombrott låga inför det kommande toppmötet i Washington. Skillnaderna i synen på säkerhet är fundamentala; medan USA fokuserar på globala risker och säkerhetsläckor, prioriterar den kinesiska regeringen politisk kontroll och social stabilitet, samtidigt som man ser USA:s dominans som ett hegemoniskt hot.