Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: Fokus.se
Bostadskrisen sveper över Europa
Europa präglas av en omfattande bostadskris där boendekostnaderna stiger betydligt snabbare än hushållens inkomster. Mellan 2013 och 2024 ökade huspriserna i nominella termer med över 60 procent, medan inkomsterna endast steg med 20 procent enligt EU-kommissionen. Situationen är akut i flera storstäder; i Barcelona och Venedig driver korttidsuthyrning via tjänster som Airbnb bort lokalbefolkningen, medan hyrorna i Lissabon har skjutit i höjden med 103 procent på grund av ett inflöde av utländska tech-arbetare.
I Sverige beskrivs bostadsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö som ”under stress” enligt EU:s definition, då det i Stockholm krävs 12–15 års disponibel inkomst för att köpa en bostad. Trots att frågan är central för många medborgare har den varit i stort sett osynlig i den svenska valdebatten. Kritiker menar att svenska åtgärder, såsom sänkta amorteringskrav eller höjt bolånetak, inte skapar nya bostäder utan endast flyttar runt problemet.
Krisen har blivit en stark politisk drivkraft i flera europeiska länder. I Nederländerna bidrog fokus på bostadsbristen till att det liberala partiet D66 tredubblade sina mandat och att partiledaren Rob Jetten blev premiärminister efter valet i oktober 2025. I Berlin vann vänsterpartiet Die Linke mark genom löften om hyrestak och förstatligande av lägenheter.
Bakom den bristande tillgången ligger ett minskat byggande sedan finanskrisen 2008, drivet av höga kostnader och låg innovation. Byggsektorn är enligt texten den minst digitaliserade branschen i EU, och produktiviteten har sjunkit med 8 procent sedan 2019. För att motverka detta rekommenderar Europeiska investeringsbanken harmoniserade regler och ökad innovation, medan desperata företag i vissa fall, som Ryanair i Dublin, tvingas köpa egna bostäder till sin personal.
