Världsekonomin visar motståndskraft trots statsskulder och energichocker

Bakom motståndskraften finns dock betydande risker. Stigande statsskulder och en ihållande inflation begränsar handlingsutrymmet för politiker och centralbanker. Särskilt obligationsmarknaden är under press, vilket syns tydligt i USA, Storbritannien, Japan och Frankrike. I USA nådde den tioåriga räntan i början av oktober 5,34 procent, den högsta nivån sedan 2002, vilket ökar finansieringskostnaderna för stater och företag. Energipriser över 100 dollar per fat, triggade av en amerikansk attack mot Iran i februari, har återigen drivit upp inflationen. Samtidigt varnar Eswar Prasad, professor vid Cornell University, för att AI-boomen skapar en risk om de förväntade produktivitetsvinsterna uteblir, vilket skulle kunna leda till korrigeringar av dagens höga börsvärderingar. Under det kommande årsmötet för IMF och Världsbanken i Bangkok, som äger rum den 12–18 oktober, förväntas statsskulder och energipriser stå i centrum. Internationella valutafonden (IMF) väntas uppdatera sina tidigare prognoser om en global tillväxt på 3 procent för 2026 och 3,4 procent för 2027 utifrån det nuvarande geopolitiska läget.