Kritik och debatt efter planer på att direktsända avrättning i USA

Planerna har mött hårt motstånd från politiker och experter som varnar för att sändningen kan ge terrorister gratis propaganda och bidra till radikalisering. Trots detta har USA:s underrättelsechef, Markwayne Mullin, försvarat planerna. Mullin avvisar att det finns en förhöjd risk för radikalisering eller att Hasan skulle framstå som en martyr, och betonar att straffet måste motsvara brottet. Det är dock ännu inte fattat ett slutgiltigt beslut om sändningen kommer att genomföras. Kritiken mot det planerade förloppet är omfattande och sträcker sig över partigränserna. Republikanska senatorn Lisa Murkowski har kallat beslutet ”gruvöst” och menat att det är något man förväntar sig av diktatorer och terrorister. Även USA:s vicepresident JD Vance har uttryckt tvivel och sagt att han inte kommer att titta på sändningen. Planerna har väckt internationell kritik, där FN:s människorättskontor ifrågasatt om en livestreaming är förenlig med internationell rätt och kan utgöra ett brott mot förbudet mot tortyr. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard har beskrivit dödsstraff som inhumant och oåterkalleligt. Valet av arkebusering kommer i ett sammanhang där USA:s dödsstraff debatteras alltmer efter flera misslyckade avrättningar med giftinjektioner. Vissa offer för Hasans attacker har stöttat valet av metod och menat att giftinjektioner skulle vara att göra honom en tjänst. Om avrättningen genomförs blir det den första militära avrättningen i USA sedan 1961, den första genom arkebusering sedan 1945 och den första offentliga avrättningen i landet sedan 1936. Nidal Malik Hasan dömdes 2013 för 13 mord och 32 försök till mord, samt terrorbrott, efter att ha attackerat obeväpnade soldater.