Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: Aftonbladet
Varning för AI-hype i skolan: Risk för lönesänkningar och dyra misslyckanden
Digitaliseringen av den svenska skolan har präglats av en ambition att både förbättra undervisningen och effektivisera administrationen. Tidigare satsningar, där böcker ersattes av surfplattor, drevs av förväntningar om att tekniken skulle frigöra tid för lärare och stöd till elever. I verkligheten har dock trycket från kommunala budgetar och uteblivna statsbidrag lett till att digitaliseringen ofta har använts som ett verktyg för att rättfärdiga personalnedskärningar under täckmanteln av effektivisering.
Erfarenheterna från tidigare projekt visar på betydande ekonomiska risker. Den svenska regeringen tvingades i augusti överge försöken att digitalisera de nationella proven efter tio års utvecklingsarbete och kostnader på miljarder kronor. På samma sätt beskrivs Stockholm stads miljardinvestering i Skolplattformen som ett misslyckande. Kritiker menar att dessa medel hade kunnat finansiera hundratals lärarlöner under ett decennium istället för att gå till techbolag som inte levererade fungerande produkter.
Nu återkommer liknande mönster i och med AI-utvecklingen. Medan vissa lärare ser potential i AI för att förbättra undervisningen, varnas för att tekniken återigen kan bli en väg till besparingar. Frågan är om skattemedel som används till AI-lösningar i praktiken innebär en alternativkostnad där lärarlöner pressas ned för att finansiera teknikinköp, vilket kräver en genomgång av skolans ekonomiska styrning.

