Hoppa till innehåll
Beta
Öppna sök
Förhandsbild från källan: Aftonbladet
Lägg till som favorit
Foto: Förhandsbild från källan: Aftonbladet

Professor: Skolans bristande anpassning driver på adhd-diagnoser

Antalet adhd-diagnoser bland barn och unga i Sverige fortsätter att öka, särskilt bland flickor och unga kvinnor. Enligt Socialstyrelsens siffror för 2025 hade nära 14 procent av pojkarna och drygt 9 procent av flickorna i åldern 10–17 år en adhd-diagnos. Samtidigt rapporteras ett trendbrott där nya fall av depression och ångest i samma åldersgrupp minskar.

Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska institutet, menar att en bidragande orsak är skolans förändrade struktur. Han liknar dagens grundskolor vid ”små universitet” där elever förväntas ta ett för stort eget ansvar för sin undervisning. Enligt Bölte har systemet blivit sådant att en diagnos fungerar som den enda biljetten till stöd och resurser, vilket tvingar fram utredningar istället för att skolan anpassar miljön efter elevernas behov. Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, bekräftar genom sin forskning att elever som lämnas till självstudier utan tillräckligt stöd från lärare både presterar sämre och mår sämre psykiskt. Hon påpekar även att det specialpedagogiska stödet har minskat sedan 1980-talet, vilket ytterligare ökar behovet av en formell diagnos för att få hjälp. Utöver skolans roll pekar professor Bölte på att ett minskat stigma kring diagnoser har gjort det lättare för fler att söka hjälp, inklusive grupper som tidigare missades. Han efterlyser dock en bredare syn där individens styrkor sätts i centrum istället för att diagnosen får för stor vikt i samhället.

Vanliga frågor

Relaterat

Kommentarer

Inga kommentarer ännu. Var först med att dela din åsikt!