
Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: The Guardian
Hjälpmedel för känslomässig precision kan förbättra psykisk hälsa
Att sätta ord på sina känslor kan vara svårare än vad många tror. Enligt forskning har ungefär 10 procent av befolkningen betydande svårigheter att identifiera sina egna emotioner. För att möta detta behov har ett verktyg kallat ”känslohjulet” (feelings wheel) blivit allt vanligare inom terapi och i klassrum. Verktyget, som skapades av den amerikanska psykologen Dr. Gloria Willcox på 1980-talet, hjälper användaren att röra sig från breda begrepp som ”glad” eller ”ledsen” till mer specifika nyanser som ”stolt” eller ”försmågad”.
Kärnan i problematiken är ett vetenskapligt koncept kallat emotionell granularitet, vilket är förmågan att identifiera känslor med precision istället för att klumpa ihop dem i generella kategorier. Det motsatta till detta är alexitymi, ett drag som innebär en extrem svårighet att namnge känslor och som ofta är kopplat till autism eller tillstånd som depression och posttraumatisk stressstörning.
Experter menar att högre emotionell granularitet är kopplat till bättre psykisk hälsa och mer effektiv självreglering. Genom att förstå exakt vad man känner kan man välja rätt strategi för att hantera situationen; att inse att man känner ensamhet snarare än bara sorg kan till exempel leda till att man söker social kontakt istället för att isolera sig.
Emotionell granularitet beskrivs inte som ett fast personlighetsdrag utan som en färdighet som kan tränas upp. Förutom känslohjulet kan metoder som mindfulness, dagboksskrivande och kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälpa individer att utveckla denna medvetenhet. Psykologer varnar dock för att man inte bör fastna i ett överanalyserande sökande efter det perfekta ordet, utan använda verktygen för att skapa mening och sedan gå vidare.