USA:s inflation steg mer än väntat – räntehöjning nu mer sannolik

De stigande energipriserna kopplas till störningar i energiförsörjningen från Mellanöstern till följd av konflikten mellan USA och Iran. Utöver bränsle steg den totala energiinflationen med 20,4 procent under året, då även kostnader för el och värme klättrat. Dieselpriserna har också skjutit i höjden, vilket lett till att stora amerikanska livsmedelsföretag, däribland PepsiCo och Campbell’s, varnat för ytterligare prishöjningar. Utöver energi bidrar även boendekostnader, dyrare flygresor och investeringar i AI-teknik till prisökningarna. Den så kallade kärninflationen, där livsmedel och energi räknas bort, steg med 0,3 procent under september. Utvecklingen sker i ett kritiskt läge då USA närmar sig mellantidsval, där levnadskostnaderna är en central politisk fråga. Samtidigt pekar forskning från Federal Reserve Bank of New York på att globala tullar har bidragit till högre konsumentpriser. Den oväntade uppgången skapar ett dilemma för USA:s centralbank, Federal Reserve, som har ett inflationsmål på 2 procent. Marknadens förväntningar på en ny räntehöjning vid mötet den 27–28 oktober har ökat markant och sannolikheten för en höjning uppges nu till omkring 40 procent, jämfört med tidigare 20 procent. En utdragen period med höga amerikanska räntor kan även få konsekvenser för svenska sparare genom en stärkt dollar och påverkan på aktievärderingar.